Förra veckan presenterades
östgötalandstingets preliminära bokslut för 2008. Från den moderatledda landstingsmajoriteten utropades glatt att de senaste årens ryggsäck nu försvunnit, att besparingarnas tid var förbi. Ytligt sett kan det verka så – resultatet på sista raden är positivt med 114 miljoner – men om mina borgerliga landstingskollegor studerat årets resultat lite mer noggrant och givit en rättvisare bild hade det låtit annorlunda.
Resultatet dras upp 220 miljoner eftersom posten med övriga landstingsgemensamma intäkter/kostnader inte förbrukats enligt budget. Det som döljs under den posten är bland annat forsknings- och utvecklingsmedel som inte betalats ut och minskade kostnader då fastighetsinvesteringar inte färdigställts enligt plan. Hade dessa genomförts enligt plan hade underskottet för landstinget varit -100 mkr. I nuvarande konjunkturläge är det av ganska dumt att skjuta på investeringar; kostnaderna blir lägre än i en högkonjunktur och människor som annars gått arbetslösa får jobb.
Sjukvården – som enligt Marie Morell (m) – nu är av med sin
”ryggsäck” gick back 60 miljoner under 2008. Dessa pengar behöver verksamheten spara samtidigt som de ska klara av budgetminskningar på drygt hundra miljoner 2009.
Trots att sjukvården gör ett underskott på 60 miljoner är det en rejäl minskning jämfört med året före då underskottet var ännu större. Till viss del beror den minskningen på det anställningsstopp som landstingsdirektören tvingades införa i början av 2008. Det har tillfälligt brutit kostnadsökningen men är en åtgärd som bara fungerar tillfälligt. Långsiktigt hållbara idéer saknas fortfarande.
Men sjukvård handlar inte bara om pengar. I grunden handlar det om vilka behov befolkningen har och hur dessa behov ska mötas. När den kristdemokratiska gruppledaren Levi Eckeskog
berättade om landstingets resultat påstod han att ”den vård medborgarna behöver kunnat ges”. Det är ett vågat påstående då ingen ordentlig väntetidsuppföljning gjorts på nästan ett år och då den öppenhet kring sjukvårdens resultat och prioriteringar som funnits tidigare har försvunnit. Effekterna för människor med stora behov redovisas inte.
Medan den moderatledda landstingsledningen firar resultatet 2008 fortsätter den ekonomiska verkligheten att erodera möjligheterna att erbjuda östgötarna den bästa möjliga sjukvården under de kommande åren. Kommentarerna kring resultatet visar att låt-gå-politiken kommer att fortsätta och att förmågan saknas att skapa ett långsiktigt positivt resultat.
Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om landstinget, sjukvård, politik och ÖstergötlandEtiketter: landstinget, sjukvård