Welcome to my nightmare

På SVT visas Hitchcock, men det som kommer att ge mig mardrömmar inatt är den debattartikel som den avgående alaskaguvernören Sarah Palin skriver i dagens Washington Post. Artikeln handlar om energi, ekonomi och miljö, men speciellt mycket om miljö blir det inte. Snarare tvärt om.

Visst, det finns delar av det Palin skriver som låter vettigt:
"There is no denying that as the world becomes more industrialized, we need to reform our energy policy"

Onekligen insiktsfullt, det får jag ge henne, men hon fortsätter:
"But the answer doesn't lie in making energy scarcer and more expensive!"

Jag trodde marknadsekonomin fungerade så att om någonting blir dyrare så minskar efterfrågan och alternativa lösningar utvecklas.

"Those who understand the issue know we can meet our energy needs and environmental challenges without destroying America's economy."

Vilket alexanderhugg! Tyvärr presenterar inte Palin själv minsta antydan till lösning i den 697 ord långa debattartikeln, om inte det är så illa att hon menar följande:

"Of course, Alaska is not the sole source of American energy. Many states have abundant coal, whose technology is continuously making it into a cleaner energy source. Westerners literally sit on mountains of oil and gas, and every state can consider the possibility of nuclear energy."

Hualigen! Förhoppningsvis ligger Linköping tillräckligt högt over havsytan för att jag själv ska kunna hålla mina fötter torra om vattennivån stiger. Men jag är mer orolig för min goda vän från Florida som jag tillbringade eftermiddagen med. Hennes val var hon ska bo i framtiden kan få en enkel lösning då Florida förvandlas till havsbotten.

Sarah Palins artikeln ger också en intressant inblick i den republikanska retoriken. Eftersom utsläppsrätter begränsar möjligheten för ett företag att släppa ut obegränsade mängder med koldioxid kommer troligtvis elpriserna att stiga (och det är väl lite av poängen? Begränsning av tillgången, alternativt högre produktionskostnader medför högre pris på energi producerad med befintliga metoder vilket i sin tur medför snabbare utveckling av mer miljövändliga alternativ). Denna självklara marknadsmekanism kallar republikanerna för ”skattehöjning för de fattigaste” och beskyller Obama för att bryta mot sitt löfte från valkampanjen att inte höja skatterna för de fattigaste amerikanerna (att sedan Palin i valrörelsen påstod att Obama skulle höja skatterna för alla amerikaner är en helt annan sak…)

För att förekomma eventuella påhopp om osakliga beskyllningar mot Sarah Palin måste jag påpeka att jag inte är någon expert på president Obamas energipolitik. Det är möjligt att hans förslag innehåller skattehöjningar – ja, jag hoppas till och med det gör det eftersom jag tror det är nödvändigt. Det Palin vänder sig mot är hans "cap-and-trade energy plan" vilket jag tolkar som handel med utsläppsrätter, och som Palin i artikeln slugt omformulerar till "cap-and-tax plan".

Slutligen, vi har en moderatledd regering som talar sig varm för miljön. Det hindrade inte Fredrik Reinfeldt från att kampanja för Palins partikamrat George Bush år 2000 och det hindrade inte företrädare för flera av de borgerliga partierna från att aktivt arbete för att Sarah Palin skulle bli amerikansk vicepresident förra året.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om miljö och Sarah Palin