Martin Tollén

"Dålig ekonomi är en ledningsfråga"

2012-01-17T23:38:00.000+01:00

Dålig ekonomi är en ledningsfråga, säger Levi Eckeskog (kd) som själv är en av gruppledarna i det styrande borgerliga samarbetet i östgötalandstinget.

Jag håller med. Därför behöver östgötalandstinget en ny politisk ledning!

Lärdomar från Iowa

2012-01-04T19:09:00.004+01:00

Igår genomfördes första steget i de amerikanska primärvalen inför höstens presidentval. Jag har inte bloggat lika aktivt denna gång som jag gjorde för fyra år sedan (här t ex)

Washington Posts alltid lika läsvärda blogg The Fix presenterar åtta lärdomar från primärvalet. Alla är intressanta men en fångar särskilt mitt intresse eftersom det även har relevans för Sverige: att en (folkrörelse)organisation på gator och torg spelar roll för valresultatet.

The Fix skriver att de tre kandidater som lyckades bäst - Mit Romney, Rick Santorum och Ron Paul - också var de tre kandidater som hade starkast organisation och flest sympatisörer som var ute och samtalade med andra väljare. Det vägde alltså tyngre än pengar och tv-reklam (Rick Perry) eller momentum (Newt Gingrich).

Det stärker mig i min övertygelse att svensk socialdemokrati måste vårda och utveckla sin folkrörelseorganisation och att den rätt använd kan vara med och ge Socialdemokraterna segern i de allmänna valen under det svenska "supervalåret" 2014.

Mer resurser till vården

2011-09-14T22:29:00.004+02:00

I Östgötalandstinget har vi socialdemokrater velat tillföra vården cirka 300 miljoner kronor extra som vi finansierar med en skattehöjning på 50 öre. Det har avfärdats av det borgerliga styret - inklusive Vrinnevilistan - som menat att det inte finns något samband mellan mer pengar och bra kvalitet på vården.

Idag har tydligen förutsättningarna inför 2012 presenterats. Borgerligheten gör helt om. Trots att tvärstoppet i ekonomin leder till att skatteintäkterna störtdyker vill de satsa 145 miljoner extra på vården. "Resurserna ska räcka bättre till den vård vi vill ge östgötarna", förklarar Lasse Pettersson från Vrinnevilistan.

Det är bra att de borgerliga partierna inser att delar av vården är underfinansierade och behöver mer resurser. Det är mindre bra att de inte klarar av att dra konsekvenserna av den insikten, nämligen att vården faktiskt behöver mer resurser!

Läs även Mats Johanssons kommentarer till den borgerliga låt gå-politiken.

Somalia

2011-08-31T22:23:00.003+02:00

I morse - när jag cyklade till jobbet - lyssnade jag på biståndsminister Gunilla Carlsson på radion. Hon var i Somalia och tyckte att västvärlden varit alldeles för senfärdig med att lämna bistånd till svältkatastrofens Somalia.

För bara en månad sedan lämnades en MILJARD tillbaka från Gunailla Carlssons bistånsbudget till finansdepartementet.

Så Gunilla Carlsson, istället för att prata om vad som borde ha gjorts: GÖR NÅGOT!

My take on the dept ceiling deal

2011-08-01T23:30:00.003+02:00

It’s good there is a deal to raise the debt ceiling in US. As a friend pointed out earlier today, lots of dedicated public servants and scientist would stop getting paid, people would stop receiving the support they needed and the global finance market would risk to collapse if US went into default. All good then, at least for the next 24 hours.

But still, raising the debt ceiling doesn’t automatically lead to a reduced federal deficit. The Republicans won’t accept raising taxes. The Democrat doesn’t like to cut spending. They need to compromise the make decisions and I’m afraid the Democrats have to give up on raising taxes for the richest and the Republicans have to give up the spending cuts. If they not agree, there will be automatic spending cuts for the defense and for the social security systems.

To solve the long term problems, I think this is what is needed:
1. Raise taxes, especially for the richest. But I also think US needs a federal sales tax and increased taxation on pollution, including climate gas emission (fuel for instance).
2. Cut spending, especially the defense budget.
3. But continue spending on education and increase investments building a high speed rail network. That is, invest in building America stronger for the future.

Two more things
- Simplify the tax system. Why not look at the principles behind “århundradets skattereform” (“tax reform of the century” in Sweden in 1990).
- Don’t be tempted to solve the current problems with more protectionism. Then the US industry will continue to lose competivity.

Writing this I guess I’ve made myself unelectable if I ever move to the US… But isn’t there any American politician that could support this?

Utöya

2011-07-29T16:09:00.008+02:00

Terrordåden i Oslo och på Utöya för en vecka sedan har berört mig djupt. Smärtan och sorgen har kommit närmre än vid annan terror och lidande i världen.

Det skulle kunna varit jag. Det skulle kunnat vara mina syskon eller mina närmsta vänner.

Jag vet inte om det finns några politiska organisationer i två olika länder som står varandra närmre än norska AUF och svenska SSU. Det som händer AUF kan lika gärna hända SSU. Om en sådant här terrordåd drabbat SSU för ett drygt decennium sedan hade jag och mina syskon varit där. Hade det drabbat idag hade många av mina vänner varit där.

Därför kryper det som händer AUF långt in under det egna skinnet.

Därför är det också svårt att hitta orden.

Därför är också statsminister Jens Stoltenbergs ledarskap så viktigt och så imponerande. I måndagens enorma manifestation i Oslo gav han sitt och norrmännens svar på angreppet:
"Vårt svar har vokst i styrke gjennom de ubegripelige timene, dagene og nettene vi har bak oss, og det bekreftes med kraft i kveld.
Mer åpenhet, mer demokrati. Fasthet og styrke.
Det er oss. Det er Norge.

Men han lämnade också en uppmaning till oss andra:
Engasjer dere. Bry dere.
Meld dere inn i en organisasjon. Delta i debatter.
Bruk stemmeretten.
Frie valg er juvelen i demokratiets krone.
Ved å delta sier du et rungende ja til demokrati.
Vi skal ta tryggheten tilbake!"

Den uppmaningen kan du följa på olika sätt.

Om du inte redan är medlem i ett politiskt parti, bli det! Besök hemsidan för det parti du vill stödja så hittar du mer information om hur du blir medlem där.

Ett syfte med angreppet på AUF var att ingen mer skulle våga bli medlem i AUF. Du kan visa motsatsen genom att bli stödmedlem i AUF.

AUF:s ordförande Eskil Pedersen har deklarerat att AUF ska tillbaka till Utöya. Som stöd för detta har AUF:s systerorganisation SSU startat en insamling. Stöd insamlingen!

Slutligen. Ingen har finare än AUF-medlemmarna Stine Renate Håheim och Helle Gannestad uppmanat oss hur vi ska agera både bland de vänner vi vill vara med och i det samhälle där vi kommer att leva:
"Når en mann kan forårsake så mye ondt - tenk hvor mye kjærlighet vi kan skape sammen"

Vårdens långsiktiga finansiering - #fail

2011-06-22T12:37:00.004+02:00

Befolkningens behov och vårdens möjligheter att möta dem ökar. Det kommer långsiktigt att leda till att dagens nivå på skatter- och avgifter som landstingen tar ut inte kommer att räcka till. Större intäkter kommer att behövas.

Detta är någonting som både de rödgröna och de borgerliga partierna i östgötalandstinget är överens om. Igår, vill säga.

I den borgerliga landstingsbudgeten beskrivs de långsiktiga förutsättningarna med bland annat orden att välfärdstjänster kommer att ”kosta mer än vad som kan finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag” samt att landstingssektorn ”på lång sikt inte klarar att hålla tillbaks kostnadsökningarna bland annat som en konsekvens av det ökande demografiska trycket”.

Min partikamrat Christina Hasselrot har lämnat in en intressant interpellation i en viktig fråga, nämligen om vårdens långsiktiga finansiering. Idag, i svaret från den moderata landstingsstyrelseordföranden Marie Morell avfärdas förutsättningarna i den egna budgeten. Prognoser slår alltid fel och kan inte tas på allvar, tycks hon mena. Eventuell inkomstförstärkning av skattemedel avfärdas kategoriskt – oavsett om det handla om höjning av landstingsskatten eller omfördelningar inom det skatteuttag som redan görs – utan ”effektiviseringar” är den enda och allenarådande lösningen.

Slagordet för dagen för landstingets effektiviseringsarbetet är LEAN. Något som genomsyrar LEAN-principerna är långsiktighet. För den styrande borgerliga minoriteten i östgötalandstinget sträcker sig inte ens långsiktigheten 24 timmar.

Det finns ett modernt sätt att beskriva det borgerliga sättet att leda östgötalandstinget och det långsiktiga effektiviseringsarbetet:
#fail

Straffavgift för barn

2011-06-19T16:40:00.002+02:00

Att barn som bokats in för besök hos sjukvården uteblir utan att avanmäla sig är ett bekymmer. Dels betyder det att anställda i vården sitter och väntar på någon som inte kommer då de istället hade kunnat hjälpa någon annan. Dels – och säkert allvarligare – betyder det att ett barn som tidigare bedömts vara i behov att ett besök i vården inte får det behovet tillgodosett.

På senaste mötet med östgötalandstingets hälso- och sjukvårdsnämd diskuterades ett förslag att införa en straffavgift för barn som uteblir (eller snarare för deras föräldrar). Beredningen av ärendet var bristfällig och under diskussionen i nämnden förstår jag varför: de borgerliga ledamöterna under ledning av Lasse Pettersson från Vrinnevilistan ville inte ha bättre underlag. Varför de inte vill veta vad de fattar beslut om är dock fortfarande en gåta.

Om vi inte vill att barn ska utebli från inbokade besök är det naturligtvis viktigt att veta varför de uteblir för att de beslut vi fattar verkligen ska göra nytta. Eftersom det inte framgick av vårt beslutsunderlag ställde jag under sammanträdet frågan vad den analys som – förutsatta jag – hade gjorts visat för anledning eller anledningar. Svaret från HSN:s ordförande var mångordigt men var enkelt att sammanfatta: Jag tror det här är ett bra beslut!

Nu hade jag inte frågat vad nämndens ordförande trodde var bra utan varför barn uteblev från besök. Från borgerligt håll deklarerades mangrant att de inte var intresserade av svaret. De visste att straffavgifter var bra och behövde därför inte veta varför barn inte dök upp.

Tyvärr verkar det som om de borgerliga partierna – inklusive Vrinnevilistan – är mer intresserade av att straffa föräldrar till barn som inte kommer till bokade besök än att verkligen se till att barn i behov av sjuvård kommer till vården.

Solsken på första maj

2011-05-01T19:49:00.004+02:00

Vädret på årets första maj var sådär, men jag fick en trevlig solskenshistora med mig hem från firandet i Linköping. När jag höll på att lasta ur minibussen före samlingen på Borggården stack en ung invandrarkvinna in huvudet i minibussen.
-Får jag bära en flagga även om jag inte är medlem, undrade hon.

Det var klart hon fick. Du behöver inte vara medlem för att hjälpa oss Socialdemokrater att skapa ett samhälle präglat av jämlikhet och utveckling.

Men trots det passade hon på att bli medlem i Socialdemokraterna också. Det kan du också bli!

Bygga och riva regioner

2011-04-07T13:56:00.001+02:00

2008 pendlade 1598 norrköpingsbor varje dag till Stockholm, Nyköping och Katrineholm. Det är mindre än hälften av det antal norrköpingsbor som pendlade till Linköping (6421) - övriga Östergötland oräknat. Att så många pendlar till Stockholm gör att det i ett utspel igår hotades med att Norrköping borde bilda region med Sörmland istället för att följa övriga Östergötland ifall Östergötland och Sörmland inte bildar län ihop.

Jag förstår inte logiken, men tror å andra sidan att pendlare kommer att fortsätta pendla från platsen de vill bo till jobbet de vill ha oavsett var nya länsgränser hamnar. Däremot tror jag att hälso- och sjukvårdens struktur påverkas mer av hur politiken organiserar sig och därför tycker jag att vi ska fundera på sjukvårdens behov när vi skapar regioner.

Linköpings Earth Hour - för att öka energianvändningen?

2011-03-26T18:49:00.003+01:00

Besökte Linköpings centrum idag och såg att Linköpings kommun delade ut 10 000stearinljus inför kvällens Earth Hour. Ibland blir det bara så fel!

Påbudet från kommunens ledning - med förkärlek för symbolpolitik - är att jag ska släcka mina energisnåla lampor och istället få ljus från stearinljus som jag tror kräver betydligt mer energi att tillverka och transportera.

Ja ja, det är förhoppningsvis ändå ett steg åt rätt håll jämfört med förra året. Då släckte kommunen belysning för att istället fylla hela Domkyrkoparken med FACKLOR!

Låt Muharrem komma till berget

2011-03-13T10:18:00.002+01:00

I veckan krävde Muharrem Demirok (c) - kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor - att landstinget skulle flytta Folkvandvårdens mottagning vid Lilla Torget. Anledningen är att färdtjänstbilar inte får köra de 1-2 patienterna mer dag de sista 90 metrarna fram till porten.

Den enklaste lösningen för Demirok är att tandläkarmottagningen flyttas.

Ännu bättre hade det kanske varit om Demirok i den ombyggnad som kommunen gjorde av gatan utanför folkvandvårdskliniken såg till att den var lätt tillgänglig för färdtjänst.

Nu borde det ändå inte vara en omöjlighet eftersom varutransporter har tillstånd att köra på torget. Så kanske den smidigaste lösningen är att kommunen helt enkelt tillåter färdtjänsten att köra fram till dörren.

Men då får Demirok en publikfriande dagordningspunkt mindre på näste möte med kommunens handikappråd och ett utspel mindre att göra till media. Så det är nog bättre att färdtjänsen kommer till Folktandvården än att Folktandvården kommer till Muharrem.

Hur gick det? Valanalys 2010

2011-02-28T23:41:00.003+01:00

Jag har – tillsammans med Mari Hultgren, Lars Sonestedt och Johan Walan – fått i uppdrag att svara på frågan ”Hur gick det?” som en del av den valanalys som Socialdemokraterna i Linköping genomför. Helt enkelt är det inte; i Linköping hade vi en bra politik, duktiga företrädare, en bra valrörelse och dåliga motståndare. Ändå gick det rent ut sagt åt helvete. Det är svårt att förstå, analysen måste få ta tid.

Vi har som sagt försökt svara på hur det gick. Andra grupper tar nu vid för att förstå varför det gick som det gick.

Den mest intressanta bilden vi använt visar resultatet i valdistrikten i Linköping, dels i kommunfullmäktigevalet 2002 (blå pluppar) och KF-valet 2010 (röda pluppar). På x-axeln anges andelen socialdemokrater och på y-axeln visas valdeltagandet.

Något är mer eller mindre självklart, som att Socialdemokraterna är svagt där valdeltagandet är högt.

Förändringen mellan 2002 och 2010 är mer intressant. I det nedre högra hörnet – där stödet för S och stort och valdeltagandet lågt – har valdeltagandet ökat och stödet för Socialdemokraterna likaså. Det är i dessa områden vi socialdemokrater under flera år bedrivit en målmedvetet och uthålligt mobiliseringsarbete, delvis utifrån erfarenheter från Obamakampanjen. Det har varit lyckosamt.

De framgångarna vägs dock upp, och mer därtill, av vad som hänt i andra änden av figuren. Där Socialdemokraterna redan varit svagt har vi blivit ännu mycket svagare. Det är distrikt där vi kanske inte kan förvänta oss att vinna, men vi måste – som Johan Walan träffsäkert formulerade – klara av att spela oavgjort på bortaplan. Det gjorde inte vi i valet 2006 och i ännu mindre utsträckning i valet 2010. Vi måste klara av att stå för en politik som minskar klyftorna i Linköping och som ger alla barn mer likvärdiga chanser till ett bra liv – vilket vi gjorde i valet 2010 – samtidigt som vi upplevs som relevanta i de områden där de flesta människorna ändå har det bra. Att vara stark i de områden där människor har det som svårast är nödvändigt men långtifrån tillräckligt om Socialdemokraterna ska få chansen att styra en kommun som Linköping.

En annan intressant notering är varifrån S vann väljare och vart väljare förlorades. Vi vann (enligt SVT:s VALU) vann vi från Vänsterparitet och förlorade till Miljöpartiet och Moderaterna. Motsvarande redovisning från valet 2006 visar också att nästan alla väljare som förlorats varit till Miljöpartiet och Moderaterna. Om Socialdemokraternas problem varit att vi rört oss för långt åt höger borde vi tappat väljare till Vänsterpartiet istället för Moderaterna. Jag tror istället – som jag skriver ovan – att allt för stora grupper inte tyckte att vi hade svar på de problem som de möter i sina liv.

Där tror jag vår närmsta utmaning ligger, att ha svaren på problemen som människor möter och att visa att vi har dem.

Långsiktig bostadspolitik?

2011-01-11T21:20:00.003+01:00

Det byggs för lite för att spelreglerna ändrats för ofta, är ett mantra som den nya bostadsministern Atterfall övertagit från sin företrädare Mats Odell.

Med det som argument föreslår sedan regeringen nya ändringar av spelreglerna...

Rapport rapporterar och Aftonbladet kommenterar.

Vi behöver kapacitet, inte mera snack

2010-11-30T21:36:00.002+01:00

”Vi behöver öka kapaciteten”, säger infrastrukturministern efter att flera tåglaster med passagerare varit strandsatta på järnvägen mellan Linköping och Norrköping.

Ostlänken ska inte byggas, ”någonsin”, säger finansministern i samma regering.

Vi skulle kunna hoppas på att infrastrukturministern fått med sig regeringen i att köra över finansministern. Mer troligt är att infrastrukturministern säger vad hon tror Sveriges resenärer vill höra oavsett vilken politik regeringen driver.

Det är i så fall inte riktigt första gången regeringen slirar i dessa frågor. När Carina Elmsäter-Svärd fick frågor om Ostlänken som nytillträdd minister svarade hon att regeringen ”kommit överens” med regionerna om prioriteringarna.

Någon sådan överenskommelse har inte jag träffat på som regionpolitiker i Östergötland. Däremot vet jag att Landstinget i Östergötland tecknat avtal med staten om medfinansiering av Citybanan i Stockholm där staten åtagit sig fortsatta förberedelser för Ostlänken.

Landstinget har reserverat pengarna för Citybanan. Staten har stoppat förberedelserna för Ostlänken.

Så Carina Elmsäter-Svärd, lite mindre snack, lite mer järnväg om jag får be!

Omstart?

2010-10-30T17:19:00.002+02:00

Det har blivit en lång paus från bloggandet där annat prioriterats. Under valrörelsen blev det valorganisationen och därefter blev det - tja, livet.

Nu får jag kanske komma tillbaka så smått. Det saknas inte ämnen värda att kommentera. Om några timmar påbörjar det nyvalda landstingsfullmäktige sin mandatperiod. I Östergötland saknas en majoritet efter det att Sverigedemokraterna blivit vågmästare. Jag tror att det är nödvändigt - både för landstingets och för östgötarnas skull - att landstinget har en handlingskraftig majoritet. Från socialdemokratiskt håll är vi öppna för diskussioner med borgerliga partier för att skapa en en handlingskraftig majoritet. Så här långt har de partierna inte velat föra några sådana diskussioner, men jag hoppas att det kommer att ändras.

"Det funkar inte i verkligheten"

2010-09-07T23:48:00.003+02:00

"Det funkar inte i verkligheten". Så kommenterar vice ordföranden i Hälso- och Sjukvårdsnämnden Christian Gustavsson (m) avgiften för icke-akuta ambulanstransporter som nu föreslås att ta bort.

"Det funkar inte i verkligheten" skulle likagärna kunna vara beskrivningen av de fyra åren med en borgerlig landstingsmajoritet i Östergötland. Införandet av ambulansavgiften är ett synnerligen tydligt exempel.

Det är få verksamheter som är lika väldokumenterade och noga uppföljda som ambulanserna. Varje körning dokumenteras och varje meter som ambulanserna kör är registrerad. När förslaget om ambulansavgifter las av landstingsmajoriteten krävde vi socialdemokrater att det påstådda missbruket skulle redovisas. Den borgerliga majoriteten med Christian Gustavsson (m) och Lasse Pettersson (Vrinnevilistan) i spetsen menade att det inte behövdes mer kunskap eftersom de "visste" hur det förhöll sig.

-När vi införde avgifterna gjorde vi det på den kunskap vi hade för stunden. Nu vet vi mer, säger Christan Gustavsson (m), utan att vilja minnas att han aktivit tackade nej till att redan före införandet skaffa sig den kunskap som fanns tillgänglig.

De borde kanske ha lyssnat på Anna-Lena Sörensons och andra socialdemokraters kloka invändningar redan när avgifterna infördes. Det hade besparat östgötarna och den östgötska ambulanssjukvården mycket oro och oreda.

Jag tjatar om Ostlänken

2010-08-30T22:57:00.004+02:00

Idag kom nya signaler om vad det innebär för Östergötlands utveckling om Ostlänken inte byggs. Trafikverket fördelar tågtiderna på Södra Stambanan genom Östergötland och eftersom fler fjärrtåg ska gå mellan Stockholm och Malmö blir det sämre tider för pendeltågen.

Förra helgen lyssnade jag på vårt socialdemokratiska toppnamn till kommunen, Lena Micko, när hon debatterade med centerpartiets kommunalråd. Han förlöjligade socialdemokraternas engagemang för Ostlänken med att han tyckte projektet hade ett spännande namn när han var barn... Moderaternas toppnamn till kommunen säger att han hellre väljer Förbifart Stockholm än Ostlänken. Moderaternas toppnamn på den östgötska riksdagsvalsedeln, Gunilla Carlsson, är "trött på allt tjat om Ostlänken". Den moderate finansministern Anders Borg säger att Ostlänken inte kommer att byggas "någonsin" om han får bestämma.

Och samtidigt trängs pendeltågen bort från spåret mellan Norrköping, Linköping och Mjölby. Östergötland får sämre förutsättningar att växa och utvecklas. Moderaterna lovar skattesänkningar för de som har det allra bäst och de rödgröna lovar att börja bygga Ostlänken.

Nu är valet ditt. Fler missade chanser med borgarna eller investering för utveckling med socialdemokraterna!

Resande i Fjärde storstadsregionen

2010-08-10T21:44:00.003+02:00

Idag har högeralliansens kommunpolitiker i Linköping och Norrköping gjort ett utspel om hur de vill förbättra möjligheterna till resande mellan städerna. Så mycket nytt är det inte i utspelet - tjänstemännen på Östsam och Östgötatrafiken väckte idén för några år sedan och när vi i regionalpolitiska beredningen diskuterat kollektivtrafikens utveckling har den långsamma resan ut och in i de större städerna setts som ett av de stora förbätringsområdena.

Jörgen Rundgren (m) lovar på sin blogg "i samarbete med Östgötatrafiken utöka pendeltågstrafiken på tidiga vardagsmorgnar, kvällar och helger. Fler orter i regionen ska knytas till pendeltågssystemet. Innan kapaciteten på järnvägen utökas måste man se över möjligheterna för fler expressbussar och utökad kapacitet på E4an."

Problemet för de borgerliga kommunpolitikerna är att landstinget finansierar den regionala trafiken och den borgerliga majoritetet i landstinget har i budget som sträcker sig till 2014 inte ens tillräckligt med pengar för att betala för redan beslutade (!) åtgärder.

Och i borgarnas landstingsbudget finns inga andra pengar att ta. Trots att de under varje år misslyckats grovt med att hålla sin budget har de röstat igenom en budget med 0 (noll!) kronor i marginal.

Vallöftet från borgarna i Linköping och Norrköping är alltså att borgerliga politiker i landstinget ska göra någonting som de inte har några pengar till!

Vi socialdemokrater går till val på ett regionalpolitiskt program som är bra och som kan finansieras.

Moderaternas försök att skrämma saabare

2010-08-03T18:57:00.005+02:00

Christian Gustavsson - en av moderaternas kandidater till kommunfullmäktige i Linköping - tar avstamp i en rapport från moderaterna i Stockholm och hotar med stora nedskärningar för mig och mina arbetskamrater på Saab om vi får en socialdemokratiskt ledd regering.

Enligt rapporten kommer besparingar på sex miljarder per år att genomföras. Dessa siffror stämmer inte med den rödgröna budgeten och för att komma upp i dessa belopp används en del kreativt räknande och en del direkt felaktiga påståenden.

Bland annat räknas den höjda koldioxidskatten och borttagendet av den generella rabatten på att anställa ungdommar med som kostnadsökningar för försvaret. Moderaterna mörkar att försvarsmakten kompenseras på samma sätt som alla andra myndigheter för skatteförändringar som ökar deras kostnader.

Den allra största påstådda "kostnadsökningen" är ett återinförande av den allmänna värnplikten som efter hastigt utredande har ersatts med en yrkesarmé. Nu finns det inget sådant förslag från de rödgröna - i den gemensamma försvarsöverenskommelsen sägs att en förutsättningslös översyn kommer att göras efter ett år. Då finns också större kunskap om hur stora kostnaderna för ett yrkesarmé verkligen är.

Den rödgröna försvarsöverenskommelsen kan laddas ner här. Den gemensamma budgeten - med skrivningar om försvaret på sidorna 76-77 - finns här.

Stone Mountain

2010-07-28T23:04:00.000+02:00

En i dubbel bemärkelse märklig sevärdhet är Stone Mountain som ligger strax öster om Atlanta. Stone Mountain är en granitklump som reser sig 250 meter över den omgivande marken - och då är det bara 1 procent av stenen som är synlig ovanför marken. Den geologiska sevärdheten har skapats under årmiljonerna när det omgivande materialet erroderats ner och bara lämnat den hårdare stenen som nu utgör Stone Mountain. Till toppen av Stone Mountain är det möjligt att åka linbana och därifrån har du - om det inte är för disigt - ser du siluetten av Atlantas centrum och riktigt klara dagar ser du ända till Appalacherna.

På en av Stone Mountains nästan vertikala sidor är ett monument inhugget som hedrar tre av sydstaternas ledare under amerikanska inbördeskriget. Det är sydstaternas president Jefferson Davis och de två generalerna Robert Lee och Stonewall Jackson. Medan historiska museet i Washington framhåller nordsidans motiv att hålla samman unionen och förbjuda slaveriet hyllas här istället sydstaterna och att de slogs för staternas oberoende. Jag vet inte om det är monumentet över sydstatsledarna som är orsaken, men det har förekommit en del viktiga Ku Klux Klan-möten i anslutning till Stone Mountain.

Eftersom Stone Mountain är så stort är det svårt att förstå storleken på monumentet. Den uthuggna bilden är ungefär 30 meter hög och 60 meter bred och har huggits in 13 meter i berget.
Nedanför Stone Mountain finns ett gigantiskt rekeationsområde med golfbanor, konstgjorda sjöar, parker, museum, en liten nöjespark och restauranger. Min mor och jag besökte en variant av Gamla Linköping - ett antal byggnader som flyttats hit från olika delar av Georgia för att visa hur ett bommulsplantage såg ut under första halvan av 1800-talet, komplett med slavarnas bostäder och trädgårdar. På många sätt gavs en autentisk bild av hur plantager såg ut, men jag undrar verkligen om AC-anläggningarna var riktigt tidstypiska...

Wilder Tower

2010-07-28T06:14:00.000+02:00

Under det amerikanska inbördeskriget utkämpades flera slag kring det strategiskt viktiga staden Chattanooga. Något söder om staden – på andra sidan gränsen till Georgia – finns Chickamauga. Det som en gång var platsen för ett av inbördeskrigets blodigaste slag har förvandlats till en gigantisk minnespark över dem som deltog i striden. En intressant sak är att initiativet till minnesparken togs gemensamt av union- och sydstatssoldater som en försonande gest gentemot varandra.

De flesta minnesmärkena består av minnesstenar för alla förband som deltog i striderna och informationsskyltar om vad som hände. Det som avviker mest är Wilder Tower.

Bilden på John T Wilder kommer från Library of Congress

Brigadgeneral John T Wilder är en anfader till min amerikanska familj med en spännande levnadshistoria. Född i en soldatfamilj i Catskills norr om New York City flyttade han till Ohio, uppfann olika hydrauliska maskiner och var en av grundarna av det Republikanska partiet (då en radikal kraft för avskaffandet av slaveriet). När inbördeskriget bröt ut anslöt han sig till armén, valdes till kapten och steg snabbt i graderna. Han skapade ett slagkraftigt och snabbrörligt förband – som därför snart hade fått namnet ”Lightning Brigade” – genom att bland annat på privat väg skaffa bättre gevär än de som tillhandahölls av armén. Efter inbördeskriget kom han bland annat att bli borgmästare i Chattanooga.

I slaget vid Chickamauga tillhörde Wilders brigad reserven i unionsarmens högra flank. När sydstatsarmen bröt igenom en lucka i unionens center var Wilders brigad det enda förbanden på den flanken som inte föll samman. Genom att ensamma hålla sina ställningar gavs de övriga disorganiserade unionssoldaterna möjlighet till en ordnad reträtt tillbaka till Chattanooga. På så sätt räddades unionsarmén i Chattanooga från undergång och kunde istället fortsätta hålla staden.

Ruby Falls och Lookout Mountain

2010-07-27T23:22:00.000+02:00

Chattanooga är en järnvägsknut i Tennessees sydöstra hörn som har några spännande sevärdheter. Mest känt är kanske den häftiga sluttningen från Lookout Mountain ner mot Tennessee River. Själv började jag med att besöka grottan Ruby Falls och det stora underjordiska vattenfallet som finns i den.
Det är inte bara vattenfallet och grottans stenformationer som är märkliga. Det är också att grottan saknar en naturlig öppning mot omvärlden och att den trots det har upptäckts. Det var när ett hisschakt sprängdes till en lägre belägen grotta som en liten öppning upptäcktes i schaktets vägg. NN kröp in i öppningen för att undersöka vad som fanns bakom det och när han återkom 17 timmar senare kunde han berätta om ett märkligt vattenfall som fanns nästan en kilometer in i berget.

Ruby Falls ligger 300 meter under Lookout Mountains topp. Från toppen kan du enligt traditionen se sju amerikanska delstater (Tennessee, Georgia, Alabama, North Carolina, South Carolina, Kentucky och Virginia). Nu är inte det riktigt sant, men utsikten över Tennessee River och det omgivande landskapet är i alla fall hisnande.
I det märkliga landskapet på berget finns Rock City Park. I parken finns bland annat ”Lovers Leap” om vilken det berättas en Romeo och Julia-liknande historia. En pojke och flicka från två stridande indianstammar hade blivit kära i varandra, men flickans stam tillfångatar pojken och kastar honom nedför berget från en utskjutande klippa. Flickan blir så förkrossad av detta att hon senare själv hoppar ned från klippan.

Och sedan dess lever historien vidare i klippans namn – Lovers Leap.

Vilse i Smoky Mountain

2010-07-27T06:57:00.001+02:00

Min fortsatta resa söderut från DC genom östra USA var inte utan äventyrligheter. Första dagen lämnade jag Monticello flera timmar senare än vad jag hade planerat så klockan hade blivit 10 på kvällen när jag stannade vid ett motell. Trots att jag kört så länge var jag ungefär en timmes körning längre norrut än vad jag velat vara.

Nästa dag hade jag tänkt att jag skulle få lite mer tid för att beskåda den storslagna naturen, först i Blue Ridge i Virginia och North Carolina och sedan Great Smoky Mountain på gränsen mellan North Carolina och Tennessee. Det kom att bli mer naturupplevelser än vad jag tänkt mig…
Det började med att jag skulle åka Blue Ridge Parkway på de östra sluttningarna av Grandfather Mountain i North Carolina, där den slingrar sig längs bergssidan på en märklig viadukt som byggts för att inte skada den känsliga naturen. Jag trodde att jag skulle kunna svänga av från vägen min navigator föreslagit när jag nådde fram till Blue Ridge Parkway, men navigatorn föredrog en rutt på västra sidan av Grandfather Mountain. Istället för att åka högt upp på den glest trafikerade Blue Ridge Parkway åkte jag i en tät bilkö nere i en dalgång. När jag förstod var jag var fick jag åka en liten omväg mot vad jag tänkt mig för att se viadukten.

Det var dock dagens lilla streck i räkningen. Det stora äventyret inträffade på Great Smoky Mountains sluttningar…
För att ta mig över berget behövde jag bara följa Blue Ridge Parkway till den tog slut och sedan svänga höger över berget. Jag trodde jag åkte rätt väg, men det var tydligare en avstickare på BRP för efter att ha slingrat mig uppför ett berg i en mil nådde jag en vändplats och hade inget annat val än att börja åka tillbaka samma väg. Nästan nere föreslog navigatorn att jag skulle svänga in på en grusväg som verkade mynna i en större väg en bit ner. Grusvägen blev smalare och smalare, brantare och brantare och gropigare och gropigare medan jag och min stackars hyrbil tog oss nedför bergssluttningen. När jag väl nådde vägen jag skulle ansluta till visade det sig att det gick på en bro över min grusväg, så jag fick fortsätta ytterligare en mil på en grusväg, lika kurvig som tidigare men jämnare och mindre brant. Nu drabbades jag också av ett åskoväder och eftersom bilen tack vare AC:n var mycket kallare än den omgivande fuktiga luften immade alla rutor igen.

Slutligen var jag på rätt väg och fick passera ett spektakulärt bergspass samtidigt som åskovädrets knallar studsade mellan bergssidorna så att det lät som ett ständigt, ihållande buller. För att komma ner från berget räckte det inte heller med vanliga serpentinsvängar utan det var så brant så att vägen gick i en tunnel under sig själv.
Därifrån gick alltig bra – med undantag av bilköer, åsynen av Dollyland, vägarbeten och lite letande efter alternativa vägar runt vägarbetet. Jag nådde inte riktigt dagens mål som var Chattanooga i Tennessee utan stannade för natten när det återstod en timmes körning, i staden Athens.

Monticello

2010-07-26T06:38:00.000+02:00

En upplevelse med andra kvaliteter än A&S var Thomas Jeffersons Monticello utanför Charlottsville, Virgina. Jefferson var USA:s första utrikesminister, andre vicepresident, tredje president, författare av självständighetsförklaringen och mycket annat. Det berättas om en middag som president Kennedy ordnade för alla levande amerikanska nobelpristagare och att han hälsade dem välkomna med orden att så mycket kunskap aldrig tidigare varit samlat i Vita huset vid ett och samma tillfälle, med undantag av när Jefferson åt middag med sig själv!Monticello byggde Jefferson som sitt egna hus och han hade naturligtvis ritat det också. Jag hade bara tid att vara där några timmar men jag hade säkert kunnat stanna i dagar! Huset var sött, omgivningen var vacker, utsikten var storslagen. Dessutom är Jefferson en intressant och på många sätt beundransvärd person.

Washingtons själ

2010-07-25T15:35:00.000+02:00

En del av Washington DC jag aldrig tidigare varit i vid mina besök är Georgetown. Till min sista kväll i DC hade Chrisitna och Sven bokat bord vid klassiska Martin's Tavern, där LBJ under sin tid som majoritetsledare i Senaten myglade ihop majoriteter för sina lagförslag och där John F Kennedy friade till Jackie.

Georgetown var precis så vackert som alla säger. Mycket människor, liten skala på de gamla välskötta husen.

Sven berättade skrönan(?) om när en av de fåtaliga utomhusschenerna skulle spelas in i Vita huset. Filmteamet stod utanför Joshs trappa en tidig morgon när fönstret på huset mitt emot öppnades och någon undrade vad de sysslade med eftersom anständigt folk försökte sova. Dessutom, fortsatta rösten, borde ni ha med en utrikespolitisk rådgivare i serien. Gärna någon äldre kvinna. Sedan stängde Madelein Albrigt fönstret...

Air and Space Museums annex

2010-07-24T23:21:00.000+02:00

Vid mina tidigare besök i Washington har jag tittat på Air and Space Muesum som ligger vid The Mall. Det är verkligen väl värt ett besök, men denna gång hoppade jag över detta för att istället se deras andra utställning ute vid Dulles-flygplatsen. Det är där allt som inte finns plats inne i centrala Washington visas. En rymdfärja, motorer till Saturn V, B-29:an Enola Gay som släppte atombomben över Hiroshima och mängder med andra flygplan och raketer.
Det första som mötte mig när jag kom in var en SR-71 Blackbird, det mytiska spionflygplanen som flög extremt högt och extremt fort. Jag ägnade säkert 20 minuter åt att titta på planet från alla upptänkliga vinklar. Efter några timmar på Air & Space hade jag blivit mer mätt på flygplan och reagerade knappast på Concorden som stod uppställd...

På Air and Space i Dulles finns en makalös mängd fantastiska flygplan samlade. Det räcker långt, men utställningen hade vunnit på om flygplanen som visas också hade satts in i ett sammanhang. Varför byggdes och användes de, vilka tekniksprång representerade de olika skapelserna? Där tror jag att Flygvapenmuset i Linköping lyckas mycket bättre; därför är det också väl värt ett besök!

Einstein om borgerlig landstingspolitik

2010-07-24T05:09:00.005+02:00

Utanför State Department i Washington DC finns en staty av Albert Einstein. Einstein lär en gång ha sagt att definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat.

Ungefär som den moderatledda majoritetens styrning av östgötalandstinget alltså. När resurserna inte räcker för att möta behoven säger ledningen att verksamheten ska spara. När underskotten fortsätter säger ledningen ytterligare en gång att det ska sparas. Så fortsätter det år efter år och resultatet är onekligen ganska galet.

För övrigt inträffar någonting mycket spännande om du står framför Einsteins mage och talar till honom... Testa själv för att ta reda på vad!

En het dag i Washington

2010-07-24T04:40:00.005+02:00

Fredagen var en närapå olidligt het dag i Washington med 37 grader Celsius som varmast. Mitt i detta ägnade Sven och jag en hel del av dagen åt promenerande i det heta solskenet! Ett besök på Library of Congress följdes av lunch på klassiska Hawk'n Dobe på Pennsylvania Avenue.

Därefter bar det av till amerikanska utrikesdepartementet, State Department, där vi väntade på att Peter skulle komma tillbaka från Vita huset så att vi skulle kunna ta en kopp kaffe, få en kortare guidning samt ett samtal som främst handlade om den europeiska extremhögern.

Från State följde en lång vandring tillbaka mot andra ändan av The Mall till Labor Department där vi återsåg Erin. Den främsta förtjänsten med den byggnaden är takterassen med en strålande utsikt över Capitol Hill.

Återträff från Obamakampanjen

2010-07-23T06:30:00.000+02:00

Uppdaterad, nu med bild!
Bilden tagen av Sven Wennerström. Från vänster Martin, Christina, Erin, Peter och Meryl

En av anledningarna till att jag nu är i USA är möjligheten att återse kära vänner. Första kvällen blev en trevlig återträff med de av mina vänner från Obama kampanjen i Wisconsin 2008 som nu befinner sig i Washington. Det blev trevligt pizzaätande vid Dupont Circle med min kusin Peter Harrell (numera på State Department), hans fru Meryl (på Forest Service) samt Erin Nagy (Labor Department) som alla var med i Obamakampanjen, samt min klasskamrat från Linköpings Tekniska Högskola Sven Wennerström som hjälpte till att knacka dörr i Madison under några dagar och slutligen Svens fru Christina Pettersson som inte var med i Obamakampnajen men som är anledningen till att Sven nu befinner sig i Washington.

Svensk historia i Wilmington

2010-07-22T23:08:00.000+02:00

Ett litet försök att komma i fas med mitt skrivande från min amerikanska roadtrip. Igår (torsdag) körde jag från Watchung i New Jersey till Rockville utanför Washington DC. Eftersom jag var angelägen att komma fram valde jag att åka mestadels avgiftsbelagda highway så mycket det gick. Nackdelen (förutom avgiften) var att resan mest gick i ett 35 mil långt grönt dike där det inte fanns så mycket annat än den omgivande trafiken att titta på.

Turistandet jag unnade mig var ett lunchstopp i Wilmington, Delawere. Förutom två genomresor på järnvägen genom Wilmington har jag aldrig varit i Delawere så denna gång valde jag att ta chansen. I min vägatlas som jag har med mig som backup såg jag att det vid flodkanten fanns ett minnesmärke kallat "Ft. Christina Mon. Kalmar Nyckel Tallship".

Jag föreställde mig genast någon Cutty Sark-liknande skapelse med en rad restauranger längs Wilmingtons riverfront. Ett utmärkt ställe för att både äta lunch och ta del av den svenska kolonialismens historia.

Nu var inte verkligheten riktigt sådan. Efter lite letande hamnade jag i ett nedgånget område där det tydligen fanns någonting som är öppet på lördagar och söndagar. Vad det innehåller är lite oklart...

Inte långt därifrån finns den gamla svenska kyrkan från den tiden Wilmington var en del av kolonin Nya Sverige. Kyrkan sägs vara byggd i traditionell "Swedish colonial style". Eftersom jag inte tror det är så många andra kyrkor som byggts i de svenska kolonierna är det ganska självklart att den är det!

Corren har dålig koll på landstingspolitiken

2010-07-22T15:11:00.003+02:00

Situationen inom sjukvården i Östergötland blir mer turbulent och allra tydligast har det kanske varit på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping. Chefen hoppar av sitt uppdrag då han inte fått tillräckliga förutsättningar för att göra ett bra jobb och centrumchefen förklarar att resurserna som de blivit tilldelade inte täcker behoven. Det är en annan bild än den som den moderatledda majoriteten ständigt upprepar: att dagens resursfördelning är optimal och om verksamheten bara effektiviserar sig är den alldeles tillräcklig.

Den moderatledda majoritetens passiva ropande på effektiviseringar har inte gett tillräckligt resultat och deras oförmåga att omfördela resurser efter behov visar sig bland annat på akutmottagningarna i Linköping och Norrköping.

Corren har i några artiklar försökt skildra situationen och förra veckans artikel flankerades av det allt vanligare ledarsticket (ej på nätet) där ledarskribent Lars Anders Johansson förklarade för läsaren hur nyhetsrapporteringen skulle förstås.

När ledartexter sprängs in i nyhetsrapportering faller ett särskilt ansvar att det som skrivs i ledaren stämmer överens med verkligheten. Corren klarar inte av att ta det ansvaret.

Lars Anders Johansson skriver med anledning av de otillräckliga resurserna om det socialdemokratiskt ledda rödgröna alternativets politik om en ”ryggmärgsmässig reflex att vilja höja skatten så snart debet och kredit inte går ihop”.

Låt gå för att Correns ledarsida öppet deklarerar sig som borgerlig, men påståendet gör det uppenbart tydligt att Correns ledarsida är beredd att hitta på sakförhållanden för att också bidra till att den misslyckade och ambitionslösa moderatledda landstingsmajoriteten ska återväljas. Med tanke på Correns dominans på mediamarknaden i Linköping är en sådan strategi naturligtvis mycket oansvarig.

Jag har varit aktiv i landstinget sedan mitten av 1990-talet. Som ny landstingspolitiker var jag med om när ett underskott vändes till överskott utan att en skattehöjning sågs som en nödvändig åtgärd av oss socialdemokrater.

Efter några goda år hotade nya underskott 2004 och 2005. Besparingar genomfördes, beslut fattades om strukturförändringar för att möjliggöra ett effektivare utnyttjande av våra gemensamma resurser i hela Östergötland och öppna prioriteringar genomfördes för att säkra resurserna till de mest angelägna behoven. Besluten fick avsedd effekt på landstingets ekonomi som förbättrades kraftigt, men delar av besluten var impopulära hos östgötarna och ledde till majoritetsskiftet i valet 2006.

Inte heller under dessa år föreslog vi socialdemokrater någon skattehöjning - även om det kanske varit en opinionsmässigt enklare väg - och om jag minns rätt gjorde inte heller miljöpartiet eller vänsterpartiet det. Däremot fick vi hålla emot krav från Kristdemokraterna som istället för att fatta svåra beslut och kräva impopulära förändringar ville höja skatten för att slippa effektivisera verksamheten!

Efter många år med socialdemokratisk ledning av östgötalandstinget hade vi utvecklats till ett av landets mest effektiva landsting men en av landets lägsta landstingsskatter. Även om det alltid ska ställas krav på ständig förbättring och effektivisering av all verksamhet saknas de möjligheter till stora samordningsvinster som fanns i början av 2000-talet. Samtidigt finns behovet att höja ambitionsnivån inom till exempel omhändertagandet av de äldre – som utgör en stor del av verksamheten på till exempel akutmottagningarna. Effektiviseringar är inte tillräckliga för att möta den ambitionshöjningen och det går heller inte att omfördela tillräckligt mycket resurser från andra behov utan att det får orimliga konsekvenser.

I det läget har vi socialdemokrater efter långt resonerande och noggrant övervägande enats med miljöpartiet och vänsterpartiet att föreslå en mycket modest skattehöjning på 50 öre. Den processen har varit allt annat än den av Lars Anders Johansson påstådda reflexmässigheten.

En ledarsida är en tidnings möjlighet att ge en värderingsmässig dimension vid sidan av nyhetsförmedlingen. Correns ledarsida har haft en stolt tradition med skribenter som Bertil Torekull och Ernst Klein. Tyvärr verkar dagens ledarsida ha andra ambitioner då de vid flera tillfällen och med en allt högre frekvens låtit andra principer råda. I bästa fall är ledarsidan fördomsfullt okunnig om det den skriver om, i sämsta fall har ledarsidan bestämt sig för att vara medvetet vilseledande för att bidra till en borgerlig valseger.

Ett lite mindre landstingsfullmäktige

2010-07-22T06:24:00.000+02:00

Min första kväll i USA avslutades med en barbeque hemma hos några bekanta till mitt värdpar för att fira av sonen i familjen som skulle påbörje en längre frånvaro med sitt arméförband. En av gästerna på tillställningen var den tidigare republikanska borgmästarinnan i Warren Township. Vi jämförde de olika politiska systemen i våra länder. I landstingsfullmäktige i Östergötland har vi 101 ledamöter på lite drygt 400 000 invånare. Somerset County som Warren tillhör har 300 000 invånare och en direktvald styrelse med fem personer.

Det är naturligtvis inte nödvändigt med 101 personer för att fatta beslut i ett landsting, men många landstingsledamöter är ändå viktigt för att möjliggöra en bred representation. Men allra mest speglar antalet ledamöter tyngden av de uppgifter som de båda församlingarna har att hantera; medan östgötalandstinget ansvarar för en stor och viktig fråga som sjukvården så är uppgifterna för Somerset County mer begränsade. Den är i linje med den allmänna amerikanska modellen där det offentliga har en mer begränsad roll. Det kan vara godtyckligt vem som får stöd. Det är inte säkert att stödet används där det gör mest nytta utan mest resurser går till det som framstår som behjärtansvärt som bäst på att marknadsföra sig. Det är inte heller säkert att en stöd som ofta riktas till individen är bästa sättet att kommer till rätta med de systemfel som försätter människor i en utsatt situation.

På barbequen diskuterades stödet som autistiska barn fick i USA, eftersom det fanns erfarenheter av detta hos några av de närvarande familjerna. Det allra bästa omhändertagandet som gick att få kunde kosta 40 000 dollar per år. "Så om du inte har de pengarna går det inte att få det stödet" reflektera en av de närvarande. "Jo, om du lyckas få stöd från någon av de fonder eller insamlingsstiftelser som finns" förklarade en annan.

Så var också alla närvarande inblandade i ett eller flera välgörenhetsprojekt. Där det gemensamma ansvaret sviktar finns det många gånger en väldigt socialt engagemang hos många välbärgade amerikaner. Det hjälper många individer som inte annars skulle fått hjälpen. Samtidigt är svagheten med ett sådant system stort.

Rijksmuseum flyttar till Schiphol

2010-07-21T22:59:00.001+02:00

Första etappstoppet på min amerikanska road trip var flygplatsen Schiphol utanför Amsterdam (att flyga KLM från Linköpings flygplats ut i världen är bara sååå smidigt). Första delen av Schiholbesöket var också mycket trevligt - trots att jag inte lydde mina vänners råd att åka in till Amsterdam (been there, done that...) Besöket började trevligt med kaffe och äppelkaka i flygplatsens Grand Café.

Allra bäst var dock Holland Boulevard som på ett framgångsrikt sätt marknadsför Holland. Bäst av det bästa var ett Rijksmuseum flyttat ut några av sina samlingar från museet i Amsterdam till Schiphol. När jag var det var det två teman på utsällningen, dels den nederländska gyllena perioden på 1600-talet, dels kossor(!) i konsten på 1600-talet.

Det är vid sådana här tillfällen konsten är som bäst, när den befinner sig där människor är (ett annat bra exempel här. Då är den lättilgänglig för alla och inte bara för de som är så intresserade att de aktivt söker upp konsten. I en av torgbildningarna på flygplatsen stod också några stora skulpturer fyllda av klättrande barn.

Liberaler på ledarsidor är mer aktiva än liberaler i landstinget

2010-07-15T23:04:00.004+02:00

Läser en debattartikel i Corren (ej på nätet) skriven av en av folkpartiets landstingsledamöter. Det är en tidningsartikel i raden där folkpartister pekar på problem och föreslår åtgärder. Nu är det bara det att landstinget haft borgerlig majoritet i fyra år. Folkpartiserna lägger mer tid på att framstå handlingskraftiga i debattartiklar än åt att lägga förslag i landstinget, för där har de - den höga svansföringen i tidningarna till trots - varit väldigt oföretagssamma.

Corren har dålig koll på kommunpolitiken

2010-07-15T15:43:00.003+02:00

Corren har med utgångspunkt av ett besök på socialdemokraternas i Linköping hemsida skrivit en lite märklig ledare. Ledarens tes är att socialdemokraterna i Linköping inte tycker annorlunda än den moderatledda majoriteten och att vi socialdemokrater på vår hemsida "i brist på kommunpolitiska stridsfrågor använder sig S av rikspolitiken för att höja valtemperaturen".

Jag blir förvånad, för jag känner inte igen mig i beskrivningen. Ett besök på www.socialdemokraterna.se/linkoping visar också att den domineras av beskrivningar av socialdemokraternas politik för att minska klyftorna i Linköping.

Det är en sak att Correns moderata ledarsida hela tiden vinklar sina kommentarer till borgerlighetens fördel, men här hittar man helt fräckt på för att stödja sin tes! Corren borde kanske skriva en nyhetsartikel om socialdemokraternas politik för möjligheternas Linköping så att ledarsidan får upp ögonen för denna?

Fusk med opinionsundersökningar?

2010-07-01T21:57:00.003+02:00

Medias politiska bevakningen handlar allt mer om att skildra opinionsläget på bekostnad av bevakning av partiernas politik. Tidningar och andra mediaföretag behöver opinionsmätningar att skriva om och då dyker det upp allt fler företag som erbjuder opinionsundersökningar.

I USA är något som kan bli en stor skandal under upprullning. Den progressiva bloggen Daily Kos har under något år använt opinionsundersökningsföretaget Research 2000 (R2K) för att göra undersökningar åt bloggen. Tidigare i somras uppmärksammades Daily Kos om tveksamheter i de undersökningar R2K levererat och nu väljer Daily Kos att på sin hemsida offentliggöra kritiken.

R2K har beretts möjlighet att svara på beskyllningarna att de fabriserat resultaten i opinionsundersökningarna, men verkar så här långt nöja sig med att via sin advokat hota med stämning av alla som skriver om det påstådda forskningsfusket (vi får se om min framtid finns i ett amerikansk fängelse...)

För en amatörstatistisker som jag är det väldigt spännande att läsa om de exempel som väckt misstänksamhet mot R2K och hur osannolika resultaten som publicerats är. Du behöver nog inte vara en fena på statistik för att själv förstå varför - och så är läsningen en väldig nyttig påminnelse om att alla undersökningar du läser inte är att lita på!

Om beskyllningarna stämmer har avslöjarna - Mark Grebner, Michael Weissman och Jonathan Weissman - gjort en verklig viktig samhällsgärning.

Bra utgångsläge, och en bättre politik för Linköping

2010-06-28T21:30:00.001+02:00

Idag presenterade Corren en lokal opinionsundersökning för Linköping. Vi socialdemokrater får 33,5 procent och tillsammans med våra rödgröna kamrater når vi 46 procent. Den moderatledda högeralliansen får i opinionsundersökningen 51 procent.

Den politiska nyhetsförmedlingen handlar allt för mycket om försök att redogöra för opinionsläget och allt för lite om en granskning av de politiska alternativ som partierna står för. Under de fyra år som moderaterna styrt Linköping har barnfattigdomen ökat med 30 procent, arbetslösheten har stigit och klyftorna mellan de stadsdelar som har det bäst och de som har det sämst har ökat. Barnen i Linköping får olika förutsättningar beroende på vilken familj de haft turen att födas i, orättvisorna ökar och Linköping har blivit kallare. Det är resultatet av en medveten politik som ökar skillnaderna mellan fattig och rik.

Så behöver det inte vara. Vi socialdemokrater står för ett mänskligare alternativ, där vi investerar i barns kunskap istället för att slösa bort möjligheter. Vi investerar i elevhälsan istället för att slösa skattepengar på ett vårdnadsbidrag. Vi höjer kvaliteten i äldreomsorgen genom satsningar på personalens kompetens. En socialdemokratisk ledd rödgrön majoritet tar klimatkrisen på allvar och låter Linköping gå före i omställningen till ekologisk hållbarhet.

Med det sagt visar opinionsundersökningen - med reservation för att felmarginalerna är relativt stora - ett utgångsläge som är nästan identiskt med valresultatet 2006. Vi får tillsammans med miljöpartiet och vänstern samma stöd som för fyra år sedan medan de borgerliga partierna går knappt framåt. Störst är förändringen inom det borgerliga blocket där moderaternas ökning sker på bekostnad av övriga borgerliga partier; Kd riskerar till och med att åka ut ur fullmäktige!

Det kanske viktigaste beskedet i opinionsundersökningen är att en fjärdedel av de som tillfrågats inte vet hur de ska rösta. Jag har sett en annan undersökning på SKTF:s medlemmar som säger att mindre än 40 procent av dessa bestämt sig för hur de ska rösta i kommunalvalet!

Om vi socialdemokrater lyckas samtala med dessa om hur klyftorna i Linköping ökat och visa att vi har ett annat alternativ så kan vi vinna det här valet. Det är därför det är så viktigt att vi fortsätter med vår samtalskampanj och att det är just de osäkra väljarna vi lyckas samtala med. Undersökningen visar att vi har ett bra utgångsläge och att den strategi vi har ger oss goda möjligheter att utnyttja det utgångsläget.

Nu behöver vi bara fortsätta att jobba hårt (eller ännu hellre: jobba smart) och se till att samtalen med linköpingsborna handlar om vår politik.

Det var en gång...

2010-06-20T20:21:00.003+02:00

Igår kablades det svenska prinssessbröllopet ut över världen. Idag läste jag två artiklar i Sveriges två största kvällstidningar som gjorde mig stolt och ödmjuk för vad Sverige blivit och för vad Sverige kan bli.

Först läste jag Katrine Kielos i Aftonbladet, som med avstamp i gårdagens kärlekssaga berättade något än mer fantastiskt:

Det var en gång en man som gick in i ett bås och satte ett kryss på ett papper utan att bli skjuten. Det var en gång en sal där någon ropade ”votering är begärd och ska verkställas”. Det var en gång ett protokoll som behövde justeras så att medborgarna skulle kunna läsa det nästa dag.

Det var en gång en tidning som fick kritisera ett lagförslag. Det var en gång en grupp kvinnor som misshandlades och tvångsmatades av den amerikanska staten för att de drömde om rösträtt för kvinnor – och som slutligen vann. Det var en gång en journalist som inte fängslades.

Det var en gång en indisk man som besegrade det brittiska imperiet. Det var en gång en idé om att vi inte skulle niga utan se varann i ögonen. Det var en gång 11 000 män som dog på stränderna i Normandie. Det var en gång en lustigkurre som fick dra ett dåligt skämt om kungen.

Ikväll läste jag så den artikel av Liza Marklund i Expressen som många av mina vänner tipsat mig om under dagen. Marklund berättar varför Mona Sahlin kommer att bli en fantastisk statsminister i Sverige:

Hon kommer att fungera som en modern vd, som delegerar när hon ska delegera och tar ansvar när det blåser. Hon kommer att låta folk växa och utvecklas, hon kommer att stå upp för det som är rätt och slå ned på det som är åt fanders. Hon kommer att förankra och förhandla och lyssna på alla, men när besluten väl ska tas så kommer hon att stå stadig och fast.

Det här säger jag inte för att jag är objektiv och neutral, utan tvärtom.

Jag känner Mona Sahlin, så jag vet vad jag pratar om.

Och just där ser Marklund förklaringen till att Sahlin i opinionsmätningar får lägre förtroendesiffror än vad hon förtjänar.

Hon bryter nämligen alla normer om hur Makten ska se ut. Fel kön, fel klass, fel attityd (allt det där som jag tycker är så spännande, modernt och utvecklande).

Idag är jag en stolt medborgare i Sverige, ett land där till och med våra stora kvällstidningar har skribenter som Katrine Kielos och Liza Marklund.

Jag lämnar - tyvärr - valnämnden i Linköping

2010-06-08T07:59:00.004+02:00

Jag lämnat valnämnden i Linköpings kommun i protest mot majoritetens bristande engagemang för att höja valdeltagandet

Jag har suttit i valnämnden under denna mandatperiod eftersom jag vill bidra till att underlätta för linköpingsborna att delta i valet.

Kristina Edlund och Richard Bremer har i en motion med titeln Ökat valdeltagande i allmänna val, lämnat flera konstruktiva förslag hur kommunen kan bidra till detta. Motionen lämnades in under hösten 2009 för att kunna behandlas i god tid inför valet i september 2010.

Frågan om att underlätta människors deltagande i val borde inte vara en politiskt kontroversiell fråga. Trots det har den moderatledda majoriteten förhalat beredningen av motionen för att den inte ska hinna behandlas i tid inför valet. Efter påstötningar har motionen kommit fram till kommunfullmäktige för beslut, dock efter ett hastigt och ofullständigt beredande.

Till exempel påstås att ”Gymnasieskolor inte är en allmän plats där alla har tillträde och rekommenderas inte av Valmyndigheten som vallokal.” Samtidigt fattade samma valnämnd som inte ville bifalla motionen beslut om att använda Vikingstad skola som förtidsröstningslokal, gymnasieskolornas rektorer har inte tillfrågats om det är möjligt att ordna förtidsröstningen så att allmänheten bereds tillgång och Valmyndighetens inställning är inte alls så kategorisk som majoriteten ger sken av. I senaste numret av Dagens Samhälle (#20, sidan 10) står det: ”Vilka lokaler som är lämpliga att rösta i bestämmer kommunerna själva, konstaterar Vivian Nilsson på statliga Valmyndigheten. Men till exempel röstning på gymnasieskolor bör vara tillgängliga för alla, inte bara för elever, enligt myndigheten.”

Förtidsröstning har genomförts på gymnasieskolor i flera andra kommuner och än fler kommer att genomföra det i höstens val. Jag är övertygad om att det varit möjligt att hitta lösningar som uppfyller Valmyndighetens krav om bara den politiska viljan hade funnits hos den moderatledda majoriteten i Linköpings kommun.

Motionen har också lämnats till Bildningsnämnden och Kultur- och Fritidsnämnden för yttrande. Trots att den lämnades till nämnderna i oktober 2009 har de ännu inte yttrat sig och de har angett tidsbrist (!) som anledning. De socialdemokratiska viceordförandena Eva Lindh och Kristina Edlund har skrivit en inlaga där beredningen av motionssvaret kritiserades. Denna inlaga förvägrade den moderata borgmästaren dem att få med i handlingarna Kommunfullmäktige får ta del av inför beslutet.

Om det är någon nämnd där partipolitiken inte borde spela någon roll så är det valnämnden. Är det någon fråga där vi borde förenas i ambitionen över partigränserna så är det i frågan om att på alla sätt underlätta deltagande i valet. Den nuvarande majoriteten har istället valt att partipolitisera valnämnden. Jag väljer därför att lämna valnämnden och ber kommunfullmäktige att entlediga mig från mitt uppdrag.

Torstensson får inte åka till Borås

2010-05-04T23:09:00.001+02:00

Den opinionsmässigt allt mer desperata moderatledda regeringen gav sig ut på en tågresa idag. Åsa Torstensson – ni vet infrastrukturministern som tror att Götalandsbanan slutar i Borås – var med på tåget (för en gångs skull).

Nu verkar inte ens borgerliga toppolitiker i Borås vara så tända på infrastrukturministern; ett folkpartistiskt kommunalråd kallade henne ”dummare än tåget” när hon avfärdade de rödgrönas infrastrukturinvesteringar med frågan ” Vad ska göteborgare göra i Borås?”

I ett försök att undvika lite dålig press och istället få lite bra hoppade Torstensson av regeringståget i Linköping för att istället ta tåget mot Västervik (dock, hon hade bara tid att åka till Åtvidaberg). Frågan är om intrycket av infrastrukturministern blev så mycket bättre av den resan. Svt:s Östnytt åkte med
.

Pingat på intressant.se. Andra bloggar om politik och infrastruktur

Rödgrönt engagemang för Ostlänken

2010-04-26T23:49:00.002+02:00

Idag presenterade de rödgröna partierna sin infrastruktursatsning, ett ambitiöst program för att bygga ett nytt och smartare samhälle. Ur ett östgötsk perspektiv är naturligtvis den utlovade satsningen på Ostlänken det största glädjeämnet och en tydlig kontrast till den moderatledda regeringen njugga inställning till detta.

Även planerna att bygga järnväg anpassad för höghastighetståg från Göteborg via Landvetter till Borås är i sin förlängning viktig för oss i Östergötland. Tillsammans med Ostlänken är detta de första länkarna i Götalandsbanan som knyter Norrköping, Linköping och Jönköping närmre varandra och skapar nya möjligheter till kontakter mellan fjärde storstadsregionen och Göteborg.

Infrastrukturministern verkat inte fatta detta. Åsa Torstensson avfärdar hela denna satsning med frågan ”Vad ska göteborgarna göra i Borås?”

Socialdemokraterna i Östergötland har de senaste åren bedrivit ett framgångsrikt arbete för att få våra partikamrater i riksdagen att förstå varför en investering i Ostlänken är viktig. Våra borgerliga kollegor har inte varit lika framgångsrika – och på senare tid har jag börjat inse att de inte själva verkar tycka Ostlänken är viktig.

Först var det flera borgerliga företrädare i Östergötland som lovordade regeringens infrastrukturplan när den presenterades för någon vecka sedan, trots att den la en våt filt över allt vad Ostlänk heter.

När landstingsfullmäktige förra veckan fattade beslut om att möjliggöra eventuell regional medfinansiering till Ostlänken försvarade moderaten Anders Senestad regeringens linje att inte påbörja järnvägsplanen för Ostlänken innan det utretts höghastighetsjärnväg i hela landet (det är som att vi på 50-talet låtit bli att bygga de första kilometrarna motorväg med argumentet att vi inte är klara med planerna för motorvägar i hela landet).

Slutligen, idag uttalar sig moderaternas kandidat som kommunstyrelseordförande i Linköping, Christian Gustavsson, på facebook. Gustavsson skriver att Ostlänken ”bleknar i betydelse jämfört med Förbifart Stockholm. Ge oss den istället!”

Borgarnas engagemang för Ostlänken och Götalandsbanan har knappast visats tydligare än idag. Sverige behöver en ny regering 19 september!

Pingat på intressant.se. Andra bloggar om Ostlänken, Götalandsbanan och infrastruktur

Landstingets årsredovisning 2009

2010-04-23T16:59:00.001+02:00

I onsdags behandlades östgötalandstingets bokslut för 2009 av landstingsfulläktige. Bokslutet visar att 2009 är skrämmande likt de andra åren med borgerlig styre i landstinget – 2007 och 2008.

Först beslutas om en glädjebudget, där osäkra intäkter räknas med medan kostnader som riskerar att drabba landstinget räknas bort.

När varningstecknen börjar visa sig – ibland redan innan budgetåret ens börjat – väljer den moderatledda majoriteten att bortse från dessa.

Ledningen reduceras mestadels till uppmaningar till verksamheten att hålla budget. När detta inte sker utses verksamheten till syndabock, trots att det är landstingets borgerliga majoritet som leder verksamheten.

Värst av allt är att uppföljningen ger dålig kunskap om de med de största behoven verkligen är dem som får sina behov tillgodosedda.

Däremot ger årsredovisningen tydliga besked om annat. ”Beslutade åtgärder har inte haft effekt” är en återkommande formulering. 2008 gick landstingets sjukvård back med 60 miljoner kronor. Den borgerliga budgeten för 2009 förutsatte besparingar på 116 miljoner. Resultatet blev istället att underskottet ökade till 116 miljoner kronor – ett av de sämsta resultaten någonsin. Vem är det som styr?

Målgruppsanalys

2010-04-01T22:28:00.003+02:00

För att vinna val försöker de politiska partierna veta så mycket som möjligt om väljarna. Det kan handla om sådant som vilka frågor som är viktiga för olika väljare och vad de har för uppfattnign där. Det kan också handla om vad dessa väljare har för intressen, var de finns och hur partiernas budskap kan nå dem.

De svenska partierna går säkert så gott de kan, men efter att ha jobbat i två amerikanska valrörelser tycker jag att de svenska partierna ännu inte riktigt lämnat medeltiden på området. Jag påmindes om det idag när jag hittade en artikel på NationalJournal.com

Artikeln visar de politiska sympatierna hos dem som följer olika sporter och hur troligt det är att de går och röstar. Republikanerna har starkast stöd hos dem som följer golftävlingar för män. Dessa är också de som har högst valdeltagande. Demokraternas starkaste stöd finns hos dem som följer kvinnlig basket. Lägst röstbenägenhet finns hos de som tittar på amerikansk proffsbrottning.

Undra hur motsvarande sammanställning ser ut i Sverige?

Jämställdheten i bolagsstyrelser, igen

2010-03-31T23:49:00.002+02:00

Svt:s Uppdrag granskning undersökte ikväll den pinsamt låga kvinnorepresentationen i kommunala bolagsstyrelser och de ännu mer pinsamma bortförklaringarna från manliga kommunpolitiker. En av kommunerna som inte visade sin bästa sida var Linköping. Tidigare i vintras undersökte jag situationen för mitt eget parti i Linköpings kommunala bolagsstyrelser och jag behöver inte rodna lika mycket av skam som en del andra.

Ingen ostlänk utan regeringsskifte

2010-03-31T23:46:00.001+02:00

Ord är en sak, att genomföra en klok politik är något helt annat. Om vår nuvarande moderatledda regering haft makten för 150 år sedan hade det inte byggts några stambanor.

Det är slutsatsen efter att regeringen presenterat den nationella transportplanen. För Östergötlands del är det allra allvarligaste att Ostlänken saknas helt och hållet. Planen sträcker sig till 2021 och regeringen anslår inte ens pengar för en planering av Ostlänken, trots att landstingen i Östergötland och Sörmland samt bland annat Linköpings och Norrköpings kommuner i dagarna beslutat att vara med och bidra till finansieringen denna statliga uppgift.

Det är inte heller så att Östergötland får någon kompensation för att Ostlänken saknas. Uppräkningen av anslagen är tredje lägst i landen och täcker inte ens kostnadsökningen sedan den senaste nationella transportplanen!

I höstas - när Gunilla Carlsson valts att toppa moderaternas riksdagslista i Östergötland - skrev hon en beskäftig krönika där hon lovade att jobba för Östergötlands möjligheter att utvecklas. I den viktiga framtidsfrågan som Ostlänken är har nu Gunilla Carlsson och hennes moderata regeringskollegor visat vad de egentligen menar när de säger att det ska satsas på Östergötland: ingenting!

Widar Direkt rapporter från motet där de borgerliga riksdagsledamöterna från Östergötland skulle presentera "satsningarna" som görs på Östergötland:
"Lite småhafsigt papper på satsningar i Östergötland. Norrleden - som ska ta bort trafiken från E22 från Norrköpings stad - fanns inte med. Yvonne Andersson ringde en sakkunnig och fick besked om att Norrleden visst var med. 1, 7 miljarder varav 1, 3 miljarder medfinansiering - i huvudsak vägavgifter vad jag förstår. Kardonbanan - viktig för Norrköpings hamn - finns med. På papperet står dock "exkl. partiellt dubbelspår". Hela banan från Stambanan och till hamnen ska dock vara dubbelspår. Ingen kunde förklara vad exklusive-pragarafen betydde. En jag talade med trodde att det handlade om en felskrivning. Alla ledamöter var i varierande grad upprörda, besvikna, mm på regeringens ointresse för Ostlänken."

Alltså Yvonne Andersson, av de 615 mkr som anslås (1655 mkr om medfinansiering, samfinansiering och avgifter räknas med) ska 1700 mkr gå till Norrleden i Norrköping? Möjligheten till vidareutbildning har aldrig känts mer angelägen. Den 19 september kan väljarna i Östergötland ge Yvonne Andersson (kd) och hennes borgerliga riksdagskollegor möjligheten att tillbringa de kommande fyra åren på KomVux istället för i Riksdagen.

Där hoppas jag Yvonne Andersson får sällskap av Mathias Sundin som leder folkpartiet i Norrköpings kommun. Även han har tydligen hittat satsningar på Norrleden i regeringens beslut. Ja ja, eftersom regeringens politik är så dålig som den är förstår jag att de använder så många påhitt de kan för att skapa en illusion som är bättre än det regeringen presenterar.

Andra bloggar om Ostlänken, regeringen och politik

Earth hour eller klimatpolitik?

2010-03-27T21:25:00.003+01:00

Just nu Earth hour i Linköping – en timme av släckta ljus som en manifestation för klimatet. Gott så, men när Linköpings kommun manifesterar genom att tända facklor (!) istället för el-belysningen i Domkyrkoparken blir manifestationen så tom och fånig att jag valde att tända en lampa när jag kom hem!

Dagens enda timme av klimatengagemang från vår moderatledda kommunledning kommer dagen efter den moderatledda regeringen informerat att en av deras reformer finansieras genom höjd skatt på en av våra mest klimatvänliga energikällor – vattenkraften!

Vårt klimat är mer betjänt av en seriös klimatpolitik 8760 timmar om året än av en timme av tomma manifestationer under Earth hour.

Betydligt mer förtroendeingivande är i så fall min egen arbetsgivare, Saab. På intranätet igår meddelades vad företaget konkret gör för att minska den onödiga energianvändningen:

”För närvarande pågår analyser av energianvändandet på Saabs samtliga anläggningar i Sverige. Man tittar då på många olika möjligheter att spara energi såsom ny teknik och driftsoptimering.

- Det handlar om att det ska vara lätt att göra rätt. Vi satsar på teknik som hjälper oss att spara energi. Exempelvis så installerar vi närvarosensorer på belysning och byter ut föråldrad teknik mot ny, berättar Camilla Ehnar som arbetar på Saabs fastighetsavdelning.

Släck efter dig
Viktigt är också vad man som medarbetare kan göra för att spara energi. Många har helt olika beteende hemma och på arbetet, och det gäller att vara lika sparsam med energin på båda ställena. Bland annat kan man tänka på alltid släcka efter sig och att inte förbruka mer varmvatten än man faktiskt behöver. När det ska köpas in ny utrustning bör man väga in energiförbrukningen i sitt val.”

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om klimat

Majoritetsskiften i landstinget

2010-02-06T13:31:00.004+01:00

Den tidigare landshövdingen i Östergötland, Björn Eriksson, antyder i en krönika i Corren att han tror att den borgerliga landstingsmajoriteten ska förlora valet i höst. Så långt gott, men Eriksson – utsedd av regeringen att vara statens företrädare i Östergötland – verkar inte gilla att östgötarna själva har möjlighet att välja sina regionala företrädare. Erikssons argumentationslogik är tydlig när hans skriver:
"Vad gäller landstinget slutligen har vi vant oss vid ständiga maktskiften. Man kan spekulera i om detta är en av Gud vald ordning eller om landstingspolitik är en omöjlig konstruktion."

Alltså: om väljarna röstar fram en ny majoritet i varje val visar det att en regional politisk nivå inte fungerar. Eriksson antyder till och med att EU-byråkrater är bättre än regionalt folkvalda som ansvariga för sjukvården.

Men då borde väl också det omvända gälla: om väljarna väldigt sällan röstar fram en ny majoritet visar det att det fungerar att ha en regional politisk nivå.

Hur ser det ut i Östergötland?

Socialdemokraterna röstades fram till landstingets ledning första gången 1919 (tror jag). Sedan dröjde det till 1991 innan det blev borgerlig majoritet. Östgötarna tröttnade snabbt på dem och 1994 kom socialdemokraterna tillbaka till landstingets ledning. Det dröjde till 2006 innan det blev en ny borgerlig majoritet och nu förutspår Björn Eriksson att det blir en röd-grön majoritet efter årets val.

I så fall är det fem majoritetsskiften på 91 år. Om det är ”ständiga maktskiften” som Eriksson påstår eller inte får du själv värdera.

Däremot verkar östgötarna snabbt rösta bort en borgerlig landstingsmajoritet. För att travestera Eriksson: Man kan spekulera i om detta är en av Gud vald ordning eller om borgerlig landstingspolitik är en omöjlig konstruktion.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Östergötland, landstinget, Björn Eriksson och politik

Dagens viktigaste val

2010-01-20T00:14:00.002+01:00

Dagens stora val är fyllnadsvalet till den amerikanska senaten efter Ted Kennedy som avled i höstas. Valet borde egentligen vara en formalitet som resulterar i en seger för den demokratiska kandidaten Martha Coakley, men de senaste dagarna har den republikanska kandidaten Scott Brown vänt ett stort underläge till ledning i opinionsundersökningarna. Valet är viktigt, för en demokratisk seger innebär fortsatt kvalificerad majoritet i senaten. En förlust för demokraterna tillåter republikanerna att blockera mycket av den demokratiska politiken vilket skulle stoppa alla försök från president Obama och hans partikamrater i kongressen att bedriva en vettig politik.

Natten erbjuder många möjligheter till politisk pornografi för alla nördar på amerikansk politik. Swingstateproject.com redovisar några matematiska modeller för att försöka förutse vem som vinner. The Fix från Washington Post tipsar om vilka tecken en observatör ska leta efter när resultaten börjar strömma in. The Fix erbjuder också kontinuerliga uppdateringar på Twitter.

Moderaterna är bäst - i opposition

2010-01-18T19:47:00.002+01:00

Förra veckans vinterväder med den ovanliga kombinationen av långvarigdimma och många minusgrader ledde till problem för tågtrafiken i hela landet. Det moderata oppositionsrådet i Norrköping – Fredrik Bergqvist – levererar lösningar från åskådarplats:
"spruta på lite Glykol på kontaktledningarna så att tågen kan ta sig fram", föreslår Bergqvist.

Kontaktledningarna levererar en spänning på 16000 volt. Dessutom påpekar min lillebror – trots att han är ekonom – att glykol är brännbart. Om Fredrik Bergqvist får förverkliga sina idéer lär det sluta med en ordentlig blixt som snarare fördröjer ett återupptagande av tågtrafiken (vilket ändå skulle vara den minst allvarliga konsekvensen).

Om norrköpingsborna vill ha en välskött kommun i framtiden bör de låta Fredrik fortsätta med det han är bäst på: att i fortsatt opposition komma med synpunkter, men att låta en klokare majoritet stå för besluten.

Det är fler spår som behövs!

2010-01-10T13:52:00.001+01:00

Jag vet inte om regeringen är inkompetent, ideologiskt förblindad eller rätt och slätt inte bryr sig om de problem som måste lösas, men något fel måste det vara förstår jag när infrastrukturministern i den moderatledda regeringen uttalar sig i Ekot idag:
- Vi skapar förutsättningar på de mest trafikerade tiderna kunna få fler människor i tågtrafiken, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Så motiveras att tågtrafiken ska konkurrensutsättas. Problemet är att det är fullt på spåren under de tider många människor vill resa. Endast konkurrensutsättning skapar därför inte alls de ”förutsättningar” regeringen påstår. För att lösa det problemet behövs fler spår på de sträckor där många människor vill resa. Där har regeringen satt sig i en långbänk som nästan får energiomställningen att framstå som ett politiskt sprinterlopp.

Utredningen om Ostlänken är färdig och vad som saknas är att regeringen beslutar att projektet ska starta. Men istället för att fatta ett beslut om Ostlänken tillsatte regeringen en ny utredning som skulle utreda höghastighetsbanor i Sverige. Den utredningen var klar i slutet av förra året och kom fram till samma slutsats som tidigare utredningar – att nya spår behövs och bör byggas.

Regeringens förhalande med utredning efter utredning ledde till att förslaget till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 som presenterades i höstas valde att exkludera höghastighetsbanor. På grund av regeringens ovilja att satsa på höghastighetsbanor har vi alltså en plan för transportsystemet som inte ens innehåller den färdigutredda Ostlänken.

Fler operatörer som delar på utrymmet på spår som redan är fulla är inte en lösning på de problem som järnvägen har – vilket den tidigare moderatledaren Ulf Adelsohn påpekar i denna diskussion med infrastrukturministern. Däremot är en del av lösningen att Sverige får en finansminister som tycker om tåg och en regering som använder de utredningar som redan gjorts för att fatta beslut.

Debatten mellan Adelsohn och Torstensson hölls i Sveriges radio 2008, men det som sägs är relevant även idag.

Andra bloggar om Ostlänken, regeringen och politik

Timbros idealkommun

2010-01-06T20:55:00.002+01:00

Timbro har gjort en rapport som visar hur mycket pengar kommunerna lägger på sådant som inte är sk "kärnverksamhet". En sådan sak som kommunerna enligt Timbro tydligen ska sluta med är snöröjning. I kväll har jag både kört bil och cyklat i Linköping och inser att kommunen har goda chanser att bli Timbros idealkommun. Inte en plogbil så långt ögat kunde nå och snudd på okörbara vägar och än mer okörbara cykelbanor.

Så är kanske Timbros och den moderatledda kommunmajoritetens ideal. Om linköpingsborna har andra ideal - vilket jag både tror och hoppas - börjar förtidsröstningen i kommunvalet 1 september.

Jämställdheten i bolagsstyrelser

2009-12-28T23:37:00.000+01:00

Rapport har granskat den kvinnliga representationen i de kommunala bolagsstyrelserna och Linköpings kommun framhålls som ett synnerligt dåligt exempel. Det är bra att granskningen görs; om politiken kräver att börsbolagen förbättrar jämställdheten i styrelserna går det inte att vara sämre själva. Dessutom är det sämre för bolagen och därmed också för kommunernas medborgare om kompetenta kvinnor inte bereds plats i styrelserna.

Lite oroad undersökte jag den socialdemokratiska bemanningen i de kommunala bolagen men jag kunde konstatera att 40-procentmålet nås med marginal. Av de socialdemokratiska styrelseledamöterna i Linköping är 45 procent kvinnor. Om även ersättare räknas med ökar andelen till 48 procent.

Tre av de kommunala bolagen – Tekniska Verken, Stångåstaden och LKF – har en särställning genom sin storlek. Även i dessa når socialdemokraterna 40-procentmålet: 44 procent av ledamöterna och 47 procent då ersättarna räknas med.

Särskilt skamligt för Linköping är att ingen (!) bolagsstyrelseordförande är kvinna. Ordförandeposterna besätts av den moderatledda majoriteten. Socialdemokraterna har dock 13 vice ordförandeposter och av dessa är sju kvinnor och sex män. I de tre stora bolagen har socialdemokraterna två manliga och en kvinnlig vice ordförande.

Det finns ingen kvinnlig VD bland de kommunala bolagen i Linköping. Det speglar säkert strukturerna i det övriga näringslivet varifrån de flesta VD-kandidater kommer. Samtidigt faller ett ansvar på politiker från alla partier för att vi inte varit bättre på att skola fram kvinnliga VD-kandidater i de kommunala bolagen. Här finns utrymme för bättring!

Trots att socialdemokraterna för sin del når 40-procentmålet i styrelserna är jämställdheten så dålig i Linköping att kommunen blir ett avskräckande exempel. Ansvaret för detta kan inte annat än falla tungt över den moderatledda kommunmajoriteten.

Kommentarerna från jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) inger inte hopp om en genomgripande förbättring. Åtgärden är att kommunerna ”borde skämmas”. Om det är så den jämställdhetspolitiska verktygslådan ser ut i det tidigare så framåtsträvande folkpartiet är det bekymmersamt.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Nyamko Sabuni och jämställdhet

Gör om och gör rätt

2009-12-15T21:55:00.001+01:00

I samband med dagens landstingsstyrelsemöte uppvaktades vi av landstingsanställda som protesterade mot de beslut styrelsen fattade i september, om införande av tjänstgöring varannan helg, borttagande av kostsamma arbetstidsmodeller och införande av fler semesterperioder.

I september röstade vi socialdemokrater för förslagen. Efter flera år av misskötsel genom en politisk ledning som i stort sett abdikerade i samma ögonblick de tillträdde brådskar det med åtgärder för att komma till rätta med landstingets katastrofala ekonomi. Kopplat till vårt bifallsyrkande krävde vi ytterligare två saker: att konsekvenserna skulle redovisas på nästa möte med LS och att vi vid samma tillfälle skulle få en uppskattning om hur mycket åtgärderna antas spara. Om vi fattar beslut med allvarliga konsekvenser för vår personal är det viktigt att det kan värderas mot lägre kostnader. Självklart kan tyckas, men den moderatledda majoriteten röstade ner vårt förslag eftersom beslutet i första hand inte handlade om att minska kostnader utan om att ”skicka signaler” att ekonomin är dålig.

Min goda vän Syster Jessica på Universitetssjukhusets akutmottagning har tipsat mig om olika utvärderingar och skrivelser som gjorde mig tveksam till om beslutet som fattades av LS var klokt. Svaret på min interpellation på senaste landstingsfullmäktige gjorde mig än mer tveksam. Det moderata landstingsrådet Christian Gustafsson menar i sitt svar att besluten gör landstinget mindre attraktivt och försämrar personalens arbetssituation. På frågan om det sparas några pengar blir svaret att åtgärderna inte gör det. En beräkning vi lyckats ta del av visar till och med att avskaffandet av 3-3-systemet på akutmottagningen kan leda till ökade kostnader.

Landstinget har ett besvärligt läge som kräver stora besparingar. Det hjälps inte om vi fattar dåligt underbyggda beslut där vi inte kan värdera konsekvenserna mot vad som eventuellt sparas!

På dagens landstingsstyrelse yrkade vi socialdemokrater tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet att besluten avskaffande av arbetstidsmodeller och införande av tjänstgöring varannan helg rivs upp. I diskussionen höll den samlade moderatledda majoriteten fast vid att besluten skickar en viktig signal och därför inte ska ändras. Jag håller med om att de skickar en signal – om en desperat och misslyckad politisk ledning – men att de ska ändras eftersom besluten var fel.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om landsting och sjukvård

Vårt (grann)land

2009-12-06T22:30:00.003+01:00

2009 är ett märkesår – det har gått 200 år sedan Finland skildes från Sverige. Idag, 9 december är det Finlands självständighetsdag till minne av självständigheten från Ryssland. Sverige och Finland har trots den geografiska närheten och den långa och sammanflätade historien aldrig varit i krig mot varandra. Jag vet inte hur det kommer sig men det är en lycklig historisk omständighet som gjort våra länder rikare och lyckligare än vad de annars skulle ha varit.

Men inte alldeles för rikt. En av de mest fantastiska sakerna med Finland är dess nationalsång Vårt Land och då särskild den andra versen. Finlandssvenske Johan Ludvig Runeberg diktade:

Vårt land är fattigt, skall så bli
För den, som guld begär.
En främling far oss stolt förbi:
Men detta landet älska vi,
För oss med moar, fjäll och skär
Ett guldland dock det är.

Några andra fantastiska saker med Finland är den vackra arkitekturen och att de har en demokratiskt vald statschef.

Andra bloggar om Finland

Hönan eller ägget - eller vadå?

2009-12-01T23:49:00.000+01:00

På rapport idag presenterades en vetenskaplig studie ur vilken det drogs slutsatser som till synes är alldeles omöjliga att ifrågasätta. Efter lite funderande kändes det dock inte lika självklart – med reservation för att jag inte läst själva studien där resultatet kan ha presenterats på ett annat sätt än vad som gjordes i nyhetssändningen.

Efter att ha studerat 1,2 miljoner mönstrande svenska män och jämfört deras resultat på intelligenstestet med resultatet då deras kondition mätts på en motionscykel drogs slutsatserna
1. Vältränade män är mer intelligenta än sämre tränade
2. Mer idrott i skolan gör barnen intelligentare

Självklara slutsatser, eller?

Som jag förstår studien visar den varken mer eller mindre än den som har ett högt resultat på mönstringens intelligenstest ofta har ett högt resultat på konditionstestet och allt därutöver är spekulationer. Det finns andra möjliga – om än inte lika troliga – förklaringar, exempelvis:
• Sambandet kan vara att intelligensen grundlägger den goda konditionen, inte att det är god kondition som ger intelligens
• Den som är intelligent har en massa tid över till att ägna sig åt träning, den som är mindre intelligent behöver ägna så mycket tid åt att lära sig saker att det inte blir tid över till konditionsträning
• Den som saknar motivation att göra bra ifrån sig på mönstringens intelligenstest saknar också motivation att göra bra ifrån sig på konditionstestet

I just det här fallet får kanske inte forskningsresultatet allvarligare konsekvenser än att trycket på att erbjuda fler idrottstimmar i skolan ökar – vilket jag inte tycker är något problem. I en del andra fall kan liknande oförsiktighet vid tolkning av forskningsresultat få allvarligare konsekvenser. Det kanske får bli temat på någon framtida blogpost!

Säg det i toner

2009-12-01T21:50:00.003+01:00

På senaste landstingsfullmäktige gav sig miljöpartisten Gunnar Gustavsson på att sjunga från fullmäktiges talarstol. Via min bror hittar jag nedanstående klipp på youtube som visar att ekonomer ligger långt före politiker i detta avseende; i det här fallet diskuteras huruvida den ekonomiska återhämtningen blir U- eller V-formad.

Å andra sidan lägger den norska Handelsbankens chefsekonom Knut Anton Mork ribban inför nästa landstingsfullmäktige…

Upp till bevis Gunilla Carlsson

2009-11-18T22:06:00.000+01:00

Efter att biståndsminister Gunilla Carlsson placerats på östgötamoderaternas riksdagslista skrev hon en märklig krönika i Corren där hon tackade för förtroendet. Carlsson vill att Östergötland ska vara ett framgångslän, men i krönikan talar hon bara om vad andra ska göra. Samtidigt sitter Carlsson i Sveriges regering sedan tre år och hade som minister kunnat göra något åt två av de viktigaste frågorna för framgångslänet Östergötland: ostlänken och nya regioner.

Här är regeringens resultat magert och Carlsson nämner ingen av dessa viktiga frågor med ett ord i sin krönika. Anna Larsson och jag skriver en replik i Corren.

Andra bloggar om Östergötland, Gunilla Carlsson och politik

Familjevärden

2009-11-16T23:08:00.004+01:00

Via en arbetskamrat uppmärksammans jag på en artikel i Svenska Dagbladet. Den handlar om Danderyd som till skillnad från en annan moderatledd kommun faktiskt tar emot ensamkommande flyktingbarn. Barnen placeras dock i familjehem - och inget av dessa ligger i Danderyd.

En flyktingsekreterare i Danderyd förklarar varför det inte finns några familjehem i Danderyd:
-Det krävs att familjen har tid till läxläsning och skolbesök för att det ska fungera bra. De som bor i Danderyd har oftast inte den tiden.

Tänk bilder

2009-11-03T23:36:00.002+01:00

Idag – tisdag – är det valdag i USA. Inte en valdag i dignitet med förra årets presidentval eller nästa års kongressval, men ändå en valdag.

Ett av valen är ett fyllnadsval till det amerikanska representanthuset i valkretsen NY-23 (där jag förövrigt var på en road trip för några år sedan). Valrörelsen har varit den kanske mest osannolika valrörelsen i USA under de senaste åren men jag har inte tid att berätta om alla vändningar som tagits. Istället nöjer jag mig med en lärdom inför den svenska valrörelsen 2010: tänk bilder!

Den republikanska kandidaten Dede Scozzafava mötte inte bara en demokratisk motståndare utan utmanades även från höger av det konservativa partiets Doug Hoffman (om du förvånas över att det kan finnas något mer konservativt än det republikanska partiet så stödde flera framstående republikaner – Sarah Palin till exempel – det konservativa partiets kandidat framför republikanen).

I ett försök att utmana Hoffman på debatt bestämmer sig Scozzafava att ha ett torgmöte utanför Hoffmans kampanjkontor. Tanken var bra, men när valarbetare för Hoffman strömmade ut ur kontoret och ställde sig bakom Scozzafava så blev det en annan bild av budskapet…

Se bilden här!

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA

Grattis LFC

2009-11-03T00:06:00.001+01:00

I lördags såg jag Linköping FC utklassa Umeå och i söndags blev det klart att de vunnit årets allsvenska i fotboll. Det är roligt och det är välförtjänt.

LFC – eller Kenty som de hette då – var tidigare ett lag som åkte jojo upp och ner i allsvenskan. Den stora förändringen inträffade när laget inledde sitt samarbete med LHC och ett målmedvetet och metodiskt arbete påbörjades för att bygga ett europeiskt topplag.

Nya spelare rekryterades varje säsong; först för att fylla luckor i förstauppställningen och sedan för att konkurrenskraftiga alternativ på alla platser. Genom samarbetet med Linköping Kenty DFF kunde unga lovande talanger rekryteras och utvecklas. Förra säsongen var LFC det allsvenska lag med flest stjärnor och till den här säsongen kan laget nästan sägas vara komplett.

Målmedvetet och metodiskt är också en beskrivning på LFC:s spel den här säsongen. Trots alla de stjärnor som spelade i laget förra året var det svårt att förstå lagets spelidé. Det var som om tränaren inte trodde att de spelarna han hade till sitt förfogande skulle klara av att föra en match. Det ändrades till detta år när Magnus Wikman blev tränare och han var det som behövdes för att laget skulle förvandlas från ett topplag till ett guldlag.

Under årets första matcher var det trevande; osäkra passningar i backlinjen som till resulterade i baklängesmål. Ju längre säsongen pågick, desto bättre lärde sig spelarna spelet och desto mer uppträdde de individuella stjärnorna som ett sammansvetsat lag. Bollen hölls inom laget och om det inte gick att passa framåt till någon lagkamrat passades den åt sidan eller bakåt. Allt som oftast öppnades sedan den offensiva möjligheten de letade efter.

Nu har klubbens målmedvetna satsning och lagets metodiska spel belönats med en fantastiskt framgångsrik säsong. Vinst i supercupen, seger i svenska cupen och guld i allsvenskan. Och det är inte över ännu; på onsdag är det kvartsfinal i Champions league mot världens kanske bästa klubblag, tyska Düisburg och nästa onsdag är det returmöte, på ”hemmaplan” på Nya Parken i Norrköping. Kan det vara mer passande än att Östergötlands bästa fotbollslag får visa upp sig i hela länet?!

Obamas fredspris

2009-10-09T23:34:00.001+02:00

Precis som väldigt många andra blev jag förvånad när jag hörde att den norska Nobelkommittén förärat USA:s president Barack Obama med årets fredspris.

President Obama har påbörjat arbetet med att återupprätta de amerikanska idealen - i dess positiva bemärkelser - efter åtta förödande år under President Bush. I en värld som möter en rad allvarliga problem, från kärnvapenhot och terrorism till miljöförstöring och fattigdom, måste den enda återstående supermakten vara beredd att ta ett ledaransvar tillsammans med alla andra länder i vår gemensamma värld. Det är vad Obama har gjort och det är därför priset är värdigt, även om en mer räddhågsen nobelkommitté hade kunnat väntat på historiens facit 20 år efter hans presidentperiod slut. Nu valde den norska nobelkommittén under Thorbjörn Jaglands ledning den modigare och i mitt tycke riktiga vägen: att ge priset för de ambitioner som visats, den förändring som påbörjats och som stöd och förpliktelse inför den fortsättning som måste komma.

Barack Obama blev min president när jag stod och lyssnade på hans tal inför 200 000 åhörare i Berlin förra sommaren. I det talet – A World that Stands as One – utvecklade han de tankar som ett drygt år senare fört honom till nobelpristagarnas exklusiva skara.

Som president har Obama fortsatt den inslagna vägen. Ett tydligt brott med den tidigare presidentens konfrontatoriska filosofi och farliga världsbild visades i det både modigt principfasta och klokt resonerande tal till den muslimska världen som President Obama höll i Kairo.

Moderaterna ställer sig sida vid sida med sina republikanska partikamrater, som längtansfullt drömmer sig tillbaka till Bush-doktrinens dager. Moderaternas gruppledare Lars Lindblad säger sig i första hand vara kritiska till de bristande amerikanska utfästelserna inför klimatsamtalen i Köpenhamn. Det är inte Vita huset som bromsar utan moderaternas republikanska kompisar i kongressen, men ännu så länge har jag inte hört ett ont ord om dem från moderaterna, vilket inte är så konstigt eftersom Fredrik Reinfeldt kampanjade för dem och George Bush för bara några år sedan.

Republikanerna å sin sida sällar sig till Talibanerna och Hamasi sin kritik av nobelkommitténs val.

Den bästa repliken mot de sura uppstötningarna från moderater, republikaner och talibaner kommer från den norska Nobelkommittén själv. I dess prisnominering svarar de – i förväg – på de kritiker som menar att Obama enbart visat goda ambitioner utan att ha uträttat något med att han redan återupprättat den internationella diplomatin. Med tanke på läget i världen de senaste åren borde det resultatet i sig vara tillräckligt för ett fredspris.

”The Nobel Peace Prize for 2009
The Norwegian Nobel Committee has decided that the Nobel Peace Prize for 2009 is to be awarded to President Barack Obama for his extraordinary efforts to strengthen international diplomacy and cooperation between peoples. The Committee has attached special importance to Obama's vision of and work for a world without nuclear weapons.
Obama has as President created a new climate in international politics. Multilateral diplomacy has regained a central position, with emphasis on the role that the United Nations and other international institutions can play. Dialogue and negotiations are preferred as instruments for resolving even the most difficult international conflicts. The vision of a world free from nuclear arms has powerfully stimulated disarmament and arms control negotiations. Thanks to Obama's initiative, the USA is now playing a more constructive role in meeting the great climatic challenges the world is confronting. Democracy and human rights are to be strengthened.
Only very rarely has a person to the same extent as Obama captured the world's attention and given its people hope for a better future. His diplomacy is founded in the concept that those who are to lead the world must do so on the basis of values and attitudes that are shared by the majority of the world's population.
For 108 years, the Norwegian Nobel Committee has sought to stimulate precisely that international policy and those attitudes for which Obama is now the world's leading spokesman. The Committee endorses Obama's appeal that "Now is the time for all of us to take our share of responsibility for a global response to global challenges."
Oslo, October 9, 2009”

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Barack Obama och Nobelpriset

Östgötabuffé

2009-10-01T20:36:00.002+02:00

Morgan Eklunds statusuppdateringar på Facebook upplyser mig om två saker. Dels att Östsam firat sin 10-årsdag och dels att det bjöds på en liten buffé med östgötsk mat vid tillställningen. Jag skulle ha kunnat skriva en seriös bloggpost om det politiska misslyckandet i att ett provisorium som Östsam snart lever vidare som tonåring, trots Ansvarskommitténs grundliga arbete.

Istället – och det tyder kanske på dåligt omdöme i dessa tider då det uppmärksammas att vissa politiker lättvindigt låter sig lockas av bjudningar – kan jag inte låta bli att publicera en liten betraktelse jag skrev då Östsams födelse firades för 10 år sedan.

Det var inte speciellt många SSU:are som bevittnade fredagens historiska ögonblick, då Östsam föddes. Det är två saker som blev behållningen av dagen. För det första den borgerliga splittringen som ledde till att Anders Senestad (m) inte valdes till vice ordförande, för det andra den Östgötabuffé som serverades.

Buffén visade sig i och för sig vara en snålt tilltagen tallrik som inte riktigt tillfredsställde en studentmage. Det som fanns på tallriken gav dock intressanta inblickar i Östergötlands olika delar och tjänar som en ovärderlig hjälp för oss som funderar på var vi ska bo då vi blivit stora.

Boxholm serverade syrade grönsaker från ett företag med det passande namnet Tistelvind. Sura morötter lär inte göra någon människa glad…

Finspångs specialitet sägs vara färska örter. Den torkade, halvgamla brännässla vi serverades tyder snarast på att det är fattigt uppe i skogarna.

Kinda går däremot stärkt ur jämförelsen med övriga östgötakommuner. Det bjöds på paté med lingonsås och problemet var mest att den tog slut alldeles för fort.

Linköping var – måste jag skamset erkänna – en besvikelse. Miniförpackningar av Plopp och Kexchoklad är inte vad jag förväntar mig från denna socialistiska högborg. Tänk istället vad man skulle kunna ha gjort: alla McDonalds hamburgare görs ju här!

Mjölby stod för tallrikens potatissallad. Bland tallrikens alla mer eller mindre märkliga rätter vad det skönt att någon stod för basnäringen. Det är ju också det Mjölby gör.

Motala lyckades också positionerna sig på ett utmärkt sätt. Vad passar bättre än att denna kommun står för drycken till festen?

Norrköping bjöd på rökt kalkon. Det förvånade en av deltagarna som sa att kalkon inte är någon man förknippar med Norrköping. ”Jo” svarade någon annan omedelbart…

Söderköping stod för tallrikens utmaning genom att servera rundrökt ål. Eftersom vi bara fick en gaffel att äta med var det svårt att få i sig någon, men då en nämndordförande från Linköping visade vägen genom att ta den med händerna blev det lättare.

Martin Tollén, från kommunen med choklad

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Östergötland

Senator Ted Kennedy

2009-08-26T23:33:00.002+02:00

Sent igår amerikansk tid avled Edward Kennedy – ett demokratiskt lejon i den amerikanska senaten och patriarken i Kennedyklanen. Just nu skrivs oräkneliga dödsrunor i media i både USA och i resten av världen. Den allra mest träffande beskrivningen av Ted, där han jämförs med sina äldre bröder John F Kennedy och Robert Kennedy, läste jag i Washington Post förra året efter det att Kennedy diagnostiserats med en hjärntumör:

"JFK brought charm and wit to government," said Ronald Steel, a historian and author of a book on Robert Kennedy, "and Bobby is remembered for what might have been, but Ted should be thought of as someone who showed how government could be made to serve the people."

His two brothers made the family's reputation, but it was Ted Kennedy, blessed with a decades-longer life, who worked with the nuts and bolts of government and politics to make things happen.

För så är det nog. Ted Kennedy dedikerade sitt liv i allmänhetens tjänst med nästan ett halvt sekel som senator. Under dessa femtio år finns det knappast en endaste amerikansk välfärdsreform som inte Kennedy varit inblandad i att skapa.

Han levde sitt liv för att hjälpa andra människor.

Det är väl just därför vi ska leva våra liv?

Kennedy lyckades förena rollerna som en ideologisk banerförare och en komprimissinriktad resultatpolitiker. Han skrev både oräkneliga rader med saklig lagtext och odödliga retoriska mästerverk som begravningstalet för hans bror Bobby 1968, hans ”The dream shall never die” vid demokraternas partikonvent 1980 och det flammande försvaret för yttrandefrihet i ”Truth & Tolerance in America” 1984.

Madonna

2009-08-09T13:56:00.002+02:00

Jag har aldrig lyssnat mer än genomsnittligt på Madonnas musik. Ändå kan jag aldrig med bästa vilja i världen kunna påstå att hennes musik på något sätt är dålig och jag har alltid uppfattat henne som extremt professionell. Därför var jag – tillsammans med mina syskon och min systers fästman – och lyssnade på Madonnas show på Ullevi i Göteborg i lördags kväll.

Jag tror inte Madonna gjorde någon besviken. Visst, samma professionalism och minutiösa förberedelse som gör att minsta lilla ansiktsrynkning är inrepeterad och förberedd i detalj gör att showen helt saknar spontanitet – förutom Madonnas lilla improvisation när hon råkar spela fel ackord på gitarren i You Must Love Me. En recensent är missnöjd med att La Isla Bonita framförs i ett balkaninspirerat folkmusiksjok i showen. Samma recensent menar att föreställningen mer är som 20 fristående musikvideos än en livekonsert.

Men, men. Madonna är aldrig någonsin dålig. Det är klart att en artist som varit en världsartist i mer än ett kvartssekel måste få förnya sina gamla hits. Scenen kan ha varit den mest fascinerande tekniska konstruktionen jag någonsin sett (och då är jag ändå med och utvecklar världsunika flygplan på jobbet). Nummerbytena är friktionsfria och Madonna har uppenbarligen ställt samma höga krav på alla i ensemblen som på sig själv. Den 50-åriga Madonna är mer vältränad än vad jag någonsin har varit och någonsin kommer att vara. Och så är hennes låtar faktiskt ganska bra också.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Madonna och kultur

The Battle for America

2009-08-03T23:15:00.001+02:00

Med anledning av att en bok – The Battle for America 2008: The Story of an Extraordinary Election – om det amerikanska presidentvalet 2008 ges ut i dagarna har Washington Post en serie mycket välskrivna artiklar om den långa valrörelsen. En artikel handlar om Barack Obamas väg till seger i demokraternas primärval. Mycket är läsvärt, men ett särskilt tänkvärt avsnitt är när Obama resonerar kring hur hans budskap när han tillkännagav sin kandidatur i februari 2007 i stort sett var likadant som budskapet i november 2008, samtidigt som sättet att uttrycka det på utvecklades under kampanjens gång. Något att tänka på inför det svenska valet 2010, särskilt för ett parti som har en tradition att spara nyheterna till presentationen av valmanifestet fyra veckor före valdagen. Då kan det vara svårt för valarbetarna – för att inte tala om väljarna – att hänga med i svängarna.

En annan artikel handlar om hur McCain-kampanjens innersta cirkel fastnar för Sarah Palin som vicepresidentkandidat. Precis som i alla andra amerikanska kampanjer gjordes en ordentlig bakgrundskontroll. En legal bakgrundskontroll vill säga, där den kandidatens fick svara på frågor om skatteskulder, klammeri med rättvisan, utomäktenskapliga förbindelser och liknande för att försäkra att inga skandaler skulle komma att dyka upp. I artikeln förklaras varför valet av Palin det faktiskt var ett riktigt val, taktiskt sett. Men republikanerna glömde en liten detalj i sin bakgrundskontroll: det handlar om politik och regeringsduglighet också och om kandidaten är svag där så räcker det inte med att vara rätt person. Ja, det är till och med så illa att då är det inte rätt person.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Obama, McCain, Palin och presidentvalet

En natt på akuten

2009-08-01T00:29:00.000+02:00

Halva natten till fredag tillbringade jag på akuten på Universitetssjukhuset i Linköping. Ja, inte så att jag mådde dåligt på något sätt – jag kände mig snarare frisk som en nötkärna. Genom att gå bredvid syster Jessica fick jag en inblick i hur en del av landstingets verksamhet fungerar.

Som alltid när jag gör den här sortens besök slås jag av vilken hög kompetens landstingets personal har, hur de kan ge en bra vård och bemöta patienterna respektfullt även under pressade situationer och hur de klarar av att fatta svåra beslut under stressiga omständigheter.

Samtidigt tror jag att akutsjukvården på sätt och vis är en ”enkel” disciplin. Missförstå mig inte, patienterna är många gånger väldigt illa däran och behöver – och får – en vård i världsklass. Men patienter tas emot och kan behandlas eller slussas vidare. Ofta går det att konstatera vad som är problemet och bota eller lindra. Trots alla rapporter om dålig tillgänglighet fungerar akutsjukvården allra oftast mycket bra.

När jag pratar med patienter och anhöriga pekar de många gånger på annat där vården behöver bli bättre. Det handlar om att man vill bli sedd som en människa och inte bara som en diagnos. Olika aktörer måste bli bättre på att samverka kring patientens behov utan att patienten själv eller anhöriga fungerar som vårdkoordinatorer. Kroniskt sjuka behöver få en bättre kontinuitet. Förebyggande insatser måste bli mer vanligt förekommande.

En del av dem jag mötte på akuten i torsdagsnatt var där just för att vården och andra samhällsaktörer misslyckats på något sätt. Visst är det tryggt att en kompetent och välfungerande akutmottagning finns då, men det är en stor politisk utmaning att se till att de inte ska behöva komma dit överhuvudtaget. Jag behöver nog återkomma mer till det här…

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Östergötland, landsting och sjukvård

"Beerastroika" eller "Yes, Three Cans"

2009-07-31T20:27:00.003+02:00

Den senaste veckan har den amerikanska politiska diskussionen präglats av den så kallade Gates-gate, där den kända aftro-amerikanska professorn Henry Louis Gates Jr greps i sitt eget hem av en vit polis som misstänkte honom för att vara inbrottstjuv.

I ett försök att gjuta olja på vågorna i den infekterade debatt som följt om amerikanska rasrelationer bjöd president Obama igår in huvudpersonerna – Gates och polisen James Crowley – på en öl i Vita huset. Det har fått debatten att fokusera på mer angelägna frågor: vad säger valet av öl om de inblandade och vilken öl borde de egentligen druckit?

Washingtons bartender bidrar med kritiska analyser av ölen som valts

Lirarna bakom Mouthpiece theatre (som förutom att de sitter i rökrockar med pipor i korta web-tv-klipp är briljanta politiska kommentatorer på Washington Post) är också kritiska till valen och presenterar förslag till fortsatta ölpartyn.

UPPDATERAD: Avsnittet från Mouthpiece theatre har tagits bort från webben av Washington Post eftersom ett av skämten i den ansetts opassande. Howard Kurtz rapporterar

Andra bloggar om USA, öl och Obama

Stålmannen II

2009-07-29T13:37:00.002+02:00

George Stålmannen Hincapi har återigen visat att tävlingscyklister nog är gjorda av ett annat material än manliga fotbollspelare.

Efter att Tour de France avslutades i söndags lät Hincapi röntga sitt nyckelben och det visades att han cyklat de sista fyra etapperna med ett brutet nyckelben. Om jag förstår det rätt hade han erbjudits en röntgning tidigare men tackat nej. Han var nämligen rädd för att han inte skulle få fortsätta om det visades att nyckelbenet var brutet.

Några som nästan är lika tuffa som cyklisterna är fotbollspelarna i LFC. Den närmsta veckan spelar de kval till Champions League och Linköpings kommun bjuder på inträdet. Passa på att se Champions League-fotboll i Linköping, gratis!

Metallica

2009-07-19T23:56:00.003+02:00

En beskäftig folkpartist föreslog för några år sedan ett kulturell kanon som i sann oliberal anda skulle vara obligatorisk för alla skolbarn att tröska sig igenom. Jag tror inte en metallicakonsert ingick i förslaget, men är det någonting som bör ingå i en gemensam kulturell referensram är det en sådan.

Jag fick chansen inatt då Metallica kom till Sonisphere-festivalen i Hultsfreds folkets park. Det var en imponerande samling hårdrocksband som var där, men eftersom jag anser att hårdrock ska konsumeras i måttliga mängder var jag inte där och lyssnade hela dagen. Jag kom dit samtidigt som The Hives började spela, lyssnade sedan på The Cult som jag aldrig tidigare lyssnat på men som var ett energiskt liveband. Primal Scream hörde jag bara på håll eftersom jag positionerat mig vid scenen där Metallica skulle spela och slutligen - precis vid midnatt - hördes de första ackorden i Metallicas öppningslåt Battery.

Hela Metallicas uppenbarelse spelar på aggressivitet; tempot är högt, publiktrycket är emellanåt skrämmande, volymen är så hög att det känns i hela kroppen (tack för de utmärkta hörselskydden jag fick låna av min far!). Sångaren och frontmannen James Hetfield – med tatuerad kropp, fårat ansikte och elaka grimaser – gör sitt bästa för att se ut som ett elakt troll som krupit in direkt från den småländska urskogen.

Samtidigt, mellan grimaserandet ler han. Och hela tiden ler hans ögon och rösten avslöjar när han talar till publiken mellan låtarna hur oerhört mycket han trivs med att stå på scenen i Hultsfreds folkets park.

James Hetfields trivsamma samtal med publiken, följt av den aggressiva musiken i Of wolf and man

Dessutom, när svenska akademin tycker det är dags att förära en poet nobelpriset i litteratur är det väl bara Tomas Tranströmer som skulle kunna konkurrera ut James Hetfields diktning som textförfattare?

Själv är jag mest inlyssnad på två av Metallicas skivor, …and justice for all och Black Album och det kanske är därför jag tyckte att låtarna från de skivorna var kvällens höjdpunkter: James Hetfield a capellasång i inledningen av Sad but true där publiken tog över sjungandet när Hetfield tystnade, den stämfyllda Nothing else matters som följdes av den tunga Enter sandman och naturligtvis anti-krigslåten One – är det världens bästa låt någonsin? Men inte heller låtarna från de andra skivorna – från öppningslåten Battery till avslutande Seek and destroy – är dåliga när det handlar om Metallica live, fast allra bäst var det att se och lyssna på den lyckliga James Hetfield.

Jag upptäckte också – och nu blir det produktplacering – att Metallica säljer liveinspelningar från alla sina konserter. Spelningen i Hultsfreds folkets park 19 juli 2009 kan du beställa på www.livemetallica.com

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Metallica, Hultsfred och kultur

De sämst ledda delstaterna

2009-07-14T23:51:00.004+02:00

Med tanke på föregående artikel kan jag också tipsa om en rankinglista på NationalJournal.com över de sämst ledda amerikanska delstaterna, eller snarare de delstaterna med störst ledarskapsproblem. Alaska hamnar på fjärde plats före Californien och South Carolina men efter Illinois, Nevada och New York. Vissa av de staterna förtjänar egna blogginlägg. Vi får se om jag återkommer till det under sommaren.

Stay tuned, som de skulle sagt där borta!

Welcome to my nightmare

2009-07-14T23:41:00.002+02:00

På SVT visas Hitchcock, men det som kommer att ge mig mardrömmar inatt är den debattartikel som den avgående alaskaguvernören Sarah Palin skriver i dagens Washington Post. Artikeln handlar om energi, ekonomi och miljö, men speciellt mycket om miljö blir det inte. Snarare tvärt om.

Visst, det finns delar av det Palin skriver som låter vettigt:
"There is no denying that as the world becomes more industrialized, we need to reform our energy policy"

Onekligen insiktsfullt, det får jag ge henne, men hon fortsätter:
"But the answer doesn't lie in making energy scarcer and more expensive!"

Jag trodde marknadsekonomin fungerade så att om någonting blir dyrare så minskar efterfrågan och alternativa lösningar utvecklas.

"Those who understand the issue know we can meet our energy needs and environmental challenges without destroying America's economy."

Vilket alexanderhugg! Tyvärr presenterar inte Palin själv minsta antydan till lösning i den 697 ord långa debattartikeln, om inte det är så illa att hon menar följande:

"Of course, Alaska is not the sole source of American energy. Many states have abundant coal, whose technology is continuously making it into a cleaner energy source. Westerners literally sit on mountains of oil and gas, and every state can consider the possibility of nuclear energy."

Hualigen! Förhoppningsvis ligger Linköping tillräckligt högt over havsytan för att jag själv ska kunna hålla mina fötter torra om vattennivån stiger. Men jag är mer orolig för min goda vän från Florida som jag tillbringade eftermiddagen med. Hennes val var hon ska bo i framtiden kan få en enkel lösning då Florida förvandlas till havsbotten.

Sarah Palins artikeln ger också en intressant inblick i den republikanska retoriken. Eftersom utsläppsrätter begränsar möjligheten för ett företag att släppa ut obegränsade mängder med koldioxid kommer troligtvis elpriserna att stiga (och det är väl lite av poängen? Begränsning av tillgången, alternativt högre produktionskostnader medför högre pris på energi producerad med befintliga metoder vilket i sin tur medför snabbare utveckling av mer miljövändliga alternativ). Denna självklara marknadsmekanism kallar republikanerna för ”skattehöjning för de fattigaste” och beskyller Obama för att bryta mot sitt löfte från valkampanjen att inte höja skatterna för de fattigaste amerikanerna (att sedan Palin i valrörelsen påstod att Obama skulle höja skatterna för alla amerikaner är en helt annan sak…)

För att förekomma eventuella påhopp om osakliga beskyllningar mot Sarah Palin måste jag påpeka att jag inte är någon expert på president Obamas energipolitik. Det är möjligt att hans förslag innehåller skattehöjningar – ja, jag hoppas till och med det gör det eftersom jag tror det är nödvändigt. Det Palin vänder sig mot är hans "cap-and-trade energy plan" vilket jag tolkar som handel med utsläppsrätter, och som Palin i artikeln slugt omformulerar till "cap-and-tax plan".

Slutligen, vi har en moderatledd regering som talar sig varm för miljön. Det hindrade inte Fredrik Reinfeldt från att kampanja för Palins partikamrat George Bush år 2000 och det hindrade inte företrädare för flera av de borgerliga partierna från att aktivt arbete för att Sarah Palin skulle bli amerikansk vicepresident förra året.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om miljö och Sarah Palin

Flygplatssamarbete

2009-07-12T13:15:00.003+02:00

Under sommaren har det varit en del bråkiga stridigheter – främst mellan moderaterna i Norrköping och i Linköping – om länets flygplatser. Eftersom jag är anställd av det privata och börsnoterade företag som bland annat äger och driver den ena flygplatsen tänker jag inte ge mig in i den politiska debatten i den här frågan.

Däremot tycker jag det är tråkigt när ledande politiker försöker få interna poänger i dessa nomineringstider genom att undergräva regionsamarbetet och genom att misstänkliggöra sina grannar.

Just därför blev jag glad när jag surfade runt på några av länets politiska bloggar och lästa vad Inge Jacobsson i Finspång skrev. Det är möjligt – till och med troligt, moderat som han är – att Inge och jag ofta tycker olika. Hans slutsats kan dock även jag skriva under på: ”framtidens vinnande koncept är mera samarbete inom vår region”

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Östergötland och moderaterna

Vart tog vänsterns väljare vägen?

2009-07-10T22:19:00.000+02:00

I förrgår undrade jag vart junilistans väljare i Linköping tog vägen i europaparlamentsvalet.

Här funderar jag lite på det andra partiet som förlorade många väljare i Linköping: vänsterpartiet.

I detta val erbjöd vänsterpartiet ett unikt alternativ. När miljöpartiet tonat ner sitt EU-motstånd och mer fokuserade på vad de ville uträtta i parlamentet var vänstern ensam med att erbjuda ett tydligt EU-motstånd. Missnöjda miljöpartister borde strömmat över till vänsterpartiet men istället blev det tvärt om; vänsterpartiet minskade med 2100 röster och miljöpartiet ökade med 4800. De EU-kritiska väljarna som i tidigare val röstat på EU-negativa partier verkar i detta val tyckt att det är viktigare att rösta på ett parti som tydligt deklarerat vad de vill göra i Europaparlamentet. Miljöpartiet verkar ha följt med i den utvecklingen, vänsterpartiet gjorde det inte.

Det är möjligt att socialdemokraterna – som ökade med 2150 röster i Linköping – kan ha vunnit väljare som tidigare röstade på vänsterpartiet. När resultaten studeras på valdistriktsnivå kan jag dock inte hitta något samband mellan förändringarna för vänsterpartiet och socialdemokraterna.

Vänsterpartiet kan även ha förlorat väljare till Feministiskt initiativ. De ställde inte upp i europaparlamentsvalet 2004 men fick i år över 700 röster i Linköping. En hel del av deras väljare kan varit sådana som röstat på Gudrun Schyman när hon ledde vänsterpartiet och de fortsatte rösta på Schyman i detta val. När jag jämför vänsterpartiet resultat på valdistriktsnivå är det sambandet med Feministiskt initiativs utveckling som är tydligast; där Fi går fram mest tappar också vänsterpartiet flest röster (om jag nu fick ordning på min statistik så är r-kvadrat 30 procent)

När det gäller vänsterpartiets tillbakagång går det inte att undvika Jonas Sjöstedt (jo förresten, det går det. Många som försökt förklara vänsterpartiets tillbakagång har helt missat den faktorn, men det säger väl mer om att de kommentatorerna gjort ett dåligt jobb…) Sjöstedt lockade många väljare i förra europaparlamentsvalet och deras nuvarande toppkandidat lyckades inte på långt när inge samma förtroende.

Andra bloggar om valanalys, vänsterpartiet och europaparlamentsvalet

Vart tog junilistans väljare vägen?

2009-07-07T22:14:00.006+02:00

UPPDATERAD
Mina försök till förklaringar får inget stöd när jag studerar junilistans, moderaternas, centerns, och sverigedemokraternas förändring i respektive valdistrikt, i alla fall inte om du kan så mycket statistik att du tycker att r-kvadrat borde förklara förändringarna. Vad har ni som läser för teorier?
SLUT PÅ UPPDATERING

Det har gått precis en månad sedan valet till Europaparlamentet. Jag har varit lite upptagen med annat än att skriva långa blogginlägg under den månaden, men nu ska jag under de kommande dagarna försöka fundera lite över valresultatet i Linköping. Några frågor ska jag försöka besvara, men några frågor som jag funderat på har jag inte kommit på något bra svar på.

Den första frågan är vart junilistans väljare tog vägen.

2004 hade junilistan i Linköping en tydlig borgerlig profil. De företrädare som syntes i Linköping befann sig på moderaternas nyliberala högerkant. Junilistan tog också nästan alla sina väljare från de borgerliga partierna, främst från moderaterna vars valresultat var katastrofalt.

Junilistans moderata väljare 2004 hade nog svårt att rösta på junilistan 2009 och de borde återvänt till moderaterna. Men junilistan tappade 4800 röster i Linköping och moderaterna gick bara fram med 2800. Vart tog resten vägen?

Jag tror inte de gick till folkpartiet. Folkpartiets huvudbudskap var att de gillade EU och det är knappast ett budskap som lockar borgerliga EU-skeptiker från junilistan. Inte heller tror jag de gick till kristdemokraterna. Kd:s konservativa budskap skulle i och för sig kunnat tilltala delar av junilistans väljarkår, men Kd vann inga nya väljare i Linköping, de förlorade röster.

Återstår alltså centern som gick fram med ungefär 1000 röster. De kan ha vunnit de flesta nya väljare från junilistan, men det återstår ändå att förklara vart de sista 900 väljarna junilistan förlorade tog vägen.

Miljöpartiet? Nej, jag tror inte mp tappade mer än marginellt till junilistan 2004. Miljöpartiet 2009 ser också mer konstruktivt på EU-medlemskapet än vad miljöpartiet gjorde 2004.

Nej, jag tror att junilistan tappade sina sista väljare till sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna har delvis ersatt junilistan på den konservativa högerkanten och det verkar vara där som sverigedemokraterna vann sina nya väljare i Linköping.

Eftersom jag inte sett någon ordentlig vallokalundersökning – särskilt inte på kommunnivå – har jag tvingats göra en hel del antaganden. Har du någon rimligare förklaring till vart junilistans väljare tog vägen?

Den stora insikten är ändå hur dåligt moderaternas valresultat i Linköping var. Trots att de vann fler väljare än 2004 är resultatet betydligt sämre än vad de borde ha nått med tanke på utgångsläget, där moderaterna gick framåt nationellt och där de borde vunnit fler från junilistan lokalt.

Andra bloggar om valanalys och europaparlamentsvalet

Rättigheterna till Pirate Bay

2009-07-04T22:07:00.001+02:00

Rättigheterna till the Pirate Bay säljs för 60 miljoner kronor. Är det inte lite humoristiskt? Byggde inte hela affärsidén på förnekandet av imateriella rättigheter???

Moderata nyspråket fortsätter

2009-06-30T07:34:00.002+02:00

Igår föreslog de röd-gröna samarbetspartierna förändringar av fastighetsbeskattningen. Inkomsterna används bland annat till att ta bort den extra skatt på flyttande som den moderatledda regeringen inför, en skatt som drabbar alla som säljer med vinst och som använder inkomsten för att köpa ett nytt boende. För de allra högst värderade villorna återinförs fastighetsskatten. Detta kallas av den moderata finansministern Anders Borg för "skattelättnader för bostadsmiljonärer". Det moderata nyspråket fortsätter.

En lärorik dag om meningen med politik

2009-06-01T23:31:00.004+02:00

Ytterligare en dags valarbete och ytterligare en kväll då vi socialdemokrater knackat dörr i områden med lågt valdeltagande för att uppmana människor att rösta. Precis som alla tidigare dagar var det nyttigt och givande. Jag gick tillsammans med Eva Lindh och vi värvade en medlem i en av de första lägenheterna vi besökte. Vi fortsatte med att informera några människor om att det går att förtidsrösta, upplyste någon om att det går att rösta på valdagen även om man inte har kvar röstkortet och fick nog några människor som annars inte skulle ha röstat att bestämma sig för att göra det.

Men det var ändå inte det viktigaste. Jag tycker det viktigaste var det som de skäggetorpsborna jag träffade ikväll lärde oss.

Eva hade ett långt samtal med en ung arbetslös mamma som jag fick förmånen att lyssna på. "Jag vill att mina barn ska kunna åka på semester och inte bara vara hemma" berättade hon. "Jag vill också kunna bidra till samhället men jag får inte chansen"

"Det har bara blivit sämre - det var bättre för några år sedan när Göran Persson var statsminister" sa en man jag talade med. "Det var dåligt när Bildt var statsminister också, men inte lika illa som nu"

Det är när jag möter människor som livet inte varit vänligt mot som jag påminns om varför jag ägnar så mycket tid åt politik. När ändlösa timmar i den offentliga debatten ägnas åt att diskutera vilken partiledare som drar upp eller sänker sitt parti behövs mötet med de människorna i Skäggetorp och i andra bostadsområden i Linköping för att få kraften att arbete för ett mer solidariskt samhälle.

Flera av dem jag mötte i Skäggetorp hade inte röstat i senaste valet men det skulle de göra nu. Vi socialdemokrater insåg när vi besökte Skäggetorp i slutet av förra mandatperioden att vi inte hade lyckats tillräckligt.

När arbetslösheten fortsatte sjunka i Sverige efter att borgarna vunnit valet steg arbetslösheten i Skäggetorp.

När arbetslösheten i Sverige stiger fortsätter missären att öka i Skäggetorp.

"Moderaterna skiter i oss som bor här" berättade en man för mig ikväll.

Vi socialdemokrater har lagt mycket tid den här valrörelsen och de senaste åren på att möta skäggetorpsborna.

Moderaterna har också valt att knacka dörr i valrörelsen, men de har valt att göra det bland mångmiljonvillorna i Vidingsjö.

"Men de skiter i oss" sa mannen jag mötte i Skäggetorp.

Dörrknackning i Berga

2009-05-25T22:19:00.000+02:00

Tack till alla er som hjälpte till att göra fredagens dörrknackning i Berga till en så stor framgång. Det här var en av de bästa kampanjdagarna jag någonsin varit med om i Linköping. Tack också till er som hjälpt till tidigare under veckan med att knacka dörr och dela ut flygblad i Berga. Vi har knackat oss igenom hela Pionjärgatan, hela Luftvärnsgatan och höghusen på Prästbolsgatan. Jag var förbi Berga kyrka under dagen och ert arbete fick människor att komma iväg till förtidsröstningen, ni hjälpte människor som inte fått röstkort och fixade budröstning åt några som hade svårt att ta sig till förtidsröstningen.

Dessutom frågade ni några sympatisörer ni stötte på om de ville bli medlemmar - det ville de. Och inte bara det; de är beredda att använda sina nätverk för att vi ska nå ännu fler väljare. De har erbjudit sig att dela ut flygblad i hela Berga. De vill vara med och hjälpa oss vinna det här valet.

Ni har gjort en jättefin insats, med ett särskilt hedersomnämnande till Per, Ulf och Leif som var med från klockan 11 ända till vi slutade vid halv sex.

En sista sak. När jag jobbade i Ed Perlmutters vinnande kongressvalskampanj i Colorado 2006 hängde en affisch på insidan av dörren till hans kampanjkontor:
”Before you go – volunteer again”

Artikeln är dubbelpostad på Kampanjbloggen

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om politik och europaparlamentsvalet

Jag vill ha politisk tv-reklam

2009-04-21T17:11:00.001+02:00

I flera medier läser jag att några av de borgerliga partierna ska sända tv-reklam inför valet till europaparlamentsvalet i juni. Reaktionen från mitt eget parti är nedslående negativt; partisekreterare Ibrahim Bayland menar att tv-reklamen ”ofta används till smutskastningskampanjer. Vi hade helst sett att detta inte kommit in i den svenska partikulturen”

Jag är oftast en ganska lojal partigängare, men så behöver det inte vara. I USA – där det emellanåt är en hel del negativ tv-reklam – har det också visat sig hur allt för negativa påhopp kan slå tillbaka. Jag har tidigare bloggat om hur Elizabeth Doles negativa tv-reklam bidrog till att hon förlorade sin senatsplats förra året.

Det är vi själva som väljer ifall tv-reklamen ska vara positiv eller negativ. Jag tycker vi socialdemokrater har potential att bjuda på väljarna positiv reklam. Ett exempel är en – om än amatörmässig – testfilm jag var med att göra med Göran Färm.

Och så kan politisk tv-reklam – även när den är negativ – vara väldigt bra också. Vi får se om jag får möjlighet att återkomma med en exposé över bra och underhållande politiska tv-spottar!

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om politik, reklam och europaparlamentsvalet

Det bästa han sagt...

2009-04-16T20:42:00.000+02:00

Förlåt, men jag kan helt enkelt inte låta bli att dela med mig!

AMF-drevet

2009-04-01T23:06:00.001+02:00

Livet tar en massa tid från bloggandet och när jag får tid att skriva någonting om turerna kring AMF börjar det nästa kännas lite inopportunt. Media har följt en vanligt återkommande dynamik. Först anas en skandal och drevet springer när de vittrar blod. Minsta sandkorn förstoras upp till klippblock. Sedan visar det sig att det tilltänkta bytet inte är lika lätt att fälla och intresset börjar långsamt flyttas mot andra mål.

Jag har inte kunnat vara riktigt objektiv i historien. Wanja Lundby-Wedin har varit väldig viktig som LO-ordförande och har på många sätt förnyat organisationen.

När historien av AMF-pensionerna rullades upp fick Wanja Lundby-Wedin på ett märkligt sätt själv personifiera de överdrivna avtalsnivåerna. Många var snabba med att döma henne men få var intresserade av att först få reda på hur det förhöll sig. Allra mest märkligt var att nästan allt fokus låg på Wanja Lundby-Wedin; att fler personer ingick i styrelsen, att det varit andra än Wanja som suttit i arvodeskommittén kom nästan bort. Den största skandalen tyckte jag var hur den tidigare vd:n Christer Elmehagen utnyttjade sin ställning för att flytta sina pensionspengar innan värdet på dem skrevs ner. Hade det istället handlat om aktier hade det väl varit fara värt att han fått njuta av sin pensionärstillvaro i närmsta fängelse. Men när han slutligen trädde fram i en intervju förra veckan kom nyhetsrapporteringen att domineras av Elmehagens kritik av Lundby-Wedin och inte av hans egna tvivelaktiga affärer. I själva intervjun ställdes en del kritiska frågor men de sållades bort i rapporteringen.

När frågorna börjat få svar verkar det som om det inte är Lundby-Wedin som är den stora skurken i skandalen. En vecka efter att Lunbdy-Vedin häcklades för att hon sagt att hon känt sig lurad säger styrelseordföranden Göran Tunhammar ungefär samma sak. Och när efter att Wanja förlöjligats för att hon sagt att hon inte känner igen beloppsnivåerna så ifrågasätts det om inte utbetalningarna varit högre än vad styrelsen fattat beslut om.

Och vad lär vi oss, förutom att läsa handlingarna noga (vilket Lundby-Wedin verkar ha gjort), ställa kritiska frågor (vilket hon också gjort) och inte alltid lita på svaren du får (vilket styrelseledamöterna i AMF tyvärr verkar ha gjort). Jo, att det alltid behöver göras tid för eftertanke, även när mediadrevet drar fram med full kraft.

Detta inlägg är pingat på intressant.se

Snö?!

2009-03-22T14:36:00.003+01:00

Idag skulle cykelsäsongen inledas, var det tänkt. Efter gårdagens varma vårsol - som några mer förutseende vänner ägnade åt en lång skogspromenad - var jag laddad för att äntligen låta silverpilen smaka på den solvarma asfalten. Och vad är det jag ser när jag tittar ut? Snö!

Och så får cyklandet vänta ytterligare en vecka. Surt...

Flight 1549 till Hudsonfloden

2009-02-28T17:40:00.006+01:00

Sedan jag började jobba i flygplansindustrin har jag blivit känsligare för det där med kraschade flygplan. En bild på ett störtat flygplan gör fysiskt ont och när ett haveri inträffar kan jag inte komma undan en känsla av kollektiv flygplansindustriskuld - kanske just för att det finns sådant oerhört säkerhetsmedvetande och så mycket säkerhetsrutiner att ingenting egentligen ska kunna gå fel om inte en enskild person gör någonting galet.

Då känns det skönt att få bevis på den professionalism och den höga säkerhetsnivå som gör att det går att undvika fatala katastrofer även när någonting går fruktansvärt fel. Ett sådant exempel var när USAir Flight 1549 nödlandade i Hudsonfloden. Via Sven hittar jag en simulering av hela flygningen som finns på Youtube. Den enda skönhetsfläcken är att planet i simuleringen är en Boeing 737 och inte en Airbus A320. Det får jag ha överseende med, särskilt med tanke på hur lyckligt det slutade.

Mörka moln över östgötalandstinget

2009-02-02T23:09:00.003+01:00

Förra veckan presenterades östgötalandstingets preliminära bokslut för 2008. Från den moderatledda landstingsmajoriteten utropades glatt att de senaste årens ryggsäck nu försvunnit, att besparingarnas tid var förbi. Ytligt sett kan det verka så – resultatet på sista raden är positivt med 114 miljoner – men om mina borgerliga landstingskollegor studerat årets resultat lite mer noggrant och givit en rättvisare bild hade det låtit annorlunda.

Resultatet dras upp 220 miljoner eftersom posten med övriga landstingsgemensamma intäkter/kostnader inte förbrukats enligt budget. Det som döljs under den posten är bland annat forsknings- och utvecklingsmedel som inte betalats ut och minskade kostnader då fastighetsinvesteringar inte färdigställts enligt plan. Hade dessa genomförts enligt plan hade underskottet för landstinget varit -100 mkr. I nuvarande konjunkturläge är det av ganska dumt att skjuta på investeringar; kostnaderna blir lägre än i en högkonjunktur och människor som annars gått arbetslösa får jobb.

Sjukvården – som enligt Marie Morell (m) – nu är av med sin ”ryggsäck” gick back 60 miljoner under 2008. Dessa pengar behöver verksamheten spara samtidigt som de ska klara av budgetminskningar på drygt hundra miljoner 2009.

Trots att sjukvården gör ett underskott på 60 miljoner är det en rejäl minskning jämfört med året före då underskottet var ännu större. Till viss del beror den minskningen på det anställningsstopp som landstingsdirektören tvingades införa i början av 2008. Det har tillfälligt brutit kostnadsökningen men är en åtgärd som bara fungerar tillfälligt. Långsiktigt hållbara idéer saknas fortfarande.

Men sjukvård handlar inte bara om pengar. I grunden handlar det om vilka behov befolkningen har och hur dessa behov ska mötas. När den kristdemokratiska gruppledaren Levi Eckeskog berättade
om landstingets resultat påstod han att ”den vård medborgarna behöver kunnat ges”. Det är ett vågat påstående då ingen ordentlig väntetidsuppföljning gjorts på nästan ett år och då den öppenhet kring sjukvårdens resultat och prioriteringar som funnits tidigare har försvunnit. Effekterna för människor med stora behov redovisas inte.

Medan den moderatledda landstingsledningen firar resultatet 2008 fortsätter den ekonomiska verkligheten att erodera möjligheterna att erbjuda östgötarna den bästa möjliga sjukvården under de kommande åren. Kommentarerna kring resultatet visar att låt-gå-politiken kommer att fortsätta och att förmågan saknas att skapa ett långsiktigt positivt resultat.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om landstinget, sjukvård, politik och Östergötland

Inte något skräckkabinett

2009-01-28T22:53:00.004+01:00

George W Bushs vicepresident Dick Cheney rullades Dr Strangelove-likt iväg i rullstol efter att Barack Obama svurits in som president och Bush själv lyftes iväg i helikopter. Det var slutet för ett mörkt styre i USA:s historia. Det som nu träder in i Vita huset är inte något skräckkabinett. New York Times fotografer har skapat ett fantastiskt galleri över President Obamas viktigaste medarbetare.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA och Barack Obama

Internettips

2009-01-27T21:11:00.001+01:00

Internettips, ganska roligt faktiskt (från min syster)

Landstinget kan hjälpa Gazas befolkning

2009-01-27T20:57:00.000+01:00

En del frågor passar sig för oppositionspolitik. Andra frågor är för viktiga för det. Idag behandlade vi en sådan fråga på sammanträdet med landstingsstyrelsen.

Vänsterpartiet har tagit initiativ till att landstinget ska ställa ett antal vårdplatser till förfogande för skadade från Gaza. Efter lite diskuterande, en ajournering, lagläsande och ömsesidigt kompromissande lyckades landstingsstyrelsen enas. Om landstinget får en förfrågan från staten råder ingen tvekan om att vi är beredda att ställa.upp.

Landstinget har kompetens inom området. I vår organisation finns Katastrofmedicinsk centrum och vi har också en brännskadeavdelning med högsta kompetens som kan vårda dem som skadats av vit fosfor.

En sådan här dag kan jag vara stolt över att vara landstingspolitiker i Östergötland, när politiker från olika partier kan verka tillsammans för att hitta en lösning som alla kan acceptera.

Nu är det upp till den svenska staten att bestämma att Sverige ska ställa upp. I så fall finns kompetens i Östergötland som står till förfogande.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om landstinget, sjukvård och Gaza

Kungen av Amerika

2009-01-20T23:59:00.003+01:00

Idag installerades Barack Obama som USA:s 44:e president. Det amerikanska folket valde den person de ansåg var bäst lämpad att vara statschef. Så hade det inte behövt vara.

USA:s första president George Washington blev en gång erbjuden att bli kung av Amerika. Han tackade nej, men om han tackat ja hade ärvts inom hans släkt. Den amerikanska släktforskaren Megan Smolenyak skriver i en artikel vem som i så fall hade varit USA:s statschef nu. Lite beroende på vilka arvsregler som tillämpats hade det varit Kung Frank II, Drottning Brynda eller Kung Paul I.

De hade i så fall fått ämbetet genom avel och inte genom att de amerikanska väljarna sett dem som den bäst lämpade att företräda dem.

Och en man som Barack Hussein Obama hade inte haft den mista chans att bli USA:s statschef, oavsett hur duglig han skulle varit som det amerikanska folkets främsta företrädare. En svart man av folket gör sig inte besvär.

Det var tur att George Washington tackade nej när han erbjöds att bli kung. De flesta inser hur absurt alternativet med USA som ett arvkungadöme skulle vara. En dag som denna vill vi hellre hylla President Obama än Kung Frank II, Drottning Brynda och Kung Paul I.

Men i Sverige har inte folket möjlighet att påverka vem som ska vara statschef. Det valet görs inte av medborgarna utan ämbetet ärvs oavsett om arvtagaren skulle vara lämplig eller inte. Någon Barack Obama blir inte Sveriges statschef.

Det var över 200 år sedan som George Washington tackade nej till kungakronan och istället blev en av USA:s största presidenter.

Det är dags att Sveriges statschef gör samma sak.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA, Barack Obama och republik

Sveriges bästa blogg?

2009-01-07T20:09:00.001+01:00

Är www.utredarna.nu Sveriges bästa blogg? På bloggen skriver TCO:s namnkunninga utredare kortfattat och intressant om sådant som berör deras kompetensområde. Läs till exempel vad Roger Mörtvik skriver om huruvida sänkta minimilöner och urholkat anställningsskydd som ett sätt för att lättare få in ungdomar på arbetsmarknaden.

Idéer för förändring

2009-01-06T14:35:00.000+01:00

Den amerikanska organisationen Change.org (ej att förväxla med hemsidan för Obamas officiella övergångsadministration Change.gov) bidrar till att sätta dagordningen för den tillträdande obama-administrationen. På Change.gov kan du själv komma med ett förslag eller ange en fråga som president Obama ska fokusera på och du har 10 röster att spendera på de olika förslag som finns. De vinnande förslagen kommer sedan att presenteras för Obama.

I en kvalomgång har tre idéer inom några olika discipliner vaskats fram och det dags för slutspel. Just nu leder kravet på legalisering av marijuana. Jag tycker det finns flera andra idéer som är bättre och som jag hellre ser som vinnare. Några av frågorna jag röstade på kändes självklara, några av dem jag valde bort hade jag också gärna röstat på. I slutändan la jag mina tio röster på dessa frågor:
National Holiday on Election Day
End the Genocide in Darfur
Use the full force of American diplomatic clout to end genocide and mass atrocity
End Extreme Poverty by 2025
Free Single Payer Health Care
Move the country toward transparent election systems
High Speed Rail Trains to Cut Emissions, Cost of Travel and Create Jobs
National Early Voting: Great Way to Safeguard Fair Elections
Restore Investments In Rail Service And Infrastructure

Och så kunde jag inte låta bli att också rösta på Complete adopting the metric system!

Några av de frågor jag tvingades välja bort var aborträtt och hemlöshet. Fair trade fick inte heller en röst, de var nära men när det i motiveringen talas om högre tullar på varor från utvecklingsländer blir det komplicerat.

Röstningen avslutas 15 januari.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA och politik

Vrinnevilistan och kollektivavtalen

2009-01-05T16:54:00.001+01:00

Vrinnevilistan är ett intresseparti för främst läkare på sjukhuset i Norrköping och de påstår sig vara ett parti som inte är knutet till något block. Det påståendet kan inte göra något ut det faktum att de konsekvent under hela sin tid i landstinget drivit en borgerlig politik. Om det verkligen var ett parti som stod lika mycket till vänster som till höger borde de någon gång stått för någonting annat än borgerlig politik i till exempel avreglering av apoteksmarknaden, höjda avgifter eller klasskillnader i hälsa.

En fråga där uppfattningen skiljer sig åt mellan det borgerliga politiska blocket och socialdemokraterna är synen på kollektivavtal. I många andra EU-länder regleras ställningen mellan arbetstagare och arbetsgivare med lagar och allmänna avtal. I Sverige har vi valt att reglera det med hjälp av kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. På så sätt säkras rättigheter för arbetstagarna samtidigt som företagen inte riskerar att utsättas för konkurrens på ojämna villkor.

På senaste landstingsfullmäktigemötet i Östergötland behandlades en motion om att landstinget vid upphandling ska kräva villkor motsvarande kollektivavtal på entreprenörer och underentreprenörer.

Inget parti i den borgerliga landstingsmajoriteten ville bifalla kravet på kollektivavtal eller motsvarande villkor då motionen behandlades av landstingsfullmäktige. Inte ens en endaste ledamot från Vrinnevilistan – som påstår sig stå utanför de politiska blocken – valde att stödja motionen utan de sällade sig mangrant till sina borgerliga åsiktsfränder.

Du kan själv titta på debatten här.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Östergötland, landsting, politik och sjukvård

Martin är inte sugen

2009-01-01T20:44:00.001+01:00

För ungefär en månad sedan spekulerade Widar Andersson (jag lyckas tyvärr inte direktlänka till de olika artiklarna på hans ”Widar direkt”) om socialdemokratiska landstingsrådskandidater i Östergötland. Bland annat skrev han att ”Martin Tollén verkar sugen”. Sugen på en karriär utanför politiken hoppas jag att han menar.

Det är naturligtvis hedrande att nämnas i ett sådant här sammanhang, men blir jag tillfrågad att kandidera som landstingsråd tackar jag nej. Blir jag nominerad ställer jag inte upp. Blir jag vald kommer jag inte att tillträda.

Jag har ett arbete utanför politiken som jag trivs med och där jag har möjlighet att utvecklas. Jag är inte beredd att offra det för att istället förlita mig på en osäker politisk karriär. Du kan inte ens vara säker trots att du är kompetent och gör ett bra jobb. Min tidigare gruppledare Palle Håkansson försvann från landstingspolitiken trots att han är den mest kompetenta sjukvårdspolitikerna jag träffat och gjorde ett mycket bra jobb för östgötarna. Hans förmåga att driva igenom förändringar födde ett missnöje som till sist gjorde det omöjligt för honom att fortsätta.

Jag känner inte heller någon press för att just jag skulle behövas. Idag har vi två heltidspolitiker i landstinget i form av Irma Görtz och Anna-Lena Sörenson som gör mycket för att utveckla den socialdemokratiska hälso- och sjukvårdspolitiken. Om vi återkommer i majoritet efter valet 2010 finns det flera andra dugliga socialdemokrater i landstingsgruppen som tillsammans med Irma och Anna-Lena kan ta ansvar för att leda landstinget.

Det finns säkert någon exceptionell omständighet där jag skulle vara beredd att ställa upp och det kan kanske komma någon tid i framtiden då jag prioriterar annorlunda i mitt liv. Men den dagen jag är en kandidat för att arbeta med politik på heltid tänker jag kandidera öppet.

Andra bloggar om landsting, politik och socialdemokraterna

2008

2008-12-31T18:48:00.003+01:00

2008 har gått hiskligt fort. Jag har haft väldigt mycket för mig och det har varit roligt nästan hela tiden! Det är väl ganska typiskt att den här sammanfattningen av året blir väldigt rapsodisk eftersom jag strax måste ge mig av till mina föräldrars nyårsfirande.

Året inleddes i januari med att jag fick bevisat att jag är en kosmopolit, men jag blev omgående tveksam efter att ha köpt en ny lägenhet. Den ligger bara ett stenkast från huset där jag föddes och i samma grannskap som min morfar tillbringade delar av sin barndom. Att jag inte lyckats förflytta mig längre än så stämmer inte riktigt med min självbild. Lägenheten är förövrigt mycket fin och rymlig.

I stora världen ägnades februari till stor del åt att följa de amerikanska primärvalen. Jag utmärkte mig gång på gång (här till exempel) med att ha fel… Inte bara hade jag fel, i början av året kom jag också ut som Hillary Clinton-anhängare och under februari lyckades hennes kampanj förlora en rad val som ledde till att Obama i början av sommaren kunde stå som demokraternas presidentkandidat.

I mars gjorde jag debut som ledamot i landstingsstyrelsen i Östergötland. Sedan jag började med landstingspolitik i mitten av 1990-talet har huvuddelen av mitt engagemang legat i Hälso- och Sjukvårdsnämnden. Sedan vi hamnat i opposition kändes inte det uppdraget lika utvecklande längre och jag ville pröva någonting nytt. Osökt blev jag också ledamot i regionalpolitiska beredningen där min goda vän Anna samtidigt valdes till vice ordförande. Det innebär att Anna och jag träffar varandra i nästan alla uppdrag vi har! Om det inte varit så att jag trivs väldigt bra tillsammans med Anna hade det kunnat bli riktigt jobbigt…

I april flög vi för första gången i det projekt jag arbetar i på Saab. Emellanåt kan jag tycka att jag inte lyckas leva upp till de förväntningar jag har på mig själv på mitt arbete men samtidigt känner jag att jag lär mig någonting nytt varje dag.

I april fortsatta också den folkhögskoleutbildning på Marieborgs folkhögskola som jag går tillsammans med andra socialdemokrater från Östergötland för att skolas till valledare. Det är en mycket kvalificerad utbildning som fått oss att komma igång med valarbetet tidigare och mer genomtänkt att någonsin tidigare.

I maj cyklade jag en hel del för att förbereda mig för Vätternrundan, men jag prövade också på att springa. Det gick sådär… Mitt andra löppass fick avbrytas efter ett (1!) steg då jag fick ont i höften och jag hade bara någon enstaka kilometers springande i benen när jag sprang broloppet på jobbet. Det gav mersmak och veckan efter sprang jag en mil på blodomloppet på 47 minuter. Cykelträningen verkar ha gett en hyfsad allmänkondition i alla fall. En fördel med att arbeta på Saab är att Saab-korpen har en väldigt livaktig cykelsektion. Korpen anordnade det första etapploppet på cykel som jag någonsin ställt upp i: Saab:s 3-dagars. Det var roligt att tävla mot några riktiga tävlingscyklister och om jag någonsin trott någonting annat lärde det mig att jag är en motionär!

Juni var examensdags, inte bara för min syster utan också för mitt cyklande. Jag nådde mitt cykelmål genom att ta mig runt Vätternrundan på under 10 timmar. Nu får jag försöka hitta andra utmaningar för mitt cyklande, kanske Triple Bypass i Colorado? Det får i så fall vänta något år för det finns inte så mycket berg att cykelträna i på östgötaslätten.

I juli hade jag semester och kopplade av. När jag kom tillbaka till jobbet var det väldigt lugnt där också så jag flexade ut några dagar och åkte till Berlin där jag lyssnade på Barack Obamas tal ”A World That Stands As One”. Om jag någonsin tvekat om jag skulle vilja se honom som president undanröjdes tvivlet där och då.

Augusti blev en månad där det blev mycket av både socialiserande med vänner och kulturupplevelser. För första gången på mer än fem år träffade jag min vän Felizia när hon lämnade Florida för ett besök i Linköping. Anna tog mig ut på mitt livs första (tror jag) svampplockning och i gengäld såg jag till att vi plockade svamp i närheten av min barndoms Bankekind. Tillsammans med Anna och min arbetskamrat Michael gick vi också och såg min likaledes goda vän Jessicas Tage Danielsson-föreställning. När min mor fyllde 60 gick hela familjen Tollén till Lasse Winnerbäcks fantastiska konsert på Stångebro.

I september började jag och mina kamrater använda oss av våra lärdomar från valledarutbildningen då vi ansvarade för höstkampanjen i Linköping. Det blev väldigt lyckat men vi lärde oss samtidigt väldigt mycket som vi kan göra bättre.

I oktober accelererade den globala ekonomiska krisen och jag fick goda (?) råd från min lillebror ekonomen. Jag gav mig också ut på en resa som innan månaden var slut hade fört mig ända bort till Mississippiflodens strand.

I november fick jag vara med och skriva historia då jag jobbade i obama kampanjen i Madison, Wisconsin. Att jag hamnade där berodde på att min kusin Peter Harrell och hans fru Meryl Raymar arbetade åt kampanjen där. Som en bieffekt av mitt arbete i obamakampanjen fick jag därför träffa mina kära släktingar och även Peters och Meryls föräldrar som åkte till Wisconsin för att hjälpa till. På väg hem från Wisconsin fick jag uppleva både Chicago och Amsterdam.

December hann knappt börja innan det var jul och nu är det redan över. Lyckligtvis fick jag under julen träffa släktingar som jag tagit mig alldeles för lite tid att umgås med under året. Det måste jag göra bättre 2009!

2008 var ett år då jag fick göra många roliga saker och umgås mycket med vänner jag tycker väldigt mycket om. Det var i och för sig väldigt mycket att göra och väldigt lite tid då jag bara kunde koppla av med mig själv, men samtidigt var nästan allting jag gjorde sådant som jag tycker om att göra. Det är väldigt privilegierat och jag är väldigt tacksam för det och för alla vänner som gjorde 2008 till ett så bra år. Tack!

change.gov

2008-12-31T13:40:00.001+01:00

Barack Obama lyckades i sin presidentkampanj väcka engagemang som ingen annan politiker gjort på länge. Hans e-postlista innehåller 13 miljoner adresser och på kampanjens egna sociala site – my.barackobama.com – finns två miljoner registrerade användare. My.barackobama.com skapades av samma personer som skapade facebook. Där planerades 200 000 aktiviteter. 400 000 blogposter skrevs. 35 000 olika stödgrupper skapades med hjälp av hemsidans infrastruktur och av dessa skapades 1000 10 februari 2007, det första dygnet efter det att Obama tillkännagett att han kandiderade. Dessutom användes hemsidan till att hjälpa volontärer att ringa 3 miljoner telefonsamtal under de sista fyra dagarna före valet och 70 000 personer samlade via hemsidan in 30 miljoner dollar.

Kampanjen lyckades också på ett tidigare oöverträffat sätt knyta samman internetaktivism med aktiviteter på gator och i bostadsområden. my.barackobama.com var inte en plattform för enkelriktad kommunikation från Obama och kampanjledningen utan en infrastruktur som alla kunde använda för att bli en del i kampanjen.

Nu när valet är vunnet och obamakampanjen håller på att transformeras till obamaadministrationen försöker de använda det kontaktnät och engagemang som redan finns. Obamas övergångsadministration har en egen hemsida på change.gov som är ett verktyg för dubbelriktad dialog. Förutom att det går att ta del av alla budskap från den tillträdande presidenten och hans administration går det för den vanliga amerikanen att komma i kontakt med administrationen och ställa frågor och ha synpunkter.

Och du kan inte vara en organisation i den moderna kommunikationens framkant utan en egen kanal på youtube: changedotgov! Där kan du både få inblick i olika interna möten som hålls och få svar på några av frågorna som skickats in till change.gov.

Obamas övergångsadministration diskuterar klimatföränding och miljöpolitik

Heather Zichal svarar på frågor om obamaadministrationens miljöpolitik som ställts på change.gov

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA, Barack Obama, politik, internet och miljö

Valresultat

2008-11-19T22:15:00.005+01:00

Nu har Dane County's Clerk Office rapporterat de preliminära valresultaten nedbrutet för varje Ward (valdistrikt). Det visar sig att i Ward 51 som jag och Caleb ansvarade för fick Obama 914 röster, McCain 97 och övriga 24 röster. Obama vann alltså med 88 procent mot 9...

Mission Accomplished?På bilden syns jag och Caleb instruera våra dörrknackande volontärer (en av dem bloggar här) lördagen före valet

Valvaka

2008-11-16T20:20:00.003+01:00

Valvakan för att få resultatet av det amerikanska presidentvalet var den roligaste jag varit på. Den startade sent – eftersom vi jobbade hårt och länge med att vinna valet – men när den väl började blev det desto roligare. Nedanstående klipp visar hur det såg ut i Chicago när CNN deklarerade Barack Obama som segrare. Där jag var i Madison var det ungefär likadant, med den skillnaden att vi var inomhus och att det bara var ett tusental personer på plats.

Jag firade utan alkohol eftersom jag skulle köra hem till min värdfamilj efteråt. Innan hemfärd – vid midnatt – gav vi oss ut på Madisons gator för att äta middag. Då hörde vi ett väldigt oväsen och när vi gick mot ljudet träffade vi på tusentals studenter från University of Wisconsin som firade valutgången med en spontan karneval på Capitol Square. Det var häftigt!

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA och presidentvalet

Negativa attacker slår tillbaka

2008-11-09T13:37:00.003+01:00

Länge vägde senatsvalet i North Carolina jämt mellan den sittande republikanen Elizabeth Dole och den demokratiska utmanaren Kay Hagen. När rösten slutligen räknats hade Hagen vunnit med en förvånansvärd god marginal på sju procentenheter. Uppenbarligen hände någonting i slutet av valkampanjen. Det som hände var en tv-spot från Dole – 30 sekunder som slog tillbaka och kastade ut henne från senaten.

Dole försöker koppla samman Hagen till en organisation som värnar det sekulära USA. Det som verkligen tar beskyllningen över oanständighetens gräns är rösten i slutet som utropar ”There is no God”. För den som lyssnar framstår det som om det är Hagen som talar, när det inte alls är det.

Kay Hagens svar var kraftfullt. Hon berättar om sin egen tro och påpekar det orätta med Doles och republikanerna ”bearing false witness against follow Christians”:

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om politik, reklam och USA

Amsterdam

2008-11-07T17:19:00.004+01:00

Jag är tvungen att spendera dagen i Amsterdam eftersom det är lång väntan innan mitt flygplan hem till Linköping lyfter. Jag tog tåget från Schiphol till Amsterdam (ca 15minuter) och ägnade dagen åt att promenera runt och leta efter någonting jag kan ge till min blomvakt. Det borde jag kanske ha tänkt på tidigare - möjligheterna var oändliga i USA - och i Amsterdam verkar det mest finnas coffee- och sexshops. Ingendera erbjuder någon lämplig present till fröken J (tror jag, jag har inte vågat gå in och se efter - jag är alldeles för fördomsfull...)

1900-talsflygplatsen

2008-11-07T01:22:00.002+01:00

När batteriet börjar ta slut på min dator kommer jag på en sak jag hört om O’Hare – att det nästan inte finns några eluttag tillgängliga. Jag tvingas lämna min sittplats vid gaten för att istället slå mig ner på golvet i en av korridorerna där det fanns ett uttag. O’Hare verkar inte ha förstått att vi befinner oss på 2000-talet.