Valresultat

Nu har Dane County's Clerk Office rapporterat de preliminära valresultaten nedbrutet för varje Ward (valdistrikt). Det visar sig att i Ward 51 som jag och Caleb ansvarade för fick Obama 914 röster, McCain 97 och övriga 24 röster. Obama vann alltså med 88 procent mot 9...

Mission Accomplished?På bilden syns jag och Caleb instruera våra dörrknackande volontärer (en av dem bloggar här) lördagen före valet

Valvaka

Valvakan för att få resultatet av det amerikanska presidentvalet var den roligaste jag varit på. Den startade sent – eftersom vi jobbade hårt och länge med att vinna valet – men när den väl började blev det desto roligare. Nedanstående klipp visar hur det såg ut i Chicago när CNN deklarerade Barack Obama som segrare. Där jag var i Madison var det ungefär likadant, med den skillnaden att vi var inomhus och att det bara var ett tusental personer på plats.



Jag firade utan alkohol eftersom jag skulle köra hem till min värdfamilj efteråt. Innan hemfärd – vid midnatt – gav vi oss ut på Madisons gator för att äta middag. Då hörde vi ett väldigt oväsen och när vi gick mot ljudet träffade vi på tusentals studenter från University of Wisconsin som firade valutgången med en spontan karneval på Capitol Square. Det var häftigt!


Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA och presidentvalet

Dagen efter...

Idag är jag en stolt världsmedborgare. Jag äter brunch med några av mina hjältar på ett kafé i Madinson. Under den kommande veckan återkommer jag med artiklar från valrörelsen som jag inte hade tid att skriva medan den pågick.Från vänster till höger: Ronnie Liebwitz, Robert Raymar, Peter Harrell, Meryl Harrell

Och som om dagen inte kunde bli bättre blev den precis det: Peter gav mig tillträde till telefonkonferensen där Obama, Biden och kampanjchefen David Plouffe tackar de som varit anställda i kampanjen!

"Sätt på TV:n"

Peter, jag och några till har gjort två snabba utryckningar till förorten där det finns många minoritetsväljare vi måste få till vallokalen innan den stängde. Nu är vi tillbaka. Vi hjälpte till att göra några avslutande telefonsamtal till väljare i Wisconsin och för några minuter sedan var det gjort. Då gav Meryl tillåtelse att sätta på tv:n så att vi kan börja följa valvakan. Nu tror jag alla börjar fira och att det inte blir så många telefonsamtal som rings till Nevada... Strax ska vi iväg till den stora valvakan på Monona Terrace. Det ska bli spännande att följa fortsättningen!

Ut till förorten

Volontärer skickas fram och tillbaka. Ett tag i eftermiddags hade vi brist på volontärer och det skickades hit fler från andra kontor. Nu skickar vi iväg volontärer till en del av Madison där valdeltagandet är alldeles för lågt.

Calebs och min Ward får vi inga fler volontärer till. Klockan fem, med tre timmars öppethållande kvar, var valdeltagandet redan uppe på 80 procent. Det sista rycket gjordes av ett gäng entusiastiska ungdomar som bokstavligt talat dammsög sitt område på röster. Fantastiskt att se deras energi.

Vi verkar alltså ha gjort vad som förväntas av oss. Nu ska istället jag och Peter ge oss iväg för ett sista ryck i mörkret i ett socialt mer utsatt område på Madisons South Side. Håll tummarna för oss!

Tredje skiftet

Meryl har precis peppat kontoret inför dagens tredje våg av dörrknackning. I vårt kontor fortsätter vi att nå våra mål men vi får oroande rapporter från andra delar av staten som antyder att läget just nu är betydligt närmre än vad opinionsmätningarna visar. Ska vi klara det här behöver Madison leverera tillräckligt med röster för att väga upp tillkortakommandena på andra ställen.

Alltså, tillbaka till arbetet. Nu behöver vi knacka dörrar ända tills vallokalerna stänger klockan 20 och därefter måste vi se till att de som köar utanför vallokalerna inte lämnar kön förrän de röstat.
Ovan, Lester Pines besöker vårt kampanjkontor på valdagen. Han är och gift med Wisconsins Secretare of Workforce Development. Lester är jurist och lyckades tidigare i år stoppa ett republikansk försöka att stryka tusentals väljare från röstlängden i Wisconsin.

Valdag!

Ni kommer inte att få några bilder från min valdag ännu på ett tag eftersom jag inte har sladden till kameran med mig. I alla fall, nu har vallokalerna i Madison varit öppna i sex timmar och i vår ward går allting bra. Trots att vi är lägst prioriterade på vårt kontor (väljarna jag och Caleb ansvarar för är så lätta att nå att vi inte behöver ha bråttom att komma igång) så är första vågen med dörrknackning redan klar.

Andra vågen dörrknackare skulle börja klockan 12, men på några ställen som vårt kontor ansvarar för började andra vågen mycket tidigare och några har till och med hunnit tillbaka från andra vågens dörrknackning. Vårt kontor fortsätter att överprestera!

Samtidigt fortsätter de som inte knackar dörr att ringa och påminna volontärer som ska komma in senare och våra chaufförer är ute och skjutsar de väljare som behöver det.

Så, nu är det dags för mig att knacka på i ett hus där det bor svenskar. Vi sysslar med micro targeting i den här kampanjen...

Redo för valdag

Alla genomgångar är genomförda. De flesta har gått hem för att välförtjänt vila. Under de första tre dagarna av vår GOTV-kampanj har vårt kontor nått 100 procent av våra mål!

Vi är några få kvar på kontoret för att förbereda det sista inför morgondagen. Hos de med stabsfunktioner här i Wisconsin kommer telefonen att ringa för att väcka dem klockan halv fem. Jag och Caleb har ett lite mänskligare schema:

0730 På plats i kampanjkonter på 1216 South Park Street
0830 Första skiftets volontärer anländer
0900 Första vågens dörrknackning inleds, inklusive dörrhängare med information om var vår Ward röstar och vilka tider som vallokalen har öppet (här i Wisconsin är vallokalerna öppna från 7-20).
0920 Morgonrapport till vår ”Field organizer” i Madison om hur många av våra områden där vi påbörjat dörrknackning
0925 Kontakta vår ”polling manager” – kontaktpersonen i vår vallokal - för att höra hur läget är. Vår polling manager ska varna om väntetiderna i köerna börjar bli så långa att väljare riskerar att lämna dem. I så fall skickar vi volontärer med vattenflaskor och tidningar dit för att underhålla dem.
1100 Kontakta dörrknackarna för en lägesrapport
1145 Introducera nya volontärer som ska genomföra nästa våg av dörrknackning
1200 Andra vågens dörrknackning inleds
1220 Middagsrapport till vår ”Field organizer”
1225 Kontakta vår ”polling manager”
1500 Kontakta dörrknackarna för en lägesrapport
1545 Introducera nya volontärer som ska genomföra nästa våg av dörrknackning
1600 Tredje vågens dörrknackning inleds
1620 Eftermiddagsrapport till vår ”Field organizer”
1625 Kontakta vår ”polling manager”
1845 Kontakta dörrknackarna för en lägesrapport
1900 Eventuell kvällsrapport till vår ”Field organizer”
1945 Eventuell transport av volontärer till vallokaler med långa köer för att se till att väljarna inte lämnar kön. Så länge de stå i kön när vallokalerna stänger klockan 20 kommer de att få rösta. 2004 motsvarades Kerrys segermarginal i Wisconsin av antalet väljare i Milwaukee (nästan alla demokrater) som röstade efter klockan 20.
När det inte längre står kvar några i kön kommer vi eventuellt att börja genomföra telefonsamtal för att få ut väljare i Nevada där vallokalerna är öppna ytterligare någon timme.

Därefter får vi förhoppningsvis börja fira framgångarna på Manona Terrass i centrala Madison!

Caleb och jag kommer att turas om att vara ute och knacka dörr och att vara på kontoret för att organisera vår wards volontärer. Nu ska jag hjälpa till att göra klart det sista jobbet på kontoret så att vi får ge oss hem och sova. Parallellt med ovanstående aktiviteter kommer vi att ha arbetslag som ringer och påminner de volontärer som ska dyka upp senare under dagen och andra kör omkring minibussar för att skjutsa väljare till vallokalerna.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA och presidentvalet

McCainsupportrar

När jag var ute och knackade dörr häromdagen träffade jag på två McCain-anhängare. Det finns faktiskt sådana här i Madison (även om de inte är särskilt många).

Den ena av dem berättade en ramsa som gick ut på att om du vill behålla dina vapen ska du hålla dig till McCain. Jag bestämde mig för att inte ta den debatten.

Den andra sa att han inte gillade det där med ”Citizen of the World”. Jag tog inte den debatten heller. Det är ju just på grund av det där med”Citizen of the World” som jag är på plats i Wisconsin.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om McCain, USA och presidentvalet

GOTV dag 3

Den här dagen har varit en fantastisk framgång. Klockan halv två var dörrknackare ute i alla våra områden och vi fick börja ringa de volontärer som skulle dyka upp senare under eftermiddagen för att de istället skulle åka till andra kampanjkontor här i Madison.

Imorgon ska vi knacka alla dörrar tre (3) gånger för att verkligen vara säkra på att vi får ut varenda röst som finns att få. Det kommer att kräva tre gånger så stor arbetsinsats som idag, men jag tror att alla känner sig redo och vi ser med tillförsikt fram mot morgondagen.

Andra bloggar om USA och presidentvalet

Woman to woman

När en kampanj befinner sig i slutfasen vänds den upp och ner. Strategiska beslut på nationell hinner inte få genomslag och det enda som spelar roll är det direkta mötet med de väljare som vi måste få iväg till vallokalerna. Det medför att människor från obamakampanjens nationella högkvarter i Chicago utlokaliserats till viktiga platser runt om i USA.

Becky Carroll är ett exempel. Den senaste veckan har hon hjälp till i arbetet på vårt kontor på South Park Street i Madison med att koordinera transporterna för dem som behöver hjälp att ta sig till vallokalerna, men sedan 13 månader tillbaka är hon National Womens Vote Director för kampanjen på nationell nivå. Som sådan har Becky förberett arbetat med att få kvinnor att delta i primärval och i presidentvalet, arbetat med kampanjens budskap gentemot kvinnor och med att organisera aktiviteter.

Woman to Woman
Kärnan i strategin är att kommunikationen ska ske från person till person – woman to woman. Det sker genom att kvinnliga sympatisörer uppmanas att skicka e-post till sina vänner, genom telefonbearbetning av kvinnor riktat mot andra kvinnor, men allra mest framgångsrikt har det varit att genomföra så kallade House Parties.

House Party
Under obamakampanjen har ett house party ofta inletts med att en eller ett par kvinnor bjudit hem några av sina väninnor och uppmanad dem att ta med sig ytterligare någon eller några väninnor. När de samlats har de tittat på en kampanjvideo eller lyssnat på någon kampanjsurrogat – oftast någon välkänd kvinna som stödjer Obama – följt av diskussioner. När man går varvet runt får deltagarna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter, tala om varför de stödjer Obama och de osäkra väljarna får möjlighet att utveckla sina viktiga frågor. House partyt avslutas med att deltagarna kan anmäla sitt intresse att ordna ett eget party, anmäla sig som volontär och de som fortfarande var osäkra kunde följas upp senare. Totalt har hundratusentals kvinnor deltagit i house parties de senaste 18 månaderna.

En av de stora förtjänsterna med den här sortens aktiviteter – och med obamakampanjens alla andra aktiviteter där människor mött varandra – är att kampanjen inte finns i ett avlägset Chicago, Washington eller Stockholm utan i dina egna kvarter. Ett tidigare oöverträffat antal människor har getts möjlighet – att med Beckys ord – ”äga en del av kampanjen”. Du möter människor du känner, vars omdöme du litar på och vars vardag du delar som ambassadörer för Obama.

Budskapet
Becky berättar att de olika budskap som förberetts slutligen drunknade i alla rapporter om den havererade ekonomin. Men enligt Becky gjorde det att det blev ännu lättare att övertyga andra kvinnor om att Obama är bäst lämpad att leda USA. Kvinnor drabbas hårdare än män eftersom de inte tjänar lika mycket som män, tvingas betala mer för sin sjukvård och för att Obama till exempel vill öka stödet till barnomsorg.

Andra bloggar om USA och presidentvalet

Löpande bandet

Obamakampanjen är ett ganska stort företag som det senaste året omsatt över en miljard kronor med just nu tusentals anställda, hundratusentals volontärer och över 3 miljoner amerikaner som donerat pengar. Vårt eget lilla kampanjkontor är som en liten fabrik i denna koncern där vi organiserar våra över 300 volontärer är en resurs vi försöker använda så effektivt som möjligt.
När en volontär kommer in genom dörren hälsas de direkt välkomna av Bob Lockhart (till vänster) och Clarence Cameron (till höger) där de får lämna sina kontaktuppgifter – för att kunna nås i kommande kampanjer – och tala om när de har möjlighet att hjälpa oss så att vi kan schemalägga dem. Det här är uppgifter som vi sedan sitter och matar in i VoteBuilder. Clarence hälsar på mig varje morgon med någon svensk fras; det är förvånansvärt hur många det är som kan åtminstone något ord på svenska!
När de skrivit in sig går de vidare till Nancy Woods (t v) och Ronnie Liebwitz (t h). Ronnie är för övrigt Maryls mamma som tillsammans med Meryls pappa Bob flugit in från New Jersey för att hjälpa oss. De har koll på var det för tillfället behövs volontärer och skickar dem vidare till rätt Ward captain.
En av dessa är Todd Ambs som ansvarar för Ward 52 i Madison. Där instrueras volontären om hur dörrknackning går till, vad syftet är, vad vi säger, kampanjens säkerhetsföreskrifter och vad det är för material vi delar ut. Oftast får volontären också en lista med de adresser som ska besökas. I vårt område är dock stödet för Obama så stort – i storleksordningen 90 procent – att det är slöseri med tid att försöka hålla reda på vilka dörrar det ska knackas på så vi besöker alla hus istället.
Slutligen är volontären redo och rustad och lämnar vårt kampanjkontor för ett arbetspass på ungefär fyra timmar.

Andra bloggar om USA och presidentvalet

GOTV dag 2

Nu har dag 3 i vår GOTV-kampanj hållit på ett tag och från och med idag slutar vi föra statistik över antalet knackade dörrar, genomförda samtal vid dörrarna, hur många sympatisörer vi mött och hur många telefonsamtal vi genomfört (mest för att påminna volontärer som anmält sig till aktiviteter kommande dag). Under de två första dagarna. Som ni ser på bilden har vi på vårt kontor varit ganska produktiva!

Läste förresten hos Johan Sjölander att någon folkpartist (tydligen den välkända statsmannen Alexander Bard...) påstått att obamakampanjen "nästan uteslutande" använt sig av nya medier och internet. Obamakampanjen har varit bra på internet, men de första dagarna jag var på mitt kampanjkontor hade vi inte ens tillgång till internet alls. Vi tvingades bedriva en gräsrotskampanj med telefonsamtal och personliga möten istället. Det fungerade ganska bra för våra 300 volontärer...

Andra bloggar om internet, USA och presidentvalet

Ta ingenting för givet

Med en dag kvar ser opinionssiffrorna bra ut, både om det är elektorsröster och den nationella opinionen som räknas. Då skickar obamakampanjen ut ett nyttigt meddelande (via Sven Wennerström) att ingenting ska tas för givet:
Andra bloggar om USA och presidentvalet

Kampanjbubblan

En – av många – saker som skiljer den här kampanjen i Madison från vad jag är van vid i Linköping är att det nästan inte diskuteras någon politik. När volontärerna anmäler sig är det inte kampanjens budskap för dagen som gås igenom. När människorna involverade i kampanjen träffas är det inte de senaste opinionsmätningarna eller politiska utspelen som diskuteras. Det ligger inte några tidningar framme och på kampanjkontoret på South Park Street är det knappast något läsande om politik på tv. Det enda förutom musik som hörs på radion som donerats till oss är rapporteringen när de lokala lagen spelar amerikansk fotboll.

Att komma in på kontoret innebär att hamna i en kampanbubbla som gör att jag känner mig mer avskärmad från den politiska debatten än då jag sitter hemma i Linköping och läser Washington Post på internet!

När jag frågade Peter Harrell vad det berodde på förklarade han att det pratades en hel del politik för någon månad sedan, när de osäkra väljarna skulle identifieras och övertygas. Nu är det knappast möjligt att påverka någon osäker väljare längre, nu gäller det att verkligen få ut de egna väljarna och då spelar inte det som för dagen är stort i media så mycket roll.

Jag tror dessutom att det handlar om att kampanjen är professionell och extremt målfokuserad. Det är inte genom att sitta inne och prata med varandra om de senaste utspelen på de nationella tv-kanalerna som vi vinner väljarna i Madisons South Side. De väljarna är redan övertygade demokrater men vi måste se till att de verkligen röstar.

Jag tror också det är ett uttryck för att den här kampanjen agerar för att skapa sina egna förutsättningar istället för att tvingas reagera på det andra gör. Kampanjen har ett färdigt budskap om förändring, att Obama är bäst på att ta ansvar för den amerikanska ekonomin och ger medelklassen bäst möjligheter till utveckling, medan McCain innebär ytterligare fyra år med den misslyckade ekonomiska politik som Bush bedrivit. Det var kampanjens budskap för en månad sedan och det är kampanjens budskap nu.

Att budskapet inte ändras från dag till dag innebär också att det inte behövs en genomgång för att lära volontärerna nya sanningar varje dag. De kan istället så fort de kommit hit börja göra det som måste göras: Get Out The Vote

Andra bloggar om USA och presidentvalet

Halloween

Varje "ward" (ungefär valdistrikt) i varje swing-stat har en volontär som ward-captain från obamakampanjen. I Madisons Ward 51 är jag co-captain till Caleb Dickinson. Calebs fem månader gamla dotter Mazy var med oss i kampanjen igår och hon är den starkast skinande solstålen på vårt kontor.

På Halloween hade Caleb spökat ut lilla Mazy till en amerikansk fotboll och själv föreställde han en skräckinjagande fotbollsspelare från Denver Broncos. Jag gissar att domaren blåste av matchen redan före avspark…

Familjen Dickinson bloggar på peanutdickinson.blogspot.comEvery Ward (Election district) in every swing state has a volunteer as ward-captain from the Obama campaign. In Madison’s Ward 51 I am co-captain to Caleb Dickinson. Caleb’s five month old daughter Mazy joined us campaigning yesterday and she is the brightest sunshine in our campaign office.

On Halloween Caleb had dressed little Mazy as an American football and himself as a frightening football player from Denver Broncos. I guess the referee stopped the game before kick off…

The Dickinson family has their own blog at peanutdickinson.blogspot.com

Andra bloggar om USA, Halloween och presidentvalet