Sverige stödjer Västsahara
Jag noterar att Sverige som enda land röstade nej till EU:s fiskeavtal med Marocko. Det här visar att det är möjligt för Sverige att bedriva en självständig utrikespolitik trots EU-medlemskapet och att den socialdemokratiska regeringen driver en politik i linje med vad partikongressen beslutade i höstas.
Jag har tidigare skrivit om EU:s fiskeavtal med Marocko och den marockanska ockupationen av Västsahara. Det är sorgligt att de övriga EU-länderna inte tar chansen att markera att ockupationer av grannländer inte är acceptabla. Eftersom Marocko strävar efter att närma sig EU spelar det roll vad EU gör och EU väljer att göra – allt för lite.
Jag har tidigare skrivit om EU:s fiskeavtal med Marocko och den marockanska ockupationen av Västsahara. Det är sorgligt att de övriga EU-länderna inte tar chansen att markera att ockupationer av grannländer inte är acceptabla. Eftersom Marocko strävar efter att närma sig EU spelar det roll vad EU gör och EU väljer att göra – allt för lite.
posted by Martin Tollén at 5/26/2006 09:48:00 em
7 Comments:
intressant ståndpunkt. jag antar att du sett filmen "darwins mardröm" eller?
fö tycker jag din blogg håller en perfekt balans mellan offentligt och privat. personligt utan att bli överdrivet privat skulle jag säga. rock on!
/nyllet
Är det verkligen den här posten du kommenterar? Men tack för återkopplingen Martin - hör av dig om du kommer till Linköping så kan vi fika.
jo, darwins mardröm handlar bla om fiskepolitik i afrika. kanske en av de mest sofistikerade dokumentärer jag sett i modern tid. rekommenderas varmt.
linköping besöker jag nästa gång när hockeysäsongen startar. kom till almedalen i sommar vettja, så ses vi där!
Jag har bara sett trailern på svt - minns inte vad jag gjorde istället för att se filmen.
Det spelas allsvensk fotboll i Linköping också. Du kan väl komma hit och se när de slår göteborgslagen? 30 augusti möter de Göteborg och 22 oktober är det dags för Jitex.
Bra att du följer upp om Västsahara, det är otroligt viktigt. Jag tror också att kongressens beslut spelade roll för beslutet, det är skönt att se att (s)-representatnter respekterar interdemokratin på detta sätt. Det är också otroligt gländjande att se att Sverige agerat id enna fråga och vågar gå den rätta vägen även om man är ensam (i EU), det båder gott inför framtiden.
Däremot håller jag inte riktigt med om att beslutet visar att "det är möjligt för Sverige att bedriva en självständig utrikespolitik trots EU-medlemskapet". Det visar att det är möjligt för Sverige att ha en avvikande åsikt inom EU när frågor behandlas, det är visserligen inte heller helt oviktigt och dessutom bra att vi vågar.
Men nu ställs frågan på sin spets. I och med att FN givit upp medlingsförsöken finns inte längre någon FN-lösning att stå bakom. Då ställs kraven de olika länderna att agera.
Om det är möjligt att ha en självständig utrikespolitik som du säger, så är det nu Sverige ska gå ut och erkänna republiken Västsahara. Du och jag vet att det är möjligt, men min rädsla (och jag tycker att den är befogad) är att ingen svensk utrikesminister skulle våga göra det. Och anledningen är just relationerna med övriga EU.
Sveriges hårdare linje i denna fråga är glädjande och hoppingivande. Men när nu FN drar sig tillbaka i Västsahara krävs tyngre kanoner än att bara "inte bryta mot folkrätten" som fiskeavtalet innebär. Tror du ett Sverige i EU vågar erkänna Västshara på egen hand?
Om frågan ställts en S-kongress idag, med de förutsättningar som nu gäller är jag 100% säker på att svaret från kongressen hade varit: ERKÄNN VÄSTSAHARA!
Vad tror du?
Ps: Se http://saharalistan.blogspot.com/2006/04/annan-fn-tar-ett-steg-tillbaka.html för info om FN:s nya linje.
Jag hoppas verkligen att jag får vara med om att Sverige erkänner ett fritt och demokratiskt Västsahara. Nu handlar ett erkännande inte bara om vad vi vill utan måste också ta hänsyn till hur verkligheten ser ut. Som jag förstår det - men jag är ju bara en simpel ingenjör - är det flera kriterier som måste vara uppfyllda för att ett erkännande ska vara möjligt. Det måste finnas ett territorium. Det måste finnas en befolkning. Slutligen, det måste finnas en regering som har kontroll över territoriumet. Just den sista punkten faller det på just nu då nästan hela Västsahara är ockuperat av imperialiststaten Marocko.
Men det kanske är någon som har mer statsvetenskaplig bildning som kan resonera mer insiktsfullt än jag?
Vi kan mycket väl erkänna Västsahara. Du har rätt i att rätten till självständighet kan vara komplicerad, men Västsahara är nog det mest tydliga exemplet där det inte råder några som helt tvivel.
Ett 80-tal länder har dessutom redan erkännt republiken Västsahara som utropades 1975. Det senaste var Sydafrika förra året om jag inte misstar mig.
På FN:s lista över områden som befinner sig under ockupation är Västshara det enda landet i Afrika som inte fått självständighet.
Inget land i världen har erkännt Marockos rätt till landet, statusen är inte ifrågasatt.
Några formella hinder för att erkänna Västsahara föreligger inte.
Regeringen i exil är redo att ta över så fort folket fått rösta om självständighet.
Men kravet ligger på den svenska regeringen nu. Vad ska vi göra? Om inte erkännande, hur agera på krafftfullaste sätt för att västsaharierna ska få sin självständighet.
(s) har en strålande möjlighet att upprätta det internationella solidariteten i utrikespolitiken. En tydligare och enklare fråga att ta ställning till finns inte i internationell politik idag.
Och det värsta är att om omvärlden inte ställer upp nu, så återstår snart inget annat än militärt motstånd för Västsahara. Det har gjort precis ALLT för att hitta en diplomatisk lösning, men hittills har omvärlden (i fösta hand ledande stater i FN:s säkerhetsråd) svikit.
Skicka en kommentar
<< Home