Inte något skräckkabinett

George W Bushs vicepresident Dick Cheney rullades Dr Strangelove-likt iväg i rullstol efter att Barack Obama svurits in som president och Bush själv lyftes iväg i helikopter. Det var slutet för ett mörkt styre i USA:s historia. Det som nu träder in i Vita huset är inte något skräckkabinett. New York Times fotografer har skapat ett fantastiskt galleri över President Obamas viktigaste medarbetare.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA och Barack Obama

Internettips

Internettips, ganska roligt faktiskt (från min syster)

Landstinget kan hjälpa Gazas befolkning

En del frågor passar sig för oppositionspolitik. Andra frågor är för viktiga för det. Idag behandlade vi en sådan fråga på sammanträdet med landstingsstyrelsen.

Vänsterpartiet har tagit initiativ till att landstinget ska ställa ett antal vårdplatser till förfogande för skadade från Gaza. Efter lite diskuterande, en ajournering, lagläsande och ömsesidigt kompromissande lyckades landstingsstyrelsen enas. Om landstinget får en förfrågan från staten råder ingen tvekan om att vi är beredda att ställa.upp.

Landstinget har kompetens inom området. I vår organisation finns Katastrofmedicinsk centrum och vi har också en brännskadeavdelning med högsta kompetens som kan vårda dem som skadats av vit fosfor.

En sådan här dag kan jag vara stolt över att vara landstingspolitiker i Östergötland, när politiker från olika partier kan verka tillsammans för att hitta en lösning som alla kan acceptera.

Nu är det upp till den svenska staten att bestämma att Sverige ska ställa upp. I så fall finns kompetens i Östergötland som står till förfogande.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om landstinget, sjukvård och Gaza

Kungen av Amerika

Idag installerades Barack Obama som USA:s 44:e president. Det amerikanska folket valde den person de ansåg var bäst lämpad att vara statschef. Så hade det inte behövt vara.

USA:s första president George Washington blev en gång erbjuden att bli kung av Amerika. Han tackade nej, men om han tackat ja hade ärvts inom hans släkt. Den amerikanska släktforskaren Megan Smolenyak skriver i en artikel vem som i så fall hade varit USA:s statschef nu. Lite beroende på vilka arvsregler som tillämpats hade det varit Kung Frank II, Drottning Brynda eller Kung Paul I.

De hade i så fall fått ämbetet genom avel och inte genom att de amerikanska väljarna sett dem som den bäst lämpade att företräda dem.

Och en man som Barack Hussein Obama hade inte haft den mista chans att bli USA:s statschef, oavsett hur duglig han skulle varit som det amerikanska folkets främsta företrädare. En svart man av folket gör sig inte besvär.

Det var tur att George Washington tackade nej när han erbjöds att bli kung. De flesta inser hur absurt alternativet med USA som ett arvkungadöme skulle vara. En dag som denna vill vi hellre hylla President Obama än Kung Frank II, Drottning Brynda och Kung Paul I.

Men i Sverige har inte folket möjlighet att påverka vem som ska vara statschef. Det valet görs inte av medborgarna utan ämbetet ärvs oavsett om arvtagaren skulle vara lämplig eller inte. Någon Barack Obama blir inte Sveriges statschef.

Det var över 200 år sedan som George Washington tackade nej till kungakronan och istället blev en av USA:s största presidenter.

Det är dags att Sveriges statschef gör samma sak.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA, Barack Obama och republik

Sveriges bästa blogg?

Är www.utredarna.nu Sveriges bästa blogg? På bloggen skriver TCO:s namnkunninga utredare kortfattat och intressant om sådant som berör deras kompetensområde. Läs till exempel vad Roger Mörtvik skriver om huruvida sänkta minimilöner och urholkat anställningsskydd som ett sätt för att lättare få in ungdomar på arbetsmarknaden.

Idéer för förändring

Den amerikanska organisationen Change.org (ej att förväxla med hemsidan för Obamas officiella övergångsadministration Change.gov) bidrar till att sätta dagordningen för den tillträdande obama-administrationen. På Change.gov kan du själv komma med ett förslag eller ange en fråga som president Obama ska fokusera på och du har 10 röster att spendera på de olika förslag som finns. De vinnande förslagen kommer sedan att presenteras för Obama.

I en kvalomgång har tre idéer inom några olika discipliner vaskats fram och det dags för slutspel. Just nu leder kravet på legalisering av marijuana. Jag tycker det finns flera andra idéer som är bättre och som jag hellre ser som vinnare. Några av frågorna jag röstade på kändes självklara, några av dem jag valde bort hade jag också gärna röstat på. I slutändan la jag mina tio röster på dessa frågor:
National Holiday on Election Day
End the Genocide in Darfur
Use the full force of American diplomatic clout to end genocide and mass atrocity
End Extreme Poverty by 2025
Free Single Payer Health Care
Move the country toward transparent election systems
High Speed Rail Trains to Cut Emissions, Cost of Travel and Create Jobs
National Early Voting: Great Way to Safeguard Fair Elections
Restore Investments In Rail Service And Infrastructure

Och så kunde jag inte låta bli att också rösta på Complete adopting the metric system!

Några av de frågor jag tvingades välja bort var aborträtt och hemlöshet. Fair trade fick inte heller en röst, de var nära men när det i motiveringen talas om högre tullar på varor från utvecklingsländer blir det komplicerat.

Röstningen avslutas 15 januari.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA och politik

Vrinnevilistan och kollektivavtalen

Vrinnevilistan är ett intresseparti för främst läkare på sjukhuset i Norrköping och de påstår sig vara ett parti som inte är knutet till något block. Det påståendet kan inte göra något ut det faktum att de konsekvent under hela sin tid i landstinget drivit en borgerlig politik. Om det verkligen var ett parti som stod lika mycket till vänster som till höger borde de någon gång stått för någonting annat än borgerlig politik i till exempel avreglering av apoteksmarknaden, höjda avgifter eller klasskillnader i hälsa.

En fråga där uppfattningen skiljer sig åt mellan det borgerliga politiska blocket och socialdemokraterna är synen på kollektivavtal. I många andra EU-länder regleras ställningen mellan arbetstagare och arbetsgivare med lagar och allmänna avtal. I Sverige har vi valt att reglera det med hjälp av kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. På så sätt säkras rättigheter för arbetstagarna samtidigt som företagen inte riskerar att utsättas för konkurrens på ojämna villkor.

På senaste landstingsfullmäktigemötet i Östergötland behandlades en motion om att landstinget vid upphandling ska kräva villkor motsvarande kollektivavtal på entreprenörer och underentreprenörer.

Inget parti i den borgerliga landstingsmajoriteten ville bifalla kravet på kollektivavtal eller motsvarande villkor då motionen behandlades av landstingsfullmäktige. Inte ens en endaste ledamot från Vrinnevilistan – som påstår sig stå utanför de politiska blocken – valde att stödja motionen utan de sällade sig mangrant till sina borgerliga åsiktsfränder.

Du kan själv titta på debatten här.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Östergötland, landsting, politik och sjukvård

Martin är inte sugen

För ungefär en månad sedan spekulerade Widar Andersson (jag lyckas tyvärr inte direktlänka till de olika artiklarna på hans ”Widar direkt”) om socialdemokratiska landstingsrådskandidater i Östergötland. Bland annat skrev han att ”Martin Tollén verkar sugen”. Sugen på en karriär utanför politiken hoppas jag att han menar.

Det är naturligtvis hedrande att nämnas i ett sådant här sammanhang, men blir jag tillfrågad att kandidera som landstingsråd tackar jag nej. Blir jag nominerad ställer jag inte upp. Blir jag vald kommer jag inte att tillträda.

Jag har ett arbete utanför politiken som jag trivs med och där jag har möjlighet att utvecklas. Jag är inte beredd att offra det för att istället förlita mig på en osäker politisk karriär. Du kan inte ens vara säker trots att du är kompetent och gör ett bra jobb. Min tidigare gruppledare Palle Håkansson försvann från landstingspolitiken trots att han är den mest kompetenta sjukvårdspolitikerna jag träffat och gjorde ett mycket bra jobb för östgötarna. Hans förmåga att driva igenom förändringar födde ett missnöje som till sist gjorde det omöjligt för honom att fortsätta.

Jag känner inte heller någon press för att just jag skulle behövas. Idag har vi två heltidspolitiker i landstinget i form av Irma Görtz och Anna-Lena Sörenson som gör mycket för att utveckla den socialdemokratiska hälso- och sjukvårdspolitiken. Om vi återkommer i majoritet efter valet 2010 finns det flera andra dugliga socialdemokrater i landstingsgruppen som tillsammans med Irma och Anna-Lena kan ta ansvar för att leda landstinget.

Det finns säkert någon exceptionell omständighet där jag skulle vara beredd att ställa upp och det kan kanske komma någon tid i framtiden då jag prioriterar annorlunda i mitt liv. Men den dagen jag är en kandidat för att arbeta med politik på heltid tänker jag kandidera öppet.

Andra bloggar om landsting, politik och socialdemokraterna