En jämställd revy
Via en vän hade jag fått biljetter till smygpremiären för Motalarevyn Kungen är Knekt. Tyvärr blev den föreställningen inställd så det var med desto större nyfikenhet jag läste tidningarnas recensioner efter den riktiga premiären några dagar senare. Revyn verkar bra och jag ser verkligen fram mot när jag själv äntligen ska få se den. Men Correns recension säger någonting om det där med kvinnor och män.
Det finns en traditionell uppfattning om hur kvinnor och män är beskaffade och jag berörde det kort i en tidigare blogg om Commander in Chief. Män är subjekt; handlingskraftiga och värda uppskattning för det de själva presterar. Kvinnor är objekt som inte utför någon aktiv handling, men som är vackra och som kan ”glänsa” om någon kompetent man ger dem möjligheten. Det gör att män kan uppskattas som individer medan kvinnor endast är ett kollektiv.
I Correns recension skriver Christer Elderud att ”Nu är det framför allt damerna som får dominera”. Och efter det beskriver han de prestationer som görs av Ulf, Pontus, Björn och ytterligare en Björn – en landshövding som till och med är kompetent nog att klippa av ett band med en sax, så karl han är – för att avsluta med att nämna att Ulf Holmertz ”generöst lyfter fram damerna”. Det är mer än vad som kan sägas om Correns recensent som bara tycker att revyns sömmerska Berit Johansson är värd att nämna vid namn. Jag tror nog att Lotta Källström, Jessica Ericsson, Elin Moberg och Elin Ringborg också är värda att nämnas.
Det finns en traditionell uppfattning om hur kvinnor och män är beskaffade och jag berörde det kort i en tidigare blogg om Commander in Chief. Män är subjekt; handlingskraftiga och värda uppskattning för det de själva presterar. Kvinnor är objekt som inte utför någon aktiv handling, men som är vackra och som kan ”glänsa” om någon kompetent man ger dem möjligheten. Det gör att män kan uppskattas som individer medan kvinnor endast är ett kollektiv.
I Correns recension skriver Christer Elderud att ”Nu är det framför allt damerna som får dominera”. Och efter det beskriver han de prestationer som görs av Ulf, Pontus, Björn och ytterligare en Björn – en landshövding som till och med är kompetent nog att klippa av ett band med en sax, så karl han är – för att avsluta med att nämna att Ulf Holmertz ”generöst lyfter fram damerna”. Det är mer än vad som kan sägas om Correns recensent som bara tycker att revyns sömmerska Berit Johansson är värd att nämna vid namn. Jag tror nog att Lotta Källström, Jessica Ericsson, Elin Moberg och Elin Ringborg också är värda att nämnas.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home