Otillräckliga åtgärdsförslag
På måndagens landstingsstyrelsemöte försökte äntligen den borgerliga majoriteten visa handlingskraft. Vi socialdemokrater är måttligt imponerande som framgår av nedanstående yrkande som vi socialdemokrater la.
Sjukvården i Östergötland befinner sig idag mitt uppe i en ekonomisk kris. Okontrollerade kostnadsökningar äter upp mer resurser än vad vi idag kan lägga på sjukvården, och hotar därmed även morgondagens finansiering. Framtidens behov kommer att vara större än dagens – inte mindre. Krisen är resultatet av ett politiskt misslyckande från den styrande borgerliga majoriteten, och frånvaro av ansvarstagande och politisk initiativkraft. För även om vi kan – och ska – delegera befogenheter och beslut i många frågor till dem som jobbar inom sjukvården kan inte det politiska ansvaret delegeras. Frågor som rör helheten för sjukvården med ekonomi, resursfördelning och prövning av olika behov mot varandra, är och förblir ett ansvar för politiken. Det ansvaret har majoriteten inte tagit, och därför är vi där vi är.
Vi i oppositionen har lagt förslag vid flertalet tillfällen för att på kort och på lång sikt komma tillrätta med de ekonomiska problem som blev uppenbara för alla vid redovisningen av delårsbokslut 08 förra året. De har den styrande majoriteten konsekvent röstat ned. Vi är därför i ett läge där den akuta krisen kräver åtgärder som vi med ett mer långsiktigt förhållningssätt hade kunnat slippa.
Problemet är att utgångspunkten fortfarande skall vara avtalen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdverksamheten, avtal som redan när de skrevs i augusti snarare hade som syfte från den politiska majoriteten att smita från ansvar än att styra den östgötska hälso- och sjukvården. Dessutom saknas fortfarande en djupgående analys av underskottets orsaker, och den information vi får är motstridig. Å ena sidan finns det indikationer på en förändrad behovsbild, men å andra sidan ska våra viktigaste mätetal inte ha förändrats. Bilderna går inte ihop.
Därför blir förslagen också kortsiktiga åtgärder för att klara de ekonomiska målsättningarna som angavs i budget och finansplanen. Vi vill varna för ett sådant kameralt synsätt. Både behov och förutsättningar för sjukvården förändras när vi har en åldrande befolkning såväl som en snabb utveckling inom både läkemedel och medicinsk teknik. Vi måste därför bedriva ett aktivt arbete för att försöka ta reda på om resurserna i olika delar av sjukvården, liksom för sjukvården som helhet, motsvarar det uppdrag man har tilldelats. Om det visar sig att så inte är fallet – vilket det mycket väl kan vara för flera delar av sjukvården – måste vi som politiker vidta åtgärder. Därför tycker vi att det är bra att såväl verksamhetsföreträdare som tjänstemän inom landstinget arbetar med åtgärder för att lösa akuta ekonomiska problem. Men grundproblemet för landstinget kvarstår - en borgerlig majoritet utan helhetssyn, som glider undan sitt ansvar och tycks sakna såväl vilja som förmåga att styra och fördela landstingets resurser.
Risken med att ensidigt lägga ut besparingsuppdragen direkt på centrumen utan helhetssyn och utan konsekvensanalyser är att patienter med stora behov hamnar i kläm. Konsekvenserna kan bli betydligt värre och mer oacceptabla än om en genomgripande översyn av behov, med en tillhörande prioritering, hade gjorts. Samtidigt är krisen nu så akut att kortsiktiga åtgärder måste till.
Med anledning av detta valde vi att föreslå dessa kortsiktiga och långsiktiga åtgärder:
- Att de produktionsenheter som bedriver hälso- och sjukvård och som i delårsrapport 03 inte bedömer sig uppnå ekonomisk balans/godkänd budget uppdras att vidta kompletterande åtgärder som innebär en kraftigt förbättrad ekonomi jämfört med helårsbedömningen i delårsrapporten
- Att återremittera förslaget om personalreduceringar till landstingsdirektören för en snabbutredning om dess konsekvenser för sjukvårdens kvalitet, likvärdighet och tillgänglighet. Ärendet ska behandlas på nytt på landstingsstyrelsens möte den 28 maj.
- Att uppdra till respektive produktionsenhet att de kompletterande åtgärderna ska vara genomförda senast vid 2008 års utgång, och att deras verkningsgrad fortlöpande ska kunna verifieras i landstingets delårsrapporter
- Att uppdra till respektive produktionsenhet att i samband med varje delårsrapport särskilt redovisa vilka effekter åtgärderna får för kvaliteten, tillgängligheten och likvärdigheten på hälso- och sjukvården, med särskild uppmärksamhet riktad på prioriterade patientgrupper
- Att uppdra till landstingdirektören att kontinuerligt följa upp respektive produktionsenhets åtgärdarbete och återrapportera resultat, bedömningar och konsekvenser löpande till landstingsstyrelsen
- Att om de åtgärder som produktionsenheterna vidtar innebär betydande försämringar för prioriterade patientgrupper, eller för kvaliteten, tillgängligheten eller likvärdigheten på sjukvårdsverksamheten, ska detta först underställas Hälso- och sjukvårdsnämnden för ställningstagande. Åtgärder som innebär större strukturella förändringar ska på motsvarande sätt underställas Landstingsstyrelsen för ställningstagande.
- Att uppdra åt landstingsdirektören att ta fram förslag till strukturella åtgärder som bygger på samverkan mellan olika produktionsenheter och/eller länsdelar, samt en översyn och effektivisering av landstingsövergripande verksamhet och administration som ska underställas landstingsstyrelsen för beslut snarast möjligt.
- Att uppdra till landstingsdirektören att bedöma behovet av ytterliggare kostnadsreducerande åtgärder och att i förekommande fall återrapportera dessa till landstingsstyrelsen i september.
Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Östergötland, landsting, politik och sjukvård
Sjukvården i Östergötland befinner sig idag mitt uppe i en ekonomisk kris. Okontrollerade kostnadsökningar äter upp mer resurser än vad vi idag kan lägga på sjukvården, och hotar därmed även morgondagens finansiering. Framtidens behov kommer att vara större än dagens – inte mindre. Krisen är resultatet av ett politiskt misslyckande från den styrande borgerliga majoriteten, och frånvaro av ansvarstagande och politisk initiativkraft. För även om vi kan – och ska – delegera befogenheter och beslut i många frågor till dem som jobbar inom sjukvården kan inte det politiska ansvaret delegeras. Frågor som rör helheten för sjukvården med ekonomi, resursfördelning och prövning av olika behov mot varandra, är och förblir ett ansvar för politiken. Det ansvaret har majoriteten inte tagit, och därför är vi där vi är.
Vi i oppositionen har lagt förslag vid flertalet tillfällen för att på kort och på lång sikt komma tillrätta med de ekonomiska problem som blev uppenbara för alla vid redovisningen av delårsbokslut 08 förra året. De har den styrande majoriteten konsekvent röstat ned. Vi är därför i ett läge där den akuta krisen kräver åtgärder som vi med ett mer långsiktigt förhållningssätt hade kunnat slippa.
Problemet är att utgångspunkten fortfarande skall vara avtalen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdverksamheten, avtal som redan när de skrevs i augusti snarare hade som syfte från den politiska majoriteten att smita från ansvar än att styra den östgötska hälso- och sjukvården. Dessutom saknas fortfarande en djupgående analys av underskottets orsaker, och den information vi får är motstridig. Å ena sidan finns det indikationer på en förändrad behovsbild, men å andra sidan ska våra viktigaste mätetal inte ha förändrats. Bilderna går inte ihop.
Därför blir förslagen också kortsiktiga åtgärder för att klara de ekonomiska målsättningarna som angavs i budget och finansplanen. Vi vill varna för ett sådant kameralt synsätt. Både behov och förutsättningar för sjukvården förändras när vi har en åldrande befolkning såväl som en snabb utveckling inom både läkemedel och medicinsk teknik. Vi måste därför bedriva ett aktivt arbete för att försöka ta reda på om resurserna i olika delar av sjukvården, liksom för sjukvården som helhet, motsvarar det uppdrag man har tilldelats. Om det visar sig att så inte är fallet – vilket det mycket väl kan vara för flera delar av sjukvården – måste vi som politiker vidta åtgärder. Därför tycker vi att det är bra att såväl verksamhetsföreträdare som tjänstemän inom landstinget arbetar med åtgärder för att lösa akuta ekonomiska problem. Men grundproblemet för landstinget kvarstår - en borgerlig majoritet utan helhetssyn, som glider undan sitt ansvar och tycks sakna såväl vilja som förmåga att styra och fördela landstingets resurser.
Risken med att ensidigt lägga ut besparingsuppdragen direkt på centrumen utan helhetssyn och utan konsekvensanalyser är att patienter med stora behov hamnar i kläm. Konsekvenserna kan bli betydligt värre och mer oacceptabla än om en genomgripande översyn av behov, med en tillhörande prioritering, hade gjorts. Samtidigt är krisen nu så akut att kortsiktiga åtgärder måste till.
Med anledning av detta valde vi att föreslå dessa kortsiktiga och långsiktiga åtgärder:
- Att de produktionsenheter som bedriver hälso- och sjukvård och som i delårsrapport 03 inte bedömer sig uppnå ekonomisk balans/godkänd budget uppdras att vidta kompletterande åtgärder som innebär en kraftigt förbättrad ekonomi jämfört med helårsbedömningen i delårsrapporten
- Att återremittera förslaget om personalreduceringar till landstingsdirektören för en snabbutredning om dess konsekvenser för sjukvårdens kvalitet, likvärdighet och tillgänglighet. Ärendet ska behandlas på nytt på landstingsstyrelsens möte den 28 maj.
- Att uppdra till respektive produktionsenhet att de kompletterande åtgärderna ska vara genomförda senast vid 2008 års utgång, och att deras verkningsgrad fortlöpande ska kunna verifieras i landstingets delårsrapporter
- Att uppdra till respektive produktionsenhet att i samband med varje delårsrapport särskilt redovisa vilka effekter åtgärderna får för kvaliteten, tillgängligheten och likvärdigheten på hälso- och sjukvården, med särskild uppmärksamhet riktad på prioriterade patientgrupper
- Att uppdra till landstingdirektören att kontinuerligt följa upp respektive produktionsenhets åtgärdarbete och återrapportera resultat, bedömningar och konsekvenser löpande till landstingsstyrelsen
- Att om de åtgärder som produktionsenheterna vidtar innebär betydande försämringar för prioriterade patientgrupper, eller för kvaliteten, tillgängligheten eller likvärdigheten på sjukvårdsverksamheten, ska detta först underställas Hälso- och sjukvårdsnämnden för ställningstagande. Åtgärder som innebär större strukturella förändringar ska på motsvarande sätt underställas Landstingsstyrelsen för ställningstagande.
- Att uppdra åt landstingsdirektören att ta fram förslag till strukturella åtgärder som bygger på samverkan mellan olika produktionsenheter och/eller länsdelar, samt en översyn och effektivisering av landstingsövergripande verksamhet och administration som ska underställas landstingsstyrelsen för beslut snarast möjligt.
- Att uppdra till landstingsdirektören att bedöma behovet av ytterliggare kostnadsreducerande åtgärder och att i förekommande fall återrapportera dessa till landstingsstyrelsen i september.
Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Östergötland, landsting, politik och sjukvård
Etiketter: landstinget, politik, sjukvård
posted by Martin Tollén at 5/16/2008 07:18:00 em
0 comments
