Att våga förändra sjukvården

Inom sjukvården är det ofta svårt att genomföra förändringar. Samtidigt är det lika ofta nödvändigt att kunna genomföra långsiktiga – ibland impopulära – förändringar. Den medicinsk-tekniska utvecklingen är enorm och i takt med detta ökar sjukvårdens möjligheter att förebygga, lindra och bota. Samtidigt ändras ohälsan och människors behov. I takt med detta måste hela tiden sjukvården kunna anpassa sig för att bättre möta behoven och för att på bästa sätt kunna utnyttja de möjligheter som sjukvårdens utveckling innebär.

Men det är som sagt svårt och vissa landsting har vågat mer än andra. Min farmor berättade när jag träffade henne senast om en äldre släkting i ett annat landsting. Där är vården och omsorgen om äldre med många sjukdomar undermålig. Resurserna räcker inte till. Samtidigt har det landstinget under många mandatperioder avstått från några större strukturella förändringar. Alla sjukvård bedrivs överallt. Varje läkare får behandla få patienter och får då svårt att upprätthålla och utveckla sin kompetens. Ny kunskap sprider sig allt för långsamt. Resurser i form av personal och utrustning kan inte användas så effektivt som det hade varit möjligt. Om det som kan koncentreras görs på färre ställen kan resurser frigöras för att möta andra behov. Men politikerna i detta landsting har inte vågat utmana intressen som alltid är mer nöjda med det som är.

Min farmors hemlandsting Jönköping har valt en annan väg. Där har landstingsmajoriteten – fram till detta val en stabil majoritet bestående av socialdemokrater och centerpartister – klarat av att driva en långsiktig politik. Samma sak har vi försökt göra i Östergötland. Under den senaste mandatperioden genomförde vi socialdemokrater strukturförändringar som rustat den östgötska sjukvården för framtiden. Våra sjukhus har profilerats för att ge bättre sjukvård och lägre kostnader.

Tyvärr kan jag inte komma på något exempel där långsiktigt riktiga strukturförändringar genomförts utan att den majoritet som genomfört dem straffats i följande val. Så skedde också i Östergötland där socialdemokraterna gjorde ett mycket dåligt landstingsval – i delar av Östergötland var det till och med ett katastrofval.

Är lärdomen av det att anpassningar av sjukvården ska undvikas? Ska problemen skjutas på framtiden för att på så sätt rädda en valvinst i nästkommande val?

Jag tror inte det. En sådan strutspolitik leder bara till att förlusten kommer i näst-nästa val istället, då väljarna tröttnat på att den egna vården är sämre än den som kan erbjudas i landstinget. Ibland kan det vara rätt att göra det som är riktigt även om det är impopulärt.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om valet 2006, Jönköping, Östergötland, sjukvård, valanalys och politik