Från värre till värst

Idag var jag på mitt livs första sammanträde med landstingsstyrelsen i Östergötland efter det att jag hoppat över dit från Hälso- och Sjukvårdsnämnden. LS-mötet karaktäriserades av det som varit temat ända sedan den borgerliga majoriteten tog över i landstinget: ekonomisk kris och obefintligt politiska ledarskap.

Mina socialdemokratiska kollegor i landstingsstyrelsen såg varthän ekonomin barkade redan för ett år sedan och föreslog skarpa åtgärder. Den borgerliga majoriteten menade att inget behövde göras.

Det katastrofala bokslutet för 2007 – minus 328 miljoner för sjukvårdsverksamheten – gjorde att ett påbud gick ut till verksamheten att komma med besparingsförslag. Resultatet var magert och otillräckligt. Från socialdemokratiskt håll föreslogs politiska beslut för att bryta utvecklingen. Den borgerliga majoriteten menade att det inte behövdes.

Nu har det gått ytterligare en månad. Delårsbokslutet för årets två första månaderna visar att underskotten fortsätter och att den borgerliga ledningens strategi är lika verkningslös som tidigare.

Senast för en månad sedan avvisade borgerligheten ett anställningsstopp. Igår beslutade landstingsdirektören om ett sådant och på landstingsstyrelsen förklarade den borgerliga majoriteten att de stödjer åtgärden. De menade också att de inte bytt uppfattning.

Den handlingsförlamning och ovilja att ta ansvar som kännetecknat den borgerliga majoriteten har lärt alla att den inte kan tas på allvar. På sätt och vis är det lätt att driva oppositionspolitik, men den glädjen är inte mycket värd med tanke på vad den misslyckade politiken leder till för östgötarna och den östgötska sjukvården.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Östergötland, landsting, politik och regeringsduglighet

Barnbidrag till alla

Från Maud Olofsson och centerparitet föreslås att barnbidraget ska bli inkomstprövat. Argumentet är att det ska satsas på de som har det sämst.

Samtidigt driver Maud Olofsson hårdast av alla på en politik som ger mest till dem som har det bäst. Om Olofsson menar allvar med att de rika har det för bra borde hon se till att de får bidra mer genom skatten.

Olofsson vill att barnbidraget ska bli som bostadsbidraget. Inkomsten måste bedömas i förhand. Stora återbetalningskrav kan dyka upp år efter det att bidraget betalats ut. En kostsam kontrollapparat behöver byggas upp för att förhindra fusk.

Jag vill istället att ett generöst barnbidraget ska gå till barnen. Alla barn.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om barnbidrag, centerpartiet och Maud Olofsson

Pappa, mamma och ansvar för barnen

Jag läser i Corren att Barnhälsovården i Östergötland även fortsättningsvis kommer att rekommendera ammande kvinnor att helt avstå från alkohol. När jag läser artikeln undrar jag vilka rekommendationer Barnhälsovården ger till de fäder som har ammande barn.

Jag tycker undringen är berättigad eftersom Livsmedelsverket kommit till det någorlunda logiska slutsatsen att ett ammande barn inte tar skada på samma sätt som ett foster. Om en havande kvinna berusar sig rejält och får två promille i blodet får fostret lika många promille i sitt blod. Det är inte nyttigt för en vuxen människa och i högsta grad onyttigt för ett foster.

Om en ammande kvinna berusar sig lika mycket menade talespersonen från Livsmedelsverket jag hörde på radio för några dagar sedan att bröstmjölken får en lika hög alkoholhalt. Men att barnet dricker mjölk med en alkoholstyrka på två promille (vilket vad jag förstår inte är ovanligt för livsmedel - hur många promille är det i saft?) betyder inte att barnet får en alkoholhalt på två promille i sitt blod.

Det resonemanget är svårt att ifrågasätta och Barnhälsovården flyttar sin argumentation till att det inte är bra om mamman är påverkad av alkhol då hon ska ta hand om sitt barn.

Det är också klokt. Det är aldrig klokt att vara berusad när man ska ta ansvar för någonting (fråga Ulrika Schenström om det)

Men just därför är det intressant att få reda på vilket råd fäderna får. Förväntas de ta något ansvar för sina ammande barn?

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om jämställdhet och normen

Sjuksköterskornas löner

När Vrinnevilistan gjorde entré i landstingspolitiken i Östergötland var det säkert en och annan som tänkte sig att personalens behov skulle lyftas fram bättre. På väg till landstingsfullmäktiges sammanträde igår möttes vi av sjuksköterskor som demonstrerade för högre lön. Vrinnevilistans landstingsråd Lasse Pettersson fick en fråga:

Corren-tv:s journalist: "Det är väldigt stor skillnad mellan sjuksköterskor och läkare. Är den rimlig?"

Låååååång tystnad.

Lasse Pettersson: "Det vill jag nog helst inte svara på, utan det är ju mycket hur fackföreningar förmår agera och mycket historik och ser man internationellt är svenska läkare lågt betalda. Det är därför vi har så svårt att behålla dem i Sverige också."

Behöver det påpekas att Lasse Pettersson från Vrinnevilistan är läkare?

Lika som barn

Min lillasyster gillar att ta hand om små barn. Hon gillar också kungen. Efter att ha läst den här texten (via Sven Wennerstöm) börjar jag lite smått att förstå sambandet, även om jämförelsen egentligen är alldeles för elak mot alla barn.