Regeringsförklaringen

Mentalt är jag inte i opposition ännu. Därför avstår jag ännu så länge från kommentarer om regeringsförklaringens innehåll och analyser av de nyutnämnda ministrarna. Men regeringsförklaringen som sådan kommer nog inte att gå in i de retoriska läroböckerna som något positivt rättesnöre.

Om det varit min regering hade jag som socialdemokrat – naturligtvis – haft bättre kandidater på alla poster. De av ministrarna jag har störst respekt för är EU-ministern Cecilia Malmström och miljöministern Andreas Carlgren. Den största besvikelsen är att Gunilla Carlsson blir statsråd. Det medför nämligen att Finn Bengtsson blir statsrådsersättare och lämnar landstingsfullmäktige i Östergötland. Finn Bengtsson står tydligt för en radikalt annorlunda hälso- och sjukvårdspolitik än den som vi socialdemokrater står för och därför hade det varit en tillgång för oss socialdemokrater om han haft en ledande ställning i den moderatledda landstingsmajoriteten i Östergötland. Men visst, ett kristdemokratiskt lett socialdepartement, med medverkan av moderaten Christina Husmark Pehrsson kommer naturligtvis att bidra till att skillnaderna tydliggörs mellan högern och en jämlikhets- och jämställdhetssträvande socialdemokrati.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om regeringen och politik