fredag, september 30, 2005
I somras var Lars Leijonborg i Kina och kom hem med en egenproducerad film om hur mycket bättre det skulle bli om Sverige blev lite mer som Kina. Nu har Thomas Östros varit i Kina och han har ett annat budskap än Leijonborg. Jag tycker bättre om Östros hållning än Leijonborgs – nu finns det ytterligare ett område där det faktiskt är en skillnad mellan socialdemokraterna och den borgerliga maktaliansen.
torsdag, september 29, 2005
Vita huset! Idag?
Visst, jag har förstått att Vita huset (OBS länken ska bara följas om du vill veta vad som händer nästa säsong...) ska sändas på Svt 24. Det är helt okej och jag upprörs inte eftersom jag har denna utmärkta kanal. Däremot är jag lite upprörd över den bristfälliga marknadsföringen. Det var först när programmet slutat som jag av en händelse kommer in på Svt.se och ser att första avsnittet redan varit. Det är tur att det finns resurser på internet så att jag kan hänga med ändå. Sedan är det en ödets ironi att Vita huset sänds på torsdagar. En gång i tiden flyttade Spartacus sina klubbmöten till torsdagar för att de inte skulle krocka med Vita huset. Och vad händer? Torsdagar…
tisdag, september 27, 2005
Dagens scoop
"2000-talets östgöte äter dubbelt så mycket kött i dag jämfört med 1870."
Det rapporterade precis östnytt i sin sändning. Jag visste inte att 2000-talets östgöte överhuvudtaget åt någonting på 1800-talet... Östnytt är ofta sevärt och ibland kan de till och med vara roligare än vad de avser!
Det rapporterade precis östnytt i sin sändning. Jag visste inte att 2000-talets östgöte överhuvudtaget åt någonting på 1800-talet... Östnytt är ofta sevärt och ibland kan de till och med vara roligare än vad de avser!
onsdag, september 21, 2005
Storregionen Östergötland
Ansvarskommittén har enligt rapporter i flera medier låtit ett konsultföretag rita kartor över en framtida regionindelning i Sverige. Dagens län, landsting och regioner ersätts av ett antal storregioner. En av dessa nya storregioner ska enligt förslaget vara - nuvarande Östergötland. Ur ett östgötaperspektiv är det lite fantasilöst. Inom sjukvården finns redan idag ett nära samarbete med Jönköping och Kalmar. I den regionala etikprövningsnämnden där jag sitter med innefattar regionen till och med Kronoberg och Gotland. Tänk om jag skulle få hålla en kurs i östgötska för Laila Naraghi?!
Men egentligen är det mest trist att det är kartritande som ger Ansvarskommittén störst uppmärksamhet. Hur den framtida kartan ska se ut beror helt och hållet på vilka uppgifter dessa framtida regioner ska ha. Innan den diskussionen är färdig är konsultföretags kartritande ungefär lika relevant för regionerna som en rita-gissa-spring-kväll med kompisarna.
Men egentligen är det mest trist att det är kartritande som ger Ansvarskommittén störst uppmärksamhet. Hur den framtida kartan ska se ut beror helt och hållet på vilka uppgifter dessa framtida regioner ska ha. Innan den diskussionen är färdig är konsultföretags kartritande ungefär lika relevant för regionerna som en rita-gissa-spring-kväll med kompisarna.
lördag, september 17, 2005
Ekots andra bloggkrönika
Som jag skriver i min presentation lyssnar jag nästa jämt på P1. Nyss stod jag i lugn och ro och gjorde iordning lunchen och helt plötsligt hör jag att de talar om någon "Martin Tollén" på Ekots bloggkrönika. Det var rätt så häftigt, men kanske lite orättvist. Det jag skrivit var bara en bekräftelse på något Magnus Ljungkvist redan sagt, men de tycker kanske att Magnus är alldeles för mycket av en proffstyckare för att citeras i bloggkrönikan... Och det är nog klokt att låta bloggkrönikan vara en arena för just alla dem som inte har några egna starka plattformar i offentligheten.
onsdag, september 14, 2005
Svar till Lennart Regebro
Jag har fått en kommentar från Lennart Regebro på min blogg om det program för en socialdemokratisk hälso- och sjukvårdspolitik som i söndags offentliggjordes på Palle Håkanssons blogg:
Jag skulle kunna tolka Regebros kommentar som ett sätt att nedlåtande och aningen osakligt spy galla över en behovsstyrd, solidariskt finansierad hälso- och sjukvård. Jag kan också tolka det som en inbjudan till en seriös diskussion om vilka fördelar och nackdelar som finns med de sjukvårdsideologier som olika länder valt. Om jag väljer den senare tolkningen hoppas jag att jag har rätt.
Regebro kallar det presenterade programmet för "ytlig kosmetiska". Så kan det vara om det som skrivs i programmet inte blir annat än tjusiga formuleringar. Så tror jag inte det blir – inte i Östergötland och förhoppningsvis inte heller i resten av Sverige. Att i sak bemöta Regebro i denna fråga är dock svårt så länge hans kritik är svepande och oprecis.
Regebro verkar inte övertygad om att den svenska vården är bra. Det finns mycket som kan bli bättre tycker jag, men i en internationell jämförelse klarar vi oss rätt så bra. Rapporten Svensk sjukvård i internationell belysning och en lättillgänglig oh-presentation finner ni hos Sveriges Kommuner och Landsting. Där understryks ett påstående från Regebro: den franska vården hör också till världstoppen, men till Regebros troliga förvåning visas att Frankrike har sällskap av Sverige i toppen.
I OECD Health Data 2005 redovisas nyckeltal för vården i OECD-länderna. Där finns intressanta uppgifter om de olika länderna och även möjlighet att jämföra länderna med varandra. Rapporten om Frankrike verkar endast finnas på franska och min kunskap i detta språk var bristfällig från början och har blivit sämre med åren. Jag hoppas att Lennart Regebro läser rapporterna om både Frankrike och Sverige och redogör för skillnader och likheter – inte för att jag är säker på att en sådan jämförelse alltid är till Sveriges fördel (jag är nämligen inte säker på att så är fallet) utan för att jag är intresserad av resultatet.
Dessa rapporter visar också att den svenska vården när bra resultat: exempelvis den tredje lägsta spädbarnsdödlighet och den sjätte längsta medellivslängd i världen (hm, nu hittar jag inte min källa men rätta mig gärna om ni hittar andra uppgifter).
Jag tror att Regebro och jag – då Regebro studerat rapporterna från OECD och jämförelserna som finns hos Sveriges Kommuner och Landsting – kan vara överens om att den svenska sjukvården når goda resultat och producerar mycket. Däremot påstår Regebro att ”dom flesta experter är eniga om att Svensk vård ger mycket lite för pengarna”. Lennart, förklara i så fall hur Sverige kan nå resultat i världsklass till en kostnad som ligger på snittet för OECD (och en bit under Frankrike)? Eller annorlunda sagt, om den svenska vården ger lite resultat för pengarna då den kostar lite mindre än den franska och resultaten i stort sett är likvärdiga, ja då borde väl omdömet om den franska vara ungefär detsamma?
I min blogg Borgerlig sjukvårdspolitik på DN-debatt resonerar jag lite kort kring svensk sjukvård i internationell jämförelse och lite om svårigheterna jag ser med en allt för ”marknadsdriven” sjukvård.
Lite av det som Lennart Regebro tar upp har också berörts i bloggen Sjukvårdsdebatten fortsätter.
Kärnan i Regebros inlägg verkar vara motstånd mot planekonomi. Jag är socialdemokrat så jag är inte heller någon vän av planekonomi. Inte heller är jag särskilt rädd för externa utförare i den offentligt finansierade vården. I Östergötland finns det många goda exempel då vi kunnat erbjuda en bättre vård för skattepengarna än vad vi hade kunnat göra om vi enbart varit hänvisade till en landstingsägd organisation. För mig leder alltså inte konkurrensutsättning och externa utförare per automatik till helvetet, men å andra sidan tror jag inte det är ett alexandershugg som löser sjukvårdens problem. Däremot tycker jag att sjukvården ska ges efter behov och vara solidariskt finansierad via skatter. Det får en del konsekvenser som jag länge tänkt utveckla i en artikel där jag också tänker beskriva varför alternativa system är sämre. Ännu har jag inte tagit mig tid att skriva en sådan artikel och om Lennart Regebro tillräckligt seriöst argumenterar för något alternativt system kanske jag tvingas ta tag i artikelskrivandet för att han ska få ett svar som hedrar hans ansträngning. Kom igen Lennart – jag gissar att denna bloggs läsare väntar!
Nej, det är nog ett tecken på att innehållet inte är ett dugg radikalt, utan bara ytlig kosmetika för att man skall slippa ta itu med dom grundläggande strukturella problemen: Att den vården är en planekonomisk centralstyrd struktur. Alla experterna är enig om att Svensk vård är bra? Tänkbart. Men dom med vårdbehov är det inte. Och dom flesta experter är eniga om att Svensk vård ger mycket lite för pengarna. Till skillnad från Fransk vård, som är världens bästa offentligt finansierade vård.
Gissa om den är planekonomiskt styrd eller inte?
Jag skulle kunna tolka Regebros kommentar som ett sätt att nedlåtande och aningen osakligt spy galla över en behovsstyrd, solidariskt finansierad hälso- och sjukvård. Jag kan också tolka det som en inbjudan till en seriös diskussion om vilka fördelar och nackdelar som finns med de sjukvårdsideologier som olika länder valt. Om jag väljer den senare tolkningen hoppas jag att jag har rätt.
Regebro kallar det presenterade programmet för "ytlig kosmetiska". Så kan det vara om det som skrivs i programmet inte blir annat än tjusiga formuleringar. Så tror jag inte det blir – inte i Östergötland och förhoppningsvis inte heller i resten av Sverige. Att i sak bemöta Regebro i denna fråga är dock svårt så länge hans kritik är svepande och oprecis.
Regebro verkar inte övertygad om att den svenska vården är bra. Det finns mycket som kan bli bättre tycker jag, men i en internationell jämförelse klarar vi oss rätt så bra. Rapporten Svensk sjukvård i internationell belysning och en lättillgänglig oh-presentation finner ni hos Sveriges Kommuner och Landsting. Där understryks ett påstående från Regebro: den franska vården hör också till världstoppen, men till Regebros troliga förvåning visas att Frankrike har sällskap av Sverige i toppen.
I OECD Health Data 2005 redovisas nyckeltal för vården i OECD-länderna. Där finns intressanta uppgifter om de olika länderna och även möjlighet att jämföra länderna med varandra. Rapporten om Frankrike verkar endast finnas på franska och min kunskap i detta språk var bristfällig från början och har blivit sämre med åren. Jag hoppas att Lennart Regebro läser rapporterna om både Frankrike och Sverige och redogör för skillnader och likheter – inte för att jag är säker på att en sådan jämförelse alltid är till Sveriges fördel (jag är nämligen inte säker på att så är fallet) utan för att jag är intresserad av resultatet.
Dessa rapporter visar också att den svenska vården när bra resultat: exempelvis den tredje lägsta spädbarnsdödlighet och den sjätte längsta medellivslängd i världen (hm, nu hittar jag inte min källa men rätta mig gärna om ni hittar andra uppgifter).
Jag tror att Regebro och jag – då Regebro studerat rapporterna från OECD och jämförelserna som finns hos Sveriges Kommuner och Landsting – kan vara överens om att den svenska sjukvården når goda resultat och producerar mycket. Däremot påstår Regebro att ”dom flesta experter är eniga om att Svensk vård ger mycket lite för pengarna”. Lennart, förklara i så fall hur Sverige kan nå resultat i världsklass till en kostnad som ligger på snittet för OECD (och en bit under Frankrike)? Eller annorlunda sagt, om den svenska vården ger lite resultat för pengarna då den kostar lite mindre än den franska och resultaten i stort sett är likvärdiga, ja då borde väl omdömet om den franska vara ungefär detsamma?
I min blogg Borgerlig sjukvårdspolitik på DN-debatt resonerar jag lite kort kring svensk sjukvård i internationell jämförelse och lite om svårigheterna jag ser med en allt för ”marknadsdriven” sjukvård.
Lite av det som Lennart Regebro tar upp har också berörts i bloggen Sjukvårdsdebatten fortsätter.
Kärnan i Regebros inlägg verkar vara motstånd mot planekonomi. Jag är socialdemokrat så jag är inte heller någon vän av planekonomi. Inte heller är jag särskilt rädd för externa utförare i den offentligt finansierade vården. I Östergötland finns det många goda exempel då vi kunnat erbjuda en bättre vård för skattepengarna än vad vi hade kunnat göra om vi enbart varit hänvisade till en landstingsägd organisation. För mig leder alltså inte konkurrensutsättning och externa utförare per automatik till helvetet, men å andra sidan tror jag inte det är ett alexandershugg som löser sjukvårdens problem. Däremot tycker jag att sjukvården ska ges efter behov och vara solidariskt finansierad via skatter. Det får en del konsekvenser som jag länge tänkt utveckla i en artikel där jag också tänker beskriva varför alternativa system är sämre. Ännu har jag inte tagit mig tid att skriva en sådan artikel och om Lennart Regebro tillräckligt seriöst argumenterar för något alternativt system kanske jag tvingas ta tag i artikelskrivandet för att han ska få ett svar som hedrar hans ansträngning. Kom igen Lennart – jag gissar att denna bloggs läsare väntar!
söndag, september 11, 2005
Breaking news!
För några ögonblick sedan offentliggjorde Paul Håkansson ett socialdemokratiskt program för hälso- och sjukvårdens utveckling på sin hemsida. Det visar att den som vill ligga i frontlinjen i svensk hälso- och sjukvårdsdebatt inte kan låta bli att bevaka Palles blogg. För oss östgötar är innehållet i programmet inte särskilt revolutionerande, men det kanske är ett tecken på att innehållet egentligen är riktigt radikalt?!
En vecka kvar...
Idag är det en vecka kvar till kyrkovalet. Information om valet och om vilka som kandiderar där du bor finns på Svenska kyrkans valsida. För er som ännu inte känner er säkra på vad ni bör rösta på - och som är röstberättigade - så finns det en hel del intressant material på Kyrkans tidning valsidor på internet. Allra mest intressant för en valfetischist som jag själv är kanske partibarometern som ger råd om vad du ska rösta på.
När jag gjorde den, som ett substitut för att jag inte får rösta, visade den något förvånande att det inte är socialdemokraterna som ligger närmast mig utan grupperingen öppen kyrka. Det är inte mycket som skiljer och jag tolkar resultatet att öppen kyrka är ganska vettiga.
Därefter följer i tur och ordning milöpartister, vänstern i kyrkan, moderaterna, kd, gabriel, levande församling, spi, centerpartiet, posk, fisk, frimodig kyrka och sverigedemokraterna. Precis som Marta Axner är jag lite förvånad över att fisk (folkpartister i svenska kyrkan) hamnar så långt ner. Enligt min egen - begränsade - erfarenhet av kyrkopolitik (i Bankekinds församling) ligger socialdemokraterna och folkpartiet nära varandra.
Jag har också förstått att de ideologiska skillnaderna blir större ju mindre lokal politiken är. I församlingen - i alla fall i en landsbygdsförsamling som Bankekind - är det svårt att få någon hetta i debatten mellan partierna, medan det i kyrkans riksdag - kyrkomötet - är betydligt större skillnader. Alltså, även om det är svårt att hitta partiskiljande frågor i din församling finns det anledning att rösta eftersom skillnaderna på nationell nivå är större. Gå och rösta om du får!
När jag gjorde den, som ett substitut för att jag inte får rösta, visade den något förvånande att det inte är socialdemokraterna som ligger närmast mig utan grupperingen öppen kyrka. Det är inte mycket som skiljer och jag tolkar resultatet att öppen kyrka är ganska vettiga.
Därefter följer i tur och ordning milöpartister, vänstern i kyrkan, moderaterna, kd, gabriel, levande församling, spi, centerpartiet, posk, fisk, frimodig kyrka och sverigedemokraterna. Precis som Marta Axner är jag lite förvånad över att fisk (folkpartister i svenska kyrkan) hamnar så långt ner. Enligt min egen - begränsade - erfarenhet av kyrkopolitik (i Bankekinds församling) ligger socialdemokraterna och folkpartiet nära varandra.
Jag har också förstått att de ideologiska skillnaderna blir större ju mindre lokal politiken är. I församlingen - i alla fall i en landsbygdsförsamling som Bankekind - är det svårt att få någon hetta i debatten mellan partierna, medan det i kyrkans riksdag - kyrkomötet - är betydligt större skillnader. Alltså, även om det är svårt att hitta partiskiljande frågor i din församling finns det anledning att rösta eftersom skillnaderna på nationell nivå är större. Gå och rösta om du får!
Ekots bloggkrönika
Igår var det premiär för Ekots bloggkrönika. Det har bland annat fått Magnus Ljungkvist att utbrista i en kärleksförklaring till public service och jag kan bara hålla med honom.
Då bloggar kommenterats i den etablerade offentligheten har det ofta varit proffstyckares åsikter som redovisats. Bloggen har verkat vara ytterligare en arena för alla dem som redan har tillträde till tidningarnas ledar- och debattsidor och till tv-sofforna. Ekots bloggkrönika väljer att visa någonting annat och någonting jag tycker stämmer bättre överens med verkligheten: bloggen som en möjlighet för alla andra att göra sin röst hörd i offentligheten. På så sätt bidrar bloggen - och Ekots bloggkrönika - till att bredda den offentliga debatten i Sverige.
Då bloggar kommenterats i den etablerade offentligheten har det ofta varit proffstyckares åsikter som redovisats. Bloggen har verkat vara ytterligare en arena för alla dem som redan har tillträde till tidningarnas ledar- och debattsidor och till tv-sofforna. Ekots bloggkrönika väljer att visa någonting annat och någonting jag tycker stämmer bättre överens med verkligheten: bloggen som en möjlighet för alla andra att göra sin röst hörd i offentligheten. På så sätt bidrar bloggen - och Ekots bloggkrönika - till att bredda den offentliga debatten i Sverige.
lördag, september 10, 2005
Knepiga frågor 2 - assisterad befruktning av icke medicinska skäl
Det finns en annan fråga än flyktingamnestin där jag inte riktigt är säker på vad jag tycker - och jag själv kommer att vara med att fatta beslut.
Före 1 juli fick assisterad befruktning utföras i svensk sjukvård bara när kvinnan är gift eller sambo med en man. Från 1 juli får det utföras även om en kvinna är parter eller sambo med en annan kvinna. Det är en klok förändring som jag stödjer. Runt om i landet funderar nu sjukvårdshuvudmännen på hur reglerna ska anpassas efter de nya reglerna. Landstinget i Gävleborg har till exempel valt att prioritera hetrosexuella par före lesbiska (ni som kan kan logga in på Dagens Samhälles hemsida och hitta en artikel här)
Hälso- och Sjukvårdsnämnden i Landstinget i Östergötland kommer att fatta beslut under hösten. Ärendet är under utredning och Anna Larsson har tidigare efterlyst åsikter. Jag instämmer i Annas efterlysande.
Jag lutar åt - men är långt ifrån säker på - att det är skillnad mellan assisterad befruktning av medicinska skäl och assisterad befruktning av icke medicinska skäl. Är det rätt att göra en sådan åtskillnad?
När jag häromkvällen diskuterade detta med några kamrater gled diskussionen in på ofrivillig barnlöshet som sådan. Även om det inte är aktuellt för Hälso- och Sjukvårdsnämnden i Östergötland att fatta beslut om sådant är det en intressant fråga: Är det en mänsklig rättighet att få barn? Har vi ett gemensamt ansvar att avhjälpa ofrivillig barnlöshet? Finns det någon gränsdragning och nyanser i ett sådant ställningstagande?
Före 1 juli fick assisterad befruktning utföras i svensk sjukvård bara när kvinnan är gift eller sambo med en man. Från 1 juli får det utföras även om en kvinna är parter eller sambo med en annan kvinna. Det är en klok förändring som jag stödjer. Runt om i landet funderar nu sjukvårdshuvudmännen på hur reglerna ska anpassas efter de nya reglerna. Landstinget i Gävleborg har till exempel valt att prioritera hetrosexuella par före lesbiska (ni som kan kan logga in på Dagens Samhälles hemsida och hitta en artikel här)
Hälso- och Sjukvårdsnämnden i Landstinget i Östergötland kommer att fatta beslut under hösten. Ärendet är under utredning och Anna Larsson har tidigare efterlyst åsikter. Jag instämmer i Annas efterlysande.
Jag lutar åt - men är långt ifrån säker på - att det är skillnad mellan assisterad befruktning av medicinska skäl och assisterad befruktning av icke medicinska skäl. Är det rätt att göra en sådan åtskillnad?
När jag häromkvällen diskuterade detta med några kamrater gled diskussionen in på ofrivillig barnlöshet som sådan. Även om det inte är aktuellt för Hälso- och Sjukvårdsnämnden i Östergötland att fatta beslut om sådant är det en intressant fråga: Är det en mänsklig rättighet att få barn? Har vi ett gemensamt ansvar att avhjälpa ofrivillig barnlöshet? Finns det någon gränsdragning och nyanser i ett sådant ställningstagande?
Knepiga frågor 1 - flyktingamnesti
Idag manifesterar Flyktingamnesti 2005 runt omkring i landet. Bakom kampanjen står en lång rad organisationer, bland annat SSU. Enligt hemsidan www.flyktingamnesti.nu/ är deras krav att alla asylsökande, som väntar på att få sin asylansökan behandlad eller som efter avvisningsbeslut uppehåller sig i Sverige utan rättigheter, ska få uppehållstillstånd och upprättelse.
Jag är kluven. Å ena sidan tycker jag att Sverige borde ha en mer human flyktingpolitik och att vi kan ha än mer generösa regler för att ta emot politiska flyktingar. Sverige är ett glest befolkat land, trots briser ett av de mest välmående i världen, och har därför alla förutsättningar att tjäna som en fristad åt människor på flykt från omänskliga förhållanden.
Men å andra sidan... En amnesti innebär att människor som fått sin sak prövad - eller vars ärende är under prövning - ska få stanna oavsett vilka skäl de har, även om de inte hotas av förföljelse i sitt hemland. Samtidigt innebär det att de som fått avslag på sin ansökan och valt att följa beslutet inte får stanna. Det är nog det som är mest stötande för mig; den som följt reglerna får inte stanna, de som inte följt reglerna får vara kvar. Det sätter ett olyckling exempel inför framtiden. Kampanjen för en amnesti kan också skapat det hårståstunna hopp som gör att många människor valt att - ofta under eländigt pressande förhållanden med osäker tillgång till undervisning och sjukvårt - gömma sig i Sverige istället för att följa ett avvisningsbeslut.
Idag lutar jag därför ut att det inte är rätt med en generell amnesti. Riksdagen fattar sitt beslut 14 september. Tala gärna om för mig varför jag borde ändra uppfattning, eller varför jag inte borde göra det!
Jag är kluven. Å ena sidan tycker jag att Sverige borde ha en mer human flyktingpolitik och att vi kan ha än mer generösa regler för att ta emot politiska flyktingar. Sverige är ett glest befolkat land, trots briser ett av de mest välmående i världen, och har därför alla förutsättningar att tjäna som en fristad åt människor på flykt från omänskliga förhållanden.
Men å andra sidan... En amnesti innebär att människor som fått sin sak prövad - eller vars ärende är under prövning - ska få stanna oavsett vilka skäl de har, även om de inte hotas av förföljelse i sitt hemland. Samtidigt innebär det att de som fått avslag på sin ansökan och valt att följa beslutet inte får stanna. Det är nog det som är mest stötande för mig; den som följt reglerna får inte stanna, de som inte följt reglerna får vara kvar. Det sätter ett olyckling exempel inför framtiden. Kampanjen för en amnesti kan också skapat det hårståstunna hopp som gör att många människor valt att - ofta under eländigt pressande förhållanden med osäker tillgång till undervisning och sjukvårt - gömma sig i Sverige istället för att följa ett avvisningsbeslut.
Idag lutar jag därför ut att det inte är rätt med en generell amnesti. Riksdagen fattar sitt beslut 14 september. Tala gärna om för mig varför jag borde ändra uppfattning, eller varför jag inte borde göra det!
måndag, september 05, 2005
Tjejen med choklad
Igår var det som sagt fotbollsfest i Linköping. Jag är fortfarande förundrad över att det inte är fler människor som utnyttjar förmånen att det spelas toppfotboll i Linköping till ett pris som inte alls borde avskräcka: 40 kronor för studenter och ungdomar. Denna match gästades ändå av nästan 5000 åskådare och förhoppningsvis kommer de tillbaka.
Matchen mellan Linköping och Umeå var bra. Resultatet – umeåvinst med 2-0 – måste jag erkänna är rättvist och speglade matchbilden, även om de båda målen var rätt så billiga. Vid det första målet hade den som vanligt utmärkta Hedvig Lindahl sprungits omkull så att Malin Moström kunnat sparka in bollen i öppet mål och det andra målet gjorde samma Moström på straff. Den straffen var tveksam och före straffen hade Lindahl blivit fult stämplad av Hanna Ljungberg utan åtgärd från domaren. Men även som linköpingssupporter är det svårt att klaga eftersom Umeå spelade fantastisk fotboll. Om Linköping lyckas hålla den nivån de hade i den här matchen slår de alla lag i Sverige – utom Umeå. Ann Westermark blir bättre för varje gång jag ser henne; den här gången var Umeås backar otroligt nog lika snabb som hon, så då dribblade hon gång på gång bort dem istället.
Matchen var skojig på ett annat sätt som inte hade med sparkandet av bollar att göra. I mitt matchprogram hade jag Sara Larssons autograf, vilket innebar att jag hade en vinst att hämta ut. Jag hoppades att det skulle vara en glass på Bosses Glassbar men det visade sig istället vara 1980 gram kexchoklad! Skojigt som sagt, men om det prompt ska delas ut en vinst som har med choklad att göra hade jag hellre vunnit en date med Sara Larsson på Chocolat...
Bilden på Sara Larsson kommer från Linköpings FC hemsida. Kexchokladen kommer från Cloetta och jag hoppas att de inte kräver skadestånd av mig för att jag använder en bild jag snott på deras hemsida.
söndag, september 04, 2005
Vad skulle Jesus gjort?
Det finns företeelser jag ibland hör talas om men som jag inte har stött på. Det är lätt att komma att tänka på sådant idag när det är två veckor kvar till kyrkovalet. I onsdags – när min Valla Socialdemokratiska Förening stod och informerade i bostadsområdet – träffade jag på en sådan företeelse: kvinnoprästmotstånd!
En ung man – några år yngre än jag själv – kom fram med en barnvagn han hade sin lilla bebis i:
- Är det inför kyrkovalet ni står här? frågade han.
- Bland annat, svarade jag. Du kan få en liten information inför valet som vi delar ut.
- Mm, hm "Vill du sätta punkt för kvinnoprästmotståndet?"
- Ja, om vi socialdemokrater får bestämma så blir det så.
- Men jag är kvinnoprästmotståndare! svarade den unge mannen och rev demonstrativt sönder pappret i fyra delar som han lämnade tillbaka innan han vände sig om och gick.
Troligtvis ville han provocera och visa förakt, men jag kunde inte annat än att skratta åt honom. Det var väl mest omoget och dessutom var det väl inte särskilt kristligt gjort? Ursäkta en fråga från en hedning, men skulle Jesus gjort på det sättet?
Ni som vill läsa mer om kyrkopolitik än vad som bjuds på den här sidan borde besöka Marta Axners blogg eller socialdemokraternas kyrkovalsida.
Den utåtriktade aktiviteten i övrigt var positiv. Många medlemmar deltog, solen sken, vi hade trevligt och vallaborna kunde inte undgå att lägga märke till att det finns en socialdemokratisk förening i bostadsområdet.
Bilden på det sönderrivna foldern är tagen av min syster Charlotta
PS Jessica, du har fått mejl!
En ung man – några år yngre än jag själv – kom fram med en barnvagn han hade sin lilla bebis i:
- Är det inför kyrkovalet ni står här? frågade han.
- Bland annat, svarade jag. Du kan få en liten information inför valet som vi delar ut.
- Mm, hm "Vill du sätta punkt för kvinnoprästmotståndet?"
- Ja, om vi socialdemokrater får bestämma så blir det så.
- Men jag är kvinnoprästmotståndare! svarade den unge mannen och rev demonstrativt sönder pappret i fyra delar som han lämnade tillbaka innan han vände sig om och gick.
Troligtvis ville han provocera och visa förakt, men jag kunde inte annat än att skratta åt honom. Det var väl mest omoget och dessutom var det väl inte särskilt kristligt gjort? Ursäkta en fråga från en hedning, men skulle Jesus gjort på det sättet?
Ni som vill läsa mer om kyrkopolitik än vad som bjuds på den här sidan borde besöka Marta Axners blogg eller socialdemokraternas kyrkovalsida.
Den utåtriktade aktiviteten i övrigt var positiv. Många medlemmar deltog, solen sken, vi hade trevligt och vallaborna kunde inte undgå att lägga märke till att det finns en socialdemokratisk förening i bostadsområdet.
Bilden på det sönderrivna foldern är tagen av min syster Charlotta
PS Jessica, du har fått mejl!
Allsvensk fotboll
Klockan 16 i eftermiddag är det avspark för årets näst största idrottshändelse i Linköping, efter finalen i hockey-VM i våras. Då spelar Linköping mot serieledande Umeå i allsvenskan i fotboll.
De senaste matcherna har det varit pinsamt lite publik på - drygt 500 mot Själevad och knappt 800 mot Hammarby. Då är ändå Linköping ett lag som när de spelar på topp kan slå vilket annat allsvenskt lag som helst och som innehåller en rad färgstarka profiler: Hedvig Lindahl, Sara Larsson, Anna-Kaisa Rantanen, Ann Westermark, Caroline Seger, Josefine Öqvist, Maria Karlsson, Maria Aronsson... Ja, nu har jag strax räknat upp hela laget.
Förra året var det riktigt välfyllt på Folkungavallen då LFC mötte Umeå så förhoppningsvis blir det så i år också. Då är det bäst att vara på plats i god tid, så jag har stämt träff med mina kompisar utanför entrén vid kvart i tre. Kom dit du också!
Anna har dessutom meddelat att hon inte kommer att kunna titta på matchen, så nu har Linköping en ordentlig chans att vinna...
De senaste matcherna har det varit pinsamt lite publik på - drygt 500 mot Själevad och knappt 800 mot Hammarby. Då är ändå Linköping ett lag som när de spelar på topp kan slå vilket annat allsvenskt lag som helst och som innehåller en rad färgstarka profiler: Hedvig Lindahl, Sara Larsson, Anna-Kaisa Rantanen, Ann Westermark, Caroline Seger, Josefine Öqvist, Maria Karlsson, Maria Aronsson... Ja, nu har jag strax räknat upp hela laget.
Förra året var det riktigt välfyllt på Folkungavallen då LFC mötte Umeå så förhoppningsvis blir det så i år också. Då är det bäst att vara på plats i god tid, så jag har stämt träff med mina kompisar utanför entrén vid kvart i tre. Kom dit du också!
Anna har dessutom meddelat att hon inte kommer att kunna titta på matchen, så nu har Linköping en ordentlig chans att vinna...
lördag, september 03, 2005
Aftonbladet - i kampanj mot sig själv
Idag kräver Aftonbladets ledarsida en fortsatt hög bensinskatt. Det är klokt och riktigt och inte mycket att orda om i en tid när orkaner, regn och torka visar att vårt klimat hamnat i olag. Inte mycket att orda om, om det inte varit så att samma tidning - vilket jag tidigare bloggat om - dragit igång ett "uppror mot bensinskatten".
Kristdemokraternas populistledare - som i planekonomisk anda vill att politikerna ska bestämma vad bensinen ska få kosta - kallar Aftonbladets uppror "helt perfekt". Samma tidning som driver upproret skriver nu att "kristdemokraterna försökte ta poäng redan i Almedalen. Göran Hägglund vill rädda sitt parti över 4 procent genom att lova ett tak för bensinpriset."
Avslutningen på dagens ledare är tydlig:
Frågan är bara varför Aftonbladet måste göra sig omaket att föra fram budslapet på ledarsidan - de borde väl börja med att säga det vid fikabordet på redaktionen?
Jag tycker det är bra med åsiktspluralism, men då Aftonbladet driver ett uppror mot sin egen uppfattning så blir jag mest av allt förvirrad.
Kristdemokraternas populistledare - som i planekonomisk anda vill att politikerna ska bestämma vad bensinen ska få kosta - kallar Aftonbladets uppror "helt perfekt". Samma tidning som driver upproret skriver nu att "kristdemokraterna försökte ta poäng redan i Almedalen. Göran Hägglund vill rädda sitt parti över 4 procent genom att lova ett tak för bensinpriset."
Avslutningen på dagens ledare är tydlig:
Alternativa drivmedel och bränslesnåla bilar slår igenom först när bensinpriset stiger. Motorjournalister och bilistorganisationer som hävdar någon annat för folk bakom ljuset. Säg då hellre att sänkt bensinskatt är viktigare än att stoppa växthuseffekten. Det är åtminstone ett ärligt budskap.
Frågan är bara varför Aftonbladet måste göra sig omaket att föra fram budslapet på ledarsidan - de borde väl börja med att säga det vid fikabordet på redaktionen?
Jag tycker det är bra med åsiktspluralism, men då Aftonbladet driver ett uppror mot sin egen uppfattning så blir jag mest av allt förvirrad.