Moderat nyspråk

Nu har moderaternas kongress avslutats. Omvandlingen från de gamla till de nya moderaterna fortsatte, men den omvandlingen verkar inte ha skett på djupet. Vilken annan förklaring finns till att de känner sig tvingade att ge ut en guide om hur moderaternas företrädare ska prata? Guiden är en bra ordbok för den som försöker förstå vad en ”ny” moderat egentligen pratar om:

VAD DE SÄGER (och VAD DE MENAR)
Förbättra (Förändra)
Undersköterska (Offentliganställd)
Det ska löna sig att arbeta (Sänka ersättningsnivån)
Fler människor i arbete (Tillväxt)
De som tjänar minst (Låginkomsttagare)
Mångfald (Privatisering)
Människor får bestämma själva (Välja själva)
Enskilda företag eller enskilda aktörer (Privata företag)
Nya jobb (Riktiga jobb)
Människor som saknar jobb (Arbetslösa)
Människor (Individer eller medborgare)
Utanförskap (Segregation)

I guiden finns också riktlinjer för hur en ”ny” moderat ser ut.
”Vi lämnar slips och pärlhalsband hemma. Dräkt och kostym skapar också en distans genom att de framställer personen i den roll hon har, inte som den person hon är. [---] De nya moderaterna är avslappnade, trygga i sig själva och är lätta att tycka om. De är inte arroganta, nonchalanta, överdrivet allvarliga eller klämkäcka.”

Ja det var ju en himla tur att de talade om det för sina företrädare. Försök att föreställa er hur de nya moderaterna skulle ha sett ut om de fick tänka själva?!

Om nyspråk
Nyspråk var ett begrepp som myntades av den brittiske författaren George Orwell i romanen Nittonhundraåttiofyra. Genom att ändra språkets uppbyggnad, ändra ords betydelse eller genom att rensa ut ord från språket för att ersätta dem med nya försöker det härskande Partiet omöjliggöra kritiskt och ”felaktigt” tänkande.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om moderaterna, politik och nyspråk

Cykelåret 2007

En av mina läsare har bett om mer cykelbloggar. Eftersom jag alltid försöker uppfylla mina vänners förväntningar kommer den bloggen här. Men det är troligtvis årets sista cykelblogg för när jag kom hem från dagens cykeltur – den första på två månader – var det kallt och mörkt.

Ändå är Linköping på det hela taget en bra cykelstad. Den långa folkrörelsekoalitionen mellan socialdemokraterna och centern har också medfört satsningar som gjort Linköping till en ännu bättre cykelstad.

Ni som vill kan jämföra årets statistik med vad jag presterade förra året. Totalt cyklade jag 2974 km i år (som alltid gäller Svens definition: ombytt, svettigt och minst 30 minuter) varav en tredjedel cyklades efter Vätternrundan. Det tog mig 101 timmar och 24 minuter och ungefär 789 191 hjärtslag. Dagens matteuppgift blir att räkna ut medelhastighet och hjärtfrekvens!

I övrigt känns cyklingen trist och avslagen. Årets dopingskandaler och bråken mellan cykelorganisationen UCI och Tour de France-arrangören ASO naggade mitt intresse i kanten. Jag hade tänkt åka till Stuttgart och titta på cykel-VM men bland annat på grund av ovanstående eländen valde jag att vara hemma.Årets mål med cyklingen var att komma runt Vättern på mindre än tio timmar. Det misslyckades jag med så jag måste nog göra ett nytt försök 2008. Jag hoppas att jag lyckas, för då kan jag höja ribban inför 2009: vad sägs om Triple Bypass i Colorado som bland annat passerar Lovelandpasset på nästan 12 000 fot (3655 meter)!?
Andra bloggar om Vätternrundan och cykling

Rösta på din demokrat

UPPDATERAD
Med återkommande regelbundenhet får jag e-post från Amerika. För en tid sedan var det dags igen. President George W Bush skriver:

Dear Martin,

During my six and a half years in office, you and I have worked together to advance the Republican Party's principles [---]

Mike and I both are counting on your support to help lead the Republican Party to sweeping victories in the 2008 elections.

We know it is grassroots activists like you who put up the yard signs, knock on the doors, make the phone calls and do what's necessary to win and elect a Republican president and Congress.

And it is people like you who give generously to ensure our candidates have the resources needed to run effective campaigns and win. [---]

I believe that we're going to succeed in 2008 with your support.

Sincerely,
George W. Bush

UPPDATERING En kamrat till mig meddelar att han underrättat Lena Micko om mina kontakter. Hon sitter i partiets (socialdemokraternas alltså) uteslutningskommitte... SLUT PÅ UPPDATERINGEN

Nu har jag fått ett nytt mejl från mina kompisar i republikanerna. De vill att jag – nu inför Halloween i helgen – hjälper dem att utse vem som är den ruskigaste demokraten.

Som icke-amerikan är det svårt att aktivt göra någonting för att stödja amerikanska politiska kandidater på grund av deras strikta lagar för kampanjfinansiering. Den demokrat som vinner republikanernas tävling får dock en skjuts framåt i kampen om att bli demokraternas presidentkandidat. Den som republikanerna framställer som ruskigast måste det ju vara bra, resonerar den demokratiske kärnväljaren. Det här är alltså min chans att hjälpa ”min” demokratiske kandidat!

Vem är det jag röstar på? Det tänker jag inte tala om – ännu. Men jag tänker avslöja det på den här bloggen den närmsta månaden!

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA, demokraterna, republikanerna och Halloween

Bloggen recenseras - TBG bloggar

I ett tidigare inlägg beklagade jag mig över Correns bristande omvärldsbevakning, men det finns åtminstone någon som sköter omvärldsbevakningen på den tidningen. Correns bloggande journalist kallar mig för ”en bloggiewoogande sosse”. Det är troligtvis en anspelning på boogie woogie. I så fall är det illa att jag egentligen inte vet hur boogie woogie låter.

En annan sak: Torbjörn Gustavsson sammanfattande 2005 i en krönika och deklarerade bloggen som 2005 års mest överskattade. 2007 bloggar TBG. Han är inte sämre än att han kan ändra sig.

Kultur här - kultur där

I lördags kväll var en vän och jag på en rockabilly-koncert arrangerad av Great Jazz Club i Linköping. Under koncerten sms:ar jag min bror som pluggar i Oklahoma för att få reda på hur musikscenen är där. Hans svar säger något om världen vi lever i. Medan jag är i Linköping och lyssnar på rockabilly är han i Tulsa och lyssnar på ett tyskt umpabumpa-band.

Även om hans val av genre är sådär ger dessa kulturkrockar hopp för världens framtid.

Inga riktiga linköpingsbor

Corren visar inte bara dåligt omdöme då de refuserar debattartiklar. De har dålig koll också.

Krönikören Åsa Christoffersson undersökte förra lördagen vilka linköpingspolitiker som bloggar och hittar bara borgerliga män. Alla ni som läser det här inser att en sådan lista inte är helt komplett. Åsa Christoffersson efterlyste också ödmjukt tips på bloggar hon glömt och jag mejlade omgående en lista med bloggande linköpingspolitiker som jag själv följer: den skarpa landstingspolitikern Anna Larsson (socialdemokrat och kvinna), den kloka kommunfullmäktigeledamoten Ellen Oskarsson (gissa vad – socialdemokrat och kvinna), den vassa men sparsamt uppdaterade bloggen av Gunnar Gustavsson (okej, en man, men han är miljöpartistisk landstingsfullmäktigeledamot) och Joakim Hörsings (miljöpartiets politiske sekreterare i landstinget) blogg som är en av Sveriges mest lästa politiska bloggar.

I lördags konstaterade Åsa Christoffersson som väntat att hennes lista inte varit komplett. Därför la hon till – ytterligare en borgerlig man!

Antingen har Corren ett mycket effektiv spam-filter, eller så är Anna, Ellen, Gunnar och Joakim inga riktiga linköpingsbor – enligt Corren. Eller så orkar de bara leta efter bloggare i någon manlig centerpartist länklista…

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Linköping, politik, Corren och bloggar

En stad bakom träden

En dag i våras cyklade jag uppför Storgatan i Linköping på väg hem från jobbet. När jag passerade åhlénshuset såg jag någonting jag aldrig sett förut: istället för en trädrad visade sig den vackert ärgade S:t Larskyrkan. Bakom träden fanns en stad.

Träd är också vackra. Just därför väcks många gånger starka känslor då träd fälls inne i städer – i Linköping har vi många exempel på det. Men även om träd är vackra gör de inte alltid staden vacker. Varken på Grand Place i Bryssel, Sankt Markusplatsen i Venedig eller Times Square i New York finns några träd och ändå är platserna vackra signum för sin stad. Däremot bidrar trädens grönska i New Yorks Central Park och i Linköpings Trädgårdsförening till lugn, mångfald och skönhet även mitt i staden. Men som platsen vid S:t Larskyrkan – och tidigare Stora torget – visar kan färre träd också göra staden vackrare, bland annat genom att göra den mer stadslik.

Resultatet av ombyggnaden runt S:t Larskyrkan blev bra, men samtidigt väldigt kostsam. Kommunens borgerliga majoritet valde att acceptera det enda anbud som kommit in istället för att försöka pressa priset i en ny upphandling. Socialdemokraterna förespråkade det senare alternativet och hade därmed också utrymme för andra angelägna investeringar i till exempel plaskdammen i Valla.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Linköping, städer och träd

Gästblogg: Alliansen överger de långtidsarbetslösa

Med stöd av det goda konjunkturläget sjunker arbetslösheten, men det får inte bli en förevändning för att sluta med en aktiv arbetsmarknadspolitik, skriver Jessica Ericsson i en gästblogg. Jessica är socialdemokratisk ledamot i Bildningsnämnden i Linköping och aktiv i Valla s-förening.

Arbetslösheten sjunker i Sverige. Den positiva utvecklingen som inleddes under slutet av förra mandatperioden har fortsatt under det första året av denna mandatperiod. Den dåvarande borgerliga oppositionen påpekade – med rätta – att ett arbete är bästa sättet att bekämpa det utanförskap som allt för många människor befinner sig i. Vi ser hur många faktorer samverkar: hög arbetslöshet, låg utbildning, dålig hälsa, knapp ekonomi, lågt inflytande över sin livssituation, en överrepresentation av personer med utländsk bakgrund. Om man vill det skulle man kunna skönja klasskillnader.

Samtidigt som arbetslösheten sjunker blir antalet långtidsarbetslösa i Linköping fler. Antalet långtidsarbetslösa har ökat med 242 personer på ett år, till 1199 linköpingsbor. Värst är situationen för ungdomar mellan 18 och 24 år där antalet långtidsarbetslösa tiofaldigats, till 304 personer!

I Skäggetorp är den öppna arbetslösheten som högst. Det är också där som den stiger till ännu högre nivåer.

Medan regeringen sänker skatter – mest av allt för den med hög inkomst eller stor förmögenhet – ökade utbetalningen av socialbidrag i Linköping under årets första kvartal. Klyftorna ökar mellan dem som har och dem som inte har.

Den borgerliga politiken lyckas inte bryta utanförskapet för dem som är i störst behov av att komma in i samhällsgemenskapen. Istället sparar de på åtgärder som bryter utanförskapet. Antalet platser på Komvux minskar, resurserna till arbetsmarknadsutbildningar likaså. Den borgerliga skolpolitikens svar på att vissa inte lyckas nå kunskapsmålen är att kunskapskraven för dessa ska sänkas.

Med stöd av det goda konjunkturläget sjunker arbetslösheten, men det får inte bli en förevändning för att sluta med en aktiv arbetsmarknadspolitik. Nu har vi bättre möjligheter att hjälpa de som haft allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden. Vi behöver rusta dem för arbete, höja utbildningsnivån och ge möjligheten till större inflytande över ett bättre liv.

Vi socialdemokrater vill ge alla människor den chansen.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Linköping, arbetslöshet och politik

En småstad som växer

Linköping beskrivs ibland som en stor småstad, under flera hundra år en sömnig liten by vid sidan av den stora, spännande metropolen Norrköping. Visst, Linköping har haft sin biskopsborg, sin landshövding och sin katedralskola, men länge var det en väldigt liten stad. Trots att Linköping vuxit snabbt det senaste seklet, med etablering av flygplansindustri, regionsjukhus, universitet och högteknologiska företag, är det svårt att upptäcka samma bredd och samma mängd av kulturevenemang som i Norrköping. I sin självbild är Linköping på många sätt fortfarande en sömnig småstad på slätten.

Det går – och jag är nu bara lite orättvis – att tala om teatern, biblioteket, kinarestaurangen, biografen och ishallen i bestämd form singular.

För ett år sedan upplevde jag Friday eve at Santa Fe.

Den första fredagskvällen varje månad öppnar ateljéerna och gallerierna i Denvers kulturdistrikt längs Santa Fe Drive. Det är precis som en fredagskväll på Ågatan i Linköping: en massa unga människor som gladlynt strosar runt. Den enda skillnaden är att gatan omges av ateljéer och gallerier istället för av barer och restauranger!
Ett galleri under Friday eve at Santa Fe

När jag promenerade på Santa Fe Drive den där fredagskvällen för ett år sedan beklagade jag att Linköping är för litet för att jag skulle få uppleva något liknande när jag kommit hem. Min bild av min hemstad var att vi har alltför få ateljéer och gallerier för att det skulle vara möjligt att uppleva en Friday eve at Santa Fe i Linköping.

I lördags förstod jag att jag haft fel.

Utbudet var sämre, trängseln mindre, men jag fick lite av samma känsla när jag och en vän gick runt på City Art Link i lördags kväll. I den intima miljön som Galleri Krogen Amerika erbjuder visade en konstnär hur etsningar gjordes, samtidigt som vi under vårt samtal fick höra mer om både konstnärskretsen på Krogen Amerika och om själva husets historia. På Hemslöjden bjöds inte bara på snittar och små muggar med vin, där gick det att själv pilla på Per Helldorfs ”Sensuella mekanik”. Bakom hemslöjden – hos Treport Design på andra sidan den fantastiska stenlagda innergården – var det musik och dans och hantverkare i arbete.

Värmen och ljuset kontrasterade mot mörkret och den tilltagande kylan utanför. Mötet med konsten gav upphov till eftertanke och nya perspektiv trädde fram i etsningarna på Krogen Amerika ju längre jag tittade på dem.

Samtidigt var inte City Art Link så bra att det inte går att utveckla ytterligare. Det går till exempel att titta på vad som gjort Friday eve at Santa Fe till en sådan framgång. Jag tror att arrangemanget måste vara återkommande för att etablera vanan att ta en kulturrunda på väg till krogrundan. Varför inte hålla öppet en fredags- eller en lördagskväll varje månad? Utbudet behöver samordnas bättre. Nu pågick vissa aktiviteter hela dagen för att stänga framåt kvällen, just när jag själv hade möjlighet att ge mig ut. Vårt besök var därför över på en knapp timme. På sikt är en större koncentration av kulturutbudet önskvärt. Tänk om det kan skapas ett konst- och kulturdistrikt i Linköping – från Passagen till Domkyrkan – på samma sätt som restaurangerna och krogarna samlats längs Ågatan? Fler attraktioner ger en ännu större mångfald av utbudet vilket gör att fler människor kommer att kunna hitta någonting som tilltalar dem.

Nedanför slottets putsade väggar och domkyrkans majestätiska utropstecken gör City Art Link att Linköping blir en lite större, lite modernare och lite mer spännande stad.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om Linköping, City Art Link och kultur

President Gore

Al Gore is the best president America never had.

I think he would be a great candidate and an even greater president if he decided to run, but he won’t. Even though he’s got an Oscar and a Nobel Peace Price, it’s too late for him to enter the race. Also, he really has no reason; the democrat’s have popular and good candidates (i.e. Clinton, Obama, Richardson) that the democratic voters are satisfied with. And why should he trade a good life like a climate warrior, movie star and peace prize winner to a life in politics. He has seen what it takes to run for president and to be president and I don’t think he wants that life.

But he also got one good reason to run: as president, he will have a chance to make a huge impact improving the life of billions of people. Unfortunally he won’t use that chance.

I’ll be back some other time (before Iowa) endorsing a candidate that is running.

Detta inlägg är pingat på intressant.se. Andra bloggar om USA, USA-valet 2008 och Al Gore

Dagens dilemma

Det var länge sedan jag formel-1-bloggade. Trots det har jag följt med i årets spännande mästerskap och slitits mellan min lojalitet mot McLaren och min förkärlek för finska förare. Det var mycket enklare när de finska förarna körde för McLaren!

Idag läste jag en bloggpost som behandlar problemet. Jag skulle nästan kunnat ha skrivit den själv!