430 kilometer - viktminskning!

Den senaste veckan har varit min roligaste cykelveckan hittills. Trots att jag egentligen vet att det är mycket roligare att cykla på en riktig racercykel blev jag förvånad över att det är SÅ mycket roligare. Därför blev det nästan 17 mils cyklande förra veckan. Totalt är jag nu uppe i 430 kilomter sedan jag började förbereda mig för Vätternrundan.

Några saker oroar dock, även om jag inte har några problem alls med mina knän längre.

För det första går jag ner i vikt. Sedan jag började cykelträna har jag gått ner ungefär ett kilo i veckan så jag måste försöka äta mer än vad jag gör och kanske också ta lite mellanmål de dagar jag tränar. Eftersom jag inte har några gigantiska fettdepåer verkar det som om kroppen knaprar på mina muskler då jag är ute och tränar.

Det leder till mitt andra problem. Sedan jag bytte till min racer får jag ont i rumpan efter ungefär fyra mils cyklande. Jag misstänker att det kan bero på att min ryggmuskulatur inte är tillräckligt tränad men om någon vet bättre får vi gärna höra av er. Har ni tips på hur jag skulle kunna träna upp mina muskler för att bättre passa cyklandet så vill jag ha era tips, annars kan de 26 avslutande milen bli jobbiga 17 juni.

Tränandet i övrigt? Ja, varje dag jag är ute och cyklar känner jag att jag är lite starkare än tidigare och det är väldigt motiverande att träna då. Min syreupptagningen har alltid fungerat bra, hjärtat blir starkare (aktuell vilopuls är 56 - vilket bara är dubbelt så hög som Magnus Bäckstedts...) Benmuskler och leder är på rätt väg. Den stora utmaningen blir att vänja kroppen vid 30 mils oavbrutet cyklande så därför får jag stegvis trappa upp distanserna. Så här långt har jag nöjt mig med femmilarundor - till helgen kanske det är dags att testa sju mil?